INTRAVENÖS VÄTSKA MER ÄN 100 MILLILITER 2.1

(Senast reviderad 2025-05-01)

INTRAVENÖS VÄTSKA MER ÅN 100 MILLILITER

Svenska Antidopingbiblioteket

INNEHÅLL

INTRODUKTION

Regel och regeltolkningarna

Enligt WADA:s regler är det förbjudet att få intravenösa infusioner (vätsketillförsel via dropp) som överstiger 100 milliliter inom en 12-timmarsperiod, om det inte finns en giltig dispens. Detta gäller oavsett vilken vätska som ges – även ofarliga eller tillåtna ämnen som vitaminer eller saltlösningar. Reglerna syftar till att förhindra:

Maskering av förbjudna ämnen

Bloddopning

Återställning eller prestationsfördelar som inte är tillåtna i tävlingssammanhang

Det är alltså inte själva innehållet i vätskan som alltid är förbjudet, utan volymen och administrationsmetoden (intravenöst) som gör det till ett dopningsbrott om gränsen överskrids. Gränsen på 100 milliliter inom 12 timmar som har satts av WADA är naturligtvis arbiträrt satt, men har sannolikt valts eftersom det är svårt att se att mindre mängder skulle ha någon väsentlig fysiologisk påverkan i idrottssammanhang, samtidigt som man slipper dispensansökningar för varje liten intravenös injektion. Stora mängder vätska intravenöst kan däremot späda ut blod och urin, vilket kan dölja spår av förbjudna ämnen vid dopningstester, och möjligen påverka kroppens ämnesomsättning, vilket kan förändra testresultat och försvåra upptäckt av dopningsmedel. Större mängder intravenös tillförsel kan snabbt återställa vätske- och elektrolytbalansen efter hård träning eller tävling och ge onaturlig återhämtning eller fysisk boost, vilket anses orättvist gentemot idrottare som återhämtar sig naturligt. Dessutom kan Intravenös tillförsel utanför medicinska sammanhang innebär risker som infektioner. felaktig hantering eller dosering samt risk för att överdosera vissa ämnen

Gränsen gäller inte om infusionen sker i en godkänd medicinsk behandling (till exempel akut sjukhusvård eller operation).

Dispens för intravenös vätskebehandling (mer än 100 ml/12 h)

Dispens kan erhållas för en idrottare (exempelvis en seglare, en triatlet eller en maraton-löpare) som drabbas av uttorkning och värmeslag efter en tävling i extremt varmt klimat. Personen förs till sjukhus, där läkare omedelbart ordinerar intravenös tillförsel av minst en liter saltlösning för att återställa vätskebalansen.

Eftersom behandlingen ges akut i medicinskt syfte och på sjukvårdsanstalt (sjukhus eller vårdcentral eller tillfällig sjukvårdsanläggning exempelvis vid stora idrottstävlingar) kan idrottaren:

Efteråt ansöka om en retroaktiv dispens hos sin antidopningsorganisation (i Sverige: Antidoping Sverige).

Bifoga medicinska journaler som styrker:

Diagnosen (värmeslag, uttorkning)

Att behandlingen var akut och nödvändig

Att inga förbjudna ämnen gavs

Dispens skall då beviljas retroaktivt om behandlingen var nödvändig för att rädda hälsa/liv, gavs under klinisk övervakning och inte syftade till prestationshöjning.

​

Exempel på situationer där dispens kan beviljas för >100 ml intravenös infusion planerat kan vara allvarlig järnbrist. Om en idrottare lider av dokumenterad järnbristanemi och inte svarar på oral behandling, kan intravenös järninfusion vara medicinskt nödvändig.

Viktiga kriterier för att beviljas dispens:

Medicinsk nödvändighet: Det måste finnas en tydlig medicinsk diagnos som motiverar behovet av intravenös infusion över 100 ml

Otillräckliga alternativ: Det ska finnas bevis för att inga tillåtna behandlingsalternativ (oral medicinering) är effektiva eller lämpliga

Dokumentation: En detaljerad medicinsk journal och behandlingsplan måste bifogas ansökan

Godkänd av behörig läkare: Behandlingen ska ordineras av en legitimerad läkare och administreras av kvalificerad vårdpersonal.

