BONUS-artikel, Trump-nytt avseende idrottsinflytande

Trump-nytt avseende idrottsinflytande

Donald Trump kan man ha många åsikter om, men tveklöst har han ett mycket stort inflytande på internationell idrott (inkluderande antidoping) och därför kan det vara aktuellt att uppmärksamma något av det han påverkat.

Pengar till VM i fotboll och nästa sommarolympiad

USA:s president undertecknade på den 4 juli 2025 sitt inrikespolitiska lagförslag, som bland annat omfattar 1,46 miljarder dollar till fotbolls-VM 2026 och OS i Los Angeles 2028. Båda kamrar i kongressen tillbringade veckor med att debattera lagen, kallad One Big Beautiful Bill Act, som ökar anslagen till försvar och immigration men skär ner på Medicaid och livsme-delsstöd.

Efter att ha passerat en hårt omstridd omröstning i representanthuset på torsdagen, slutförde Donald Trump affären dagen därpå. En betydande del av de bidrag som rör Homeland Security i lagen avsätter 625 miljoner dollar till fotbolls-VM och 1 miljard dollar till OS. Dessa medel är öronmärkta för “säkerhet, planering och andra kostnader” relaterade till att arrangera dessa stora evenemang.

Att stå värd för fotbolls-VM och OS kräver enorma säkerhetsinsatser – bland de mest komplexa i världen. Varje VM-match kräver en säkerhetsnärvaro i nivå med Super Bowl, som vanligtvis kostar flera miljoner dollar. Eftersom USA står värd för 78 av de 104 VM-matcherna innebär det en av de största säkerhetsoperationerna någonsin på amerikansk mark.

De elva amerikanska städer som står värd för matcher är Atlanta, Boston, Dallas, Houston, Kansas City, Los Angeles, Miami, New Jersey, Philadelphia, Seattle och Bay Area. Dallas kommer att stå värd för flest matcher – nio stycken, inklusive en semifinal. Atlanta kommer också att arrangera en semifinal, Miami bronsmatchen och New Jersey finalen.

Bay Area Host Committee, som grundades av San Francisco 49ers år 2022, har lovat att täcka eventuella extra kostnader som inte täcks genom sponsring eller statligt stöd. Kalifornien har nyligen avsatt 10 miljoner dollar till VM-kommittéerna i Los Angeles och Bay Area, vilket ytterligare visar delstatens stöd. Detta finansiella stöd på flera nivåer hjälper till att täcka de omfattande kostnaderna för säkerhet och drift.

Om VM-bidraget skulle delas lika, skulle varje stad få cirka 56,8 miljoner dollar, men eftersom vissa städer är värdar för fler eller mer framträdande matcher, kommer pengarna troligen att fördelas proportionellt. Dallas, Los Angeles, New Jersey och Atlanta förväntas få en större andel, i enlighet med deras större värdskap.

Säkerhetsplaneringen för dessa evenemang kräver omfattande samordning mellan federala, delstatliga och lokala brottsbekämpande myndigheter samt privata entreprenörer. Trump-administrationen inrättade i mars en arbetsgrupp för att bistå med klubb-VM 2025 och fotbolls-VM 2026. Denna arbetsgrupp underlättar federalt stöd, underrättelsesamarbete och logistisk planering för att motverka säkerhetshot.

Säkerhetskostnaderna omfattar personalinsatser, investeringar i teknik, infrastruktur-förbättringar, övervakningssystem och beredskap för nödsituationer. OS, med flera arenor utspridda över hela Los Angeles-regionen, kommer att kräva en ännu större federal säkerhetsinsats. De 1 miljard dollar som har avsatts är avsedda att täcka alla aspekter av denna komplexa säkerhetsinfrastruktur.

Förutom säkerhet stöder det federala bidraget även driftskostnader, inklusive planerings-kommittéer, transportlogistik, allmänna säkerhetsåtgärder och samordning mellan myndigheter. Att arrangera sådana globala storhändelser ger också ekonomiska fördelar i form av turism och infrastrukturinvesteringar, men kräver noggrann långsiktig planering och ekonomisk förvaltning.

Visumsvårigheter för idrottare och publik vid VM och OS i USA?

Under senaste månaden har Senegals volleybolag och basketspelare från Cuba nekats inresevisum till stortävlingar de inbjudits till. Därför har det rest farhågor över att USA inte kommer att ge de som skall till fotboll-VM respektive sommar-OS visum men hänsyn till land de kommer ifrån eller deras HBTQ-status (vilket strider mot idrottens idé). Trump har ju dessutom mycket aktivt arbetat mot deltagande av transgenderkvinnor inom alla idrotter (och helst i alla länder) genom ekonomiska sanktioner.