INDIVIDUELLA FALL

Friidrottaren Shawnti Jackson fick en offentlig varning för järninfusion

I WADA;s ”Förbjudna list” för 2025 stå under rubriken Förbjudna metoder vid punkt M2.2. Intravenösa infusioner och/eller injektioner som överstiger totalt 100 mL inom en 12-timmarsperiod, förutom de som legitimt ges i samband med sjukhusvård, kirurgiska ingrepp eller kliniska diagnostiska undersökningar är förbjudna.

Avsikten med förbudet var från början att idrottare inte skulle kunna ge sig stora mängder vätska och näring intravenöst i samband med vätskekrävande, ansträngande idrotter över mer än en dag (typexempel: Tour de France) respektive att späda ut intag av vissa dopingklassade preparat. Regeln har emellertid också kommit att användas i samband med infusioner av små mängder vätska tillsammans med vitaminer, mineraler och liknande. Detta var sannolikt inte lagens avsikt i begynnelsen, men om lagen tillämpas bokstavligen är den kristallklar.

USADA meddelade den 31 mars 2025 att friidrottare Shawnti Jackson, 19 år, från Wake Forrest, North Carolina, fått en offentlig varning för att ha underlåtit att skaffa ett medicinskt dispens innan hon använde en järninfusion (ferumoxytol) under medicinsk behandling.

Jackson redovisade öppet att hon fått en järninfusion den 27 augusti 2024 under en dopningskontroll utanför tävling den 28 september 2024. Intravenösa infusioner och/eller injektioner som överstiger 100 mL inom en 12-timmarsperiod klassificeras som Specificerade Metoder och är förbjudna vid alla tillfällen enligt WADA:s förbjudna lista.

Efter en grundlig utredning fastställde USADA att Jackson hade fått järninfusioner över 100 mL vid fyra separata tillfällen mellan den 12 september 2023 och den 3 september 2024. Varje infusion gavs under medicinsk övervakning och utanför tävling. Även om inga förbjudna substanser administrerades, utgjorde behandlingen ett regelbrott eftersom den överskred den tillåtna volymgränsen och inte skedde inom ramen för sjukhusvård, kirurgisk behandling eller klinisk diagnostisk undersökning.

Jackson har sedan dess ansökt om och beviljats dispens för att kunna använda denna behandling i framtiden inom idrotten.

Eftersom regelbrotten inträffade utanför tävling finns inga tävlingsresultat att diskvalificera.

Som utomstående kan man undra över att en ung kvinna som är elitidrottare verkligen behöver tillföras järn i infusionsform var tredje månad – att unga kvinnor behöver extra järntillförsel är naturligtvis inte ovanligt, men att det inte skulle kunna klaras av med järn i exempelvis tablettform är anmärkningsvärt.

Ett gott skäl att förbjuda också mängder på 100 mL vätsketillförsel till idrottare är att det kan bidra till att komma bort från det hokus-pokus som vissa ledare och läkare ögnat sig åt i försök att göra sig oumbärliga för – okunniga och godtrogna – idrottare. Det är extremt ovanligt att toppidrottare som äter normalt behöver extra vitaminer, mineraler eller något annat icke-dopingklassat medel. De läkare som då ger detta intravenöst snubblar på gränsen till charlataneri i ett försök att få idrottaren att tro att det är medicinskt indicerat. Alla medicinskt utbildade vet att patienter upplever intramuskulär eller intravenösa injektioner som mycket ”starkare” än i oral form. Detta är basal psykologi, men det är inget som bör leda till medicinska dispenser.

Över huvud taget är det ovanligt att intravenös vätska behövs för idrottare – om de skulle vara så uttorkade efter en idrottsprestation eller så utmattade att de behöver extra näring är det inte rimligt att de fortsätter att idrotta. De bör få möjlighet att återhämta sig utan injektioner för att återkomma till tävling när kroppen är redo för det.

Det förefaller som att många idrottsläkare känner dåligt till regeln.

Det kan också vara av värde att diskutera när dispens enligt reglerna kan erhållas. En dispens kan nämligen bara erhållas för en medicinskt godtagbar behandling. Man kan således inte få dispens för att ge mer 100 mL vätska för att ge inte godkända substanser exempelvis. Att ge järn till friska idrottsutövare eller att ge vitaminer intravenöst hamnar i en gränszon, som ingen läkare i Sverige borde acceptera därutöver skall alla följande kriterier är uppfyllda:

Nödvändighet för hälsan

Idrottaren skulle drabbas av betydande hälsoproblem utan användning av den förbjudna substansen eller metoden.

Ingen prestationsförbättring utöver normal hälsa

Substansen eller metoden förbättrar inte idrottarens prestation utöver att återställa normal hälsa.

Inget alternativ

Det finns ingen rimlig terapeutisk alternativ behandling som inte är förbjuden.

Ej som resultat av tidigare dopning

Användningen av substansen eller metoden är inte en konsekvens av tidigare dopning (det vill säga att det inte behövs för att behandla biverkningar från dopning).

Rushelle Burton (Jamaica) och Tamara Clark (USA) avstängdes i fyra månader

Den 1 juni 2023 varnade Athletics Integrity Unit (AIU) idrottare för användningen av intravenösa dropp, efter att de båda sprinterna Rushelle Burton (Jamaica) och Tamara Clark (USA) avstängts i fyra månader vardera. Båda idrottarna erkände att de hade fått en intravenös infusion på mer än 100 ml under en period på tolv timmar den 25 januari 2023. Detta utgjorde en överträdelse av antidopningsregel 2.2 enligt World Athletics antidopningsregelverk.

Ärendet uppdagades när Clark utsattes för dopingtest av AIU den 26 januari 2023. Hon och Burton informerade då självmant AIU om den behandling de hade fått och samarbetade villigt med den efterföljande utredningen som bekräftade att droppen inte innehållit några förbjudna substanser och att överträdelserna av reglerna var oavsiktliga. Idrottarna accepterade frivilliga provisoriska avstängningar från den 1 februari 2023 i avvaktan på utredningens slutsatser. De båda dömdes slutligen så att Burton och Clark fick avstängningar från den 1 februari till den 30 maj 2023 och deras resultat från den 25 januari 2023 till den 1 februari 2023 diskvalificerades.

AIU betonade att IV-droppbehandling, trots att den blir allt populärare i vissa delar av världen, kan utgöra en överträdelse av World Athletics antidopningsregler. I det här fallet återspeglar straffen det faktum att idrottarna själva uppmärksammade AIU på ärendet, men andra idrottare kan få strängare straff under olika omständigheter.

Intravenösa infusioner eller injektioner utan medicinsk indikation har funnits på WADA:s lista över förbjudna substanser och metoder sedan 2005. År 2021 omklassificerades de från ”Icke specifierade metoder” till ”Specifierade metoder” efter att WADA ansåg att de är metoder som är mer benägna att konsumeras eller användas av en idrottare för andra ändamål än för att förbättra idrottsprestationen. Om en idrottare kan visa ”Inget betydande fel” i använd-ningen av en specifierad metod är enligt antidopningsreglerna för 2023 straffet som lägst en skriftlig varning och ingen tävlingsavstängning och som högst två års tävlingsavstängning beroende av idrottarens grad av fel.

Avseende Tamara Clark erkände hon den 26 januari 2023 i samband med en dopingtestning på formuläret att hon hade fått en intravenös infusion dagen innan på över 100 mL under en period av tolv timmar den 25 januari 2023. Infusionen innehöll inte några förbjudna substanser.

Samma förhållanden och datum gällde för Rushelle Burton. Båda hade samma coach, Tonja Buford-Bailey. I nyhetsmedia – och i AIU:s rapportering – framkommer inte varför infusio-nerna gjordes, hur stora volymer det rört sig om eller om det rörde sig om upprepad vätsketillförsel på detta vis.