Enligt de senaste kontakterna med arrangörerna verkar de olympiska värderingarna inte heller nödvändigtvis överensstämma med att utmana kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med de kommande sommarspelen i USA, där president Donald Trump inför skärpta gränskontroller för vissa utländska medborgare.

“Åtnjutandet av de rättigheter och friheter som anges i detta olympiska charter ska säkerställas utan någon form av diskriminering, såsom ras, hudfärg, kön, sexuell läggning, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, egendom, födelse eller annan status,” slår den olympiska rörelsen fast i sina sju grundläggande principer.

Tekniskt sett kan det fortfarande gälla för Los Angeles 2028, och blivande atleter kan möjligen åtnjuta dessa rättigheter. I praktiken är det emellertid svårt att se att orden upprätthålls ens i reglernas anda och till högsta möjliga standard av medlemmar i evenemangets organisationskommitté.

I den senaste politiska stormen som sträcker sig långt utöver världsidrotten – där Trumps administration förbjuder alla besökare från länder som Afghanistan, Myanmar, Tchad, Kongo-Brazzaville, Ekvatorialguinea, Eritrea, Haiti, Iran, Libyen, Somalia, Sudan och Jemen att resa in i USA – hävdade LA28:s ordförande Casey Wasserman i juni 2025 att de nya immigrationsdirektiven inte nödvändigtvis skulle påverka OS-upplevelsen.

“Det var mycket tydligt i direktivet att OS kräver särskild hänsyn, och jag vill faktiskt tacka den federala regeringen för att de erkänner det,” sade Wasserman efter att Internationella Olympiska Kommitténs (IOC) samordningskommission besökt Los Angeles.

Även om det officiella, nedtonade budskapet kan ses som begripligt med tanke på det mycket instabila politiska landskapet, fastslår det olympiska charteret att “utövandet av idrott är en mänsklig rättighet”, och understryker att “varje individ måste ha tillgång till att utöva idrott utan någon form av diskriminering, i enlighet med internationellt erkända mänskliga rättigheter inom den olympiska rörelsens ramar”, och avslutar med att “den olympiska andan kräver ömsesidig förståelse, i vänskapens, solidaritetens och fair play:s anda.”

Den sista meningen, även om den juridiskt inte är bindande, framstår som särskilt dissonant när man betraktar den olympiska rörelsen och dess största evenemang – spelen själva – som ett flaggskepp för att främja jämlikhet, enhet och solidaritet. När tjänstemän hävdar att LA28 inte kommer att påverkas av Trumps inreseförbud för medborgare från ett dussintal länder, drar de i praktiken en linje i Kaliforniens sand, där de olympiska representanterna står på ena sidan – och resten lämnas att hantera konsekvenserna själva.

Ändå kände Wasserman, vid en presskonferens tillsammans med IOC-representanter och efter månader av oro kring visumbegränsningar, massutvisningar inom USA:s gränser och ett märkbart tapp i turismintäkter, behovet att förtydliga att Trumps initiativ inte skulle påverka OS. “Alla de aktörer ni känner till – som kommer till staden före och under spelen – det är mycket tydligt att den federala regeringen förstår att detta är en miljö de kommer att tillmötesgå och underlätta för,” förklarade Wasserman torrt, och tillade att idrottsutövare, förbundstjänstemän och ackrediterade medier inte skulle påverkas av förbudet. “Vi har stort förtroende för att detta kommer att fortsätta gälla. Så har det varit hittills, och så kommer det vara genom hela spelen.”

Trumps motstånd mot att ta emot migranter har stått i centrum för kampanjen “Make America Great Again”, som hjälpte honom att vinna presidentvalet i december och tillträda en andra mandatperiod i januari – efter fyra år då demokraten Joe Biden hade rivit upp flera av Trumps mer hårdföra beslut från hans första mandatperiod (2017–2021).

Att hantera USA:s nya ledarskap är nu en prioriterad punkt på agendan för Kirsty Coventry, Zimbabwes politiker och tidigare elitidrottare, som tog över IOC:s ordförandeskap i mars. Hon tillträder officiellt den 23 juni och har en rad utmaningar framför sig – kanske ingen större än att säkerställa framgången för det amerikanska OS-projektet.