Australiensiske tenniselitspelaren Max Purcell avstängdes 18 månader

Tennis Integrity Agency, ITIA) meddelade på tisdagen den 29 april 2025 att den 27-årige australiske tennisspelaren Max Purcell stängts av i 18 månader efter att ha erkänt att han mottagit två intravenösa behandlingar där han överskred den tillåtna gränsen på 100 ml, vilket är ett brott mot dopningsreglerna.

Max Purcell (född 3 april 1998) är en australisk professionell tennisspelare. Han nådde sin högsta singelrankning som världens nummer 40 den 16 oktober 2023 och en dubbelrankning som nummer 8 den 9 september 2024. I dubbel vann han sin första Grand Slam-titel vid Wimbledonmästerskapen 2022 tillsammans med Matthew Ebden.

Purcell, som är rankad nummer 12 i dubbelvärldsrankingen och regerande mästare i US Open i dubbel, accepterade en frivillig provisorisk avstängning i december förra året efter att ha erkänt ett brott mot artikel 2.2 i Tennisens dopningsprogram (TADP), som avser användning av en otillåten metod.

Regelbrottet skedde då Purcell den 16 och 20 december 2023 fick två intravenösa vitamin-infusionr som vardera överskred 500 milliliter – trots att gränsen enligt TADP och WADA:s antidopningskod är 100 milliliter under en 12-timmarsperiod.

Med dessa fakta som grund skickade ITIA ett meddelande om potentiellt regelbrott till Purcell den 12 december 2024. Samma dag begärde spelaren frivillig provisorisk avstängning, som trädde i kraft omedelbart. Efter en noggrann utredning – som inkluderade insamling av bevis och intervjuer – erkände Purcell regelbrotten. Hans fulla samarbete och informationsdelning med antidopingmyndigheten ledde till en 25-procentig reduktion av straffet.

Purcell har sedan dess förklarat att han meddelade ITIA att han brutit mot reglerna efter att han: “Ovetande fått en intravenös infusion av vitaminer över den tillåtna gränsen på 100 milliliter. Fram till förra veckan, när jag fick medicinska journaler från en klinik som visade att mängden av en intravenös vätska jag fått var över 100 mL, var jag helt övertygad om att jag hade gjort allt för att följa WADA:s regler och metoder”, delade han på Instagram. “Journa-lerna visar att vätskemängden var över den gränsen på 100 ml, även om jag informerade kliniken att jag var en professionell idrottare och behövde att all vätsketillförsel skulle vara under 100 mlL.”

Tiden han avtjänat under den frivilliga provisoriska avstängningen kommer att räknas in i den totala avstängningsperioden. Därför upphör Purcells avstängning den 11 juni 2026. Han förlorar också tävlingsresultat och prispengar från och med sitt första dopningstest den 16 december 2023 fram till det första negativa testet den 3 februari 2024.

I WADA:s lista över förbjudna substanser och metoder (“Förbjudna listan”) står under klassificeringen M2. Kemisk och fysisk manipulation

M2.2 Intravenösa infusioner och/eller injektioner med mer än 100 milliliter under en 12-timmarsperiod, förutom de som givits som vedertagen behandling på sjukhus, i samband kirurgiska processer eller kliniska diagnostiska undersökningar.

Referentens kommentar: Det inträffade understryker än en gång att alla idrottare måste vara mycket försiktiga med alla typer av kosttillskott – vare sig de är lagliga eller olagliga.

Ur medicinsk synvinkel kan man påpeka:

Ingen frisk elitidrottare som äter vanlig mat behöver någonsin vitaminer som kosttillskott

Vitaminer intravenöst är inte ett dyft bättre än vitaminer i tablettform (”naturen” har tänkt sig att om vi behöver vitaminer skall vi få det genom munnen) och att ge det intravenöst som injektion eller infusion är enbart ett sätt för kvacksalvare – med