Långt ifrån att trycka på de mer humanitära principerna i organisationens officiella stadgar, upprepade Nicole Hoevertsz, ordförande för IOKCs samordningskommission, Wassermans förtroende för att spelen skulle undantas från reseförbudet. “Vi inom IOK har fullt förtroende för att de lokala och federala myndigheterna förstår vilket stort ansvar det är att stå värd för spelen,” sade hon. “Det är 206 länder som förbereder sig för att delta … och den federala regeringen har tidigare garanterat att dessa deltagare ska kunna resa in i landet. Det är något vi kommer att bevaka noggrant för att säkerställa att det också gäller framöver. Vi är mycket säkra på att detta kommer att uppfyllas.”

Den senaste konservativa offensiven mot migranter från vissa länder är inget nytt – ett scenario som LA28-organisatörerna har varit förberedda på sedan Trump återvände till makten. Redan tidigare har personer som David J. Bier, biträdande chef för immigrationsstudier vid Cato Institute, varnat för utvecklingen. “Trumpadministrationen prioriterade inte visumhanteringen under sin första mandatperiod. De saktade faktiskt ner den, och tog bort krav på snabb behandling. Så jag har svårt att tro att det kommer göras några stora ansträngningar för att få visumen klara i tid. Det kommer bli ett massivt problem. Ingen verkar bry sig om detta,” sade han till Los Angeles Times i januari 2025.

Den dystra prognosen blev verklighet i april, när det kubanska basketförbundet meddelade att deras herrlag uteslöts från kvalet till FIBA AmeriCup på grund av att USA vägrat bevilja dem visum till en avgörande match i Puerto Rico. Det var en del av en ny restriktiv politik mot Kuba. Bara två dagar tidigare hade Marco Rubio – ansvarig för utrikespolitik i Trumps administration – meddelat en utvidgning av visumförbudet för personer som “exploaterar kubansk arbetskraft”, särskilt läkare på utlandstjänst.

“Vi har lidit av alla dessa begränsningar som går långt bortom det idrottsliga,” sade den kubanska basketrepresentanten Dalia Henry då till AFP, och betonade att Washingtons nya riktlinjer pekar på “en mycket tuff framtid” för kubansk idrott inför OS – en åtgärd som berövar idrottare rätten att tävla på lika villkor.

Det kraftfulla uttalandet gäller nu mer än någonsin, trots Wassermans och Hoevertsz försäkringar om att LA28 inte kommer att påverkas av Trumps senaste inreseförbud – vilket skapar en bild av ett olympiskt dubbelmoralssystem som känns ganska främmande från de värden som rörelsen påstår sig stå för.

Efter det cubanska inreseförbudet har också Senegals volleybollag nekats visum.

Trump inviterar till MMA-gala på Vita Husets gräsmatta

Ultimate Fighting Championship (UFC) har den 9 juli bekräftat att USA:s president har för avsikt att hålla en MMA-match på Vita husets område år 2026 för att fira 250-årsjubileet av självständighetsförklaringen. Evenemanget förväntas locka en publik på 20 000 personer.

“Vi kommer att ha en UFC-match på Vita husets mark”, meddelade Donald Trump förra torsdagen i Des Moines, Iowa. “Vi har mycket mark där.” Mitt i den ökande förväntan bekräftade Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt att Trump är ‘fullkomligt seriös’ med idén.

“Varenda en av våra nationalparker, slagfält och historiska platser kommer att hålla särskilda evenemang för att hedra America 250. Och jag tror att vi till och med kan få till en UFC-match,” tillade Trump, enligt NBC News. Under helgen noterade amerikanska medier att det är oklart hur långt gångna planerna är – eller om det alls kommer att bli av. Men eftersom Trump själv talat om det offentligt, är det tydligt att han har för avsikt att gå vidare med idén. En talesperson för UFC sade att fler detaljer kommer att offentliggöras “i sinom tid”.

Nyheten om detta unika och aldrig tidigare skådade evenemang har redan väckt gensvar från Conor McGregor, den tidigare dubbelmästaren som inte har tävlat sedan juli 2021. Han har uttryckt både sin entusiasm och sitt intresse för att delta i det föreslagna evenemanget på sociala medier. “Jag skulle vara hedrad,” skrev han. “Räkna med mig!”

McGregor är den mest högprofilerade fightern i UFC:s historia, så hans vilja att delta ger tyngd åt vad som från början framstod som ett överraskande förslag från presidenten. McGregors uttalande har följts av andra. På måndagen uttryckte även Jon Jones – som nyligen gick i pension – sitt intresse. “Slåss vid Vita huset?” skrev Jones. “Jag gillar det här.”

Även om ingenting ännu är bekräftat, väcker ämnet redan stor uppståndelse i USA, trots att det fortfarande är ett helt år kvar. Trump har en nära vänskap med UFC:s president Dana White, som ofta deltog i hans valmöten under det senaste valet då Trump återvände till Ovala rummet. Trump har ofta berömt White för hans lojalitet och stöd.

Det råder ingen tvekan om att Trump är ett genuint fan av kampsport och länge har stöttat sporten. Han spelade en aktiv roll i att marknadsföra och organisera boxningsmatcher, särskilt under 1980- och 1990-talen. Han använde sina kasinon och hotell i Atlantic City – såsom Trump Plaza och Trump Taj Mahal – som arenor för stora evenemang. Under dessa år blev Atlantic City ett nav för boxning, och Trump spelade en nyckelroll i att föra högprofilerade matcher med några av sportens största namn till staden. Han var inte bara en värd; han var också promotor, och hjälpte till att förhandla fram avtal och säkra nödvändig mediebevakning för dessa evenemang.

Han syntes ofta på matcherna och projicerade en bild av sig själv som en framgångsrik affärsman involverad i elit- och high-profile-evenemang. Hans engagemang i boxning var en del av en bredare strategi för att höja profilen på sina fastigheter och sitt personliga varumärke. Ett särskilt minnesvärt evenemang från den tiden var den legendariska matchen han arrangerade på sitt kasino Trump Plaza i Atlantic City: Mike Tyson mot Michael Spinks den 27 juni 1988. Det var en av decenniets mest efterlängtade och lukrativa matcher.

Att familjen Trump har ekonomiskt intresse av att få MMA-matcher vid Vita Huset kan ses som helt säkert.

FIFA flyttar in i Trump Tower

FIFA meddelade den 11 juli 2025 att den penningstinna organisationen nu officiellt har etablerat en ny operativ knutpunkt i hjärtat av Manhattan och valt den ikoniska byggnaden som tillhör USA:s president Donald Trump som sitt högkvarter i New York – ett drag som förstärker organisationens närvaro i Nordamerika inför VM 2026.

Med USA som värd för världens största fotbollsevenemang fortsätter FIFA att trappa upp sin strategiska expansion på amerikansk mark. FIFA:s president Gianni Infantino ledde invigningsceremonin under veckan och betonade både den symboliska och logistiska betydelsen av flytten. Det nya kontoret kompletterar FIFA:s befintliga bas i Miami och stärker dess närvaro i USA vid en tidpunkt då landet snabbt håller på att bli världsfotbollens nya centrum. Tidpunkten är ingen slump – utvecklingen sker parallellt med att partnerskapet mellan FIFA och den amerikanske affärsmannen och presidenten.

Relationen mellan Infantino och Trump har blivit allt tydligare. FIFA-presidenten deltog vid presidentens installation, stod vid hans sida i Ovala rummet och har följt honom vid senaste resorna till Qatar och Saudiarabien.

Samtidigt som detta sportsliga momentum växer speglar öppningen av kontoret i New York också en närmare samordning mellan FIFA och den nuvarande republikanska administrationen. President Trump har bekräftat att han kommer att närvara vid finalen i Klubblags-VM på söndag – ett tydligt tecken på hans roll i prestigefyllda sportevenemang i USA. FIFA har välkomnat denna närhet, medan den 79-årige politikern utnyttjar tillfället för att stärka sitt internationella anseende inför en global publik.

Utöver de strikta invandringspolitiska åtgärder som genomförts av Trumpadministrationen, är en annan faktor bakom de svaga biljettförsäljningarna de höga priserna – orsakade av en brist på entusiasm i ett land som traditionellt inte omfamnat fotbollen. Det skapar osäkerhet bland fans som överväger att resa. Faktum är att biljettpriserna fick sänkas på grund av låg efterfrågan.

Oro har också eskalerat efter en serie uppmärksammade razzior från ICE (Immigration and Customs Enforcement) i Kalifornien tidigare i juni. Operationerna, särskilt i Los Angeles, ledde till flera gripanden och skadade, vilket i sin tur utlöst protester över hela delstaten. Följderna har sammanfallit med Klubblags-VM, vilket dämpat intresset bland fans och ökat oron kring visum.

Med kontor nu etablerade i två av USA:s mest strategiska städer stärker förbundet sin organisatoriska infrastruktur för att hantera de enorma logistiska utmaningarna inför detta unika mästerskap. Beslutet att placera sitt New York-kontor i Trump Tower ger en tydlig politisk ton åt ett idrottsprojekt som för närvarande har både regeringsstöd och global uppmärksamhet. Det återstår att se om Trumps politik kommer att bromsa sportens framväxt i USA – och om denna satsning, som är tänkt att underlätta för klubbarna, i slutändan blir pricken över i:et för landslagen nästa sommar.

Trump stämmer Kalifornien för transpersoners deltagande i idrotten

Mitt i en alltmer intensiv debatt, och efter det att USA:s president i februari 2025 underteck-nat en presidentorder som förbjuder könsinkluderande deltagare att tävla i kvinnliga idrotts-kategorier, har det amerikanska justitiedepartementet nu väckt talan mot den demokratstyrda delstaten Kalifornien.

Den federala myndigheten inledde i onsdags en serie rättsliga åtgärder mot delstaten, som styrs av guvernör Gavin Newsom, med argumentet att kvinnliga studentidrottare i denna del av landet utsätts för “orättvis konkurrens och vårdslös risk” genom att manliga deltagare tillåts tävla i kvinnliga lag på gymnasienivå.

Justitiedepartementet hävdar att Kalifornien går i motsatt riktning jämfört med federala riktlinjer genom att tillåta transpersoner att tävla i damidrott. Därför anklagas delstaten för att bryta mot Title IX, en federal lag från 1972 som förbjuder könsdiskriminering i utbildnings-verksamheter som får statliga bidrag. Trump-administrationen menar att Kaliforniens utbildningsdepartement och California Interscholastic Federation bryter mot denna lag.

Departementet menar att Kalifornien diskriminerar kvinnliga idrottare genom att “förneka dem lika” utbildnings- och idrottsmöjligheter som garanteras av federal medborgarrättslagstiftning. Som konsekvens hotar myndigheten att dra in federalt utbildningsstöd till Kalifornien och införa sanktioner. För räkenskapsåret 2025 har det amerikanska utbildningsdepartementet tilldelat cirka 44,3 miljarder dollar till sin delstatliga motsvarighet, enligt siffror som nämns i stämningsansökan.

Kaliforniens guvernör har tidigare medgett att det är “djupt orättvist” att tvinga kvinnor och flickor att tävla mot män och pojkar i tävlingsidrott, sade justitieminister Pam Bondi. ”Det är inte bara djupt orättvist – det är också olagligt enligt federal lag.” USA:s utbildningsminister Linda McMahon sade i Fox News att stämningen mot Kalifornien uppfyller det löfte den republikanske ledaren Donald Trump gav under valkampanjen: att “hålla män borta från kvinnlig idrott”.

I Sacramento – Kaliforniens huvudstad – försvarade en talesperson för guvernör Newsom lagligheten i delstatens regler och påpekade att de överensstämmer med en lag från 2013 som garanterar transpersoners rätt att delta i skolaktiviteter enligt sin könsidentitet. Han betonade också att ingen domstol hittills har godtagit Trumps juridiska argumentation.

Enligt den spanska tidningen Mundo Deportivo har Kaliforniens utbildningsdepartement valt att inte kommentera direkt på grund av den pågående rättsprocessen. Samtidigt har HBTQ-organisationer och människorättsaktivister kallat stämningen “grundlös” och “politiskt motiverad”.

Stämningen är det senaste steget i en eskalerande konflikt mellan Trump-administrationen och den demokratstyrda delstaten. Donald Trump hotade redan förra månaden att införa “omfattande böter” mot Kalifornien efter att en transpersonlig gymnasieidrottare vunnit delstatsmästerskapen i friidrott.

Liknande händelser har skett tidigare. I mars nekade den federala regeringen University of Pennsylvania ett bidrag på 175 miljoner dollar med hänvisning till att simmaren Lia Thomas deltagit i damlaget – vilket bedömdes som ett brott mot Title IX och ett intrång på andra kvinnliga idrottares rättigheter. Denna typ av tillsyn har lett till liknande fall i flera delstater. Bara veckor senare inledde justitiedepartementet en utredning mot Portlands skoldistrikt i Oregon för att ha tillåtit en transperson att tävla i flickidrott och använda kvinnliga omklädningsrum.

I april stämde justitiedepartementet delstaten Maine för att ha tillåtit transpersoner att delta i flickidrott. Trump-administrationen har dessutom vidtagit åtgärder för att dra in federala skolmedel i delstaten.

Högsta domstolen meddelade tidigare denna månad att man under nästa rättstermin kommer att ta upp mål från Idaho och West Virginia som gäller delstatslagar som förbjuder transpersoner att tävla i kvinnliga tävlingsklasser.

Över två dussin amerikanska delstater har under de senaste åren infört lagar som förbjuder idrottare som tilldelats manligt kön vid födseln att delta i flick- och damidrott. Presidentordern som Trump undertecknade definierar kön som det kön som tilldelats vid födseln och anteck-nats i födelseattesten. Den ger federala myndigheter rätt att utestänga transpersoner från att tävla i damklasser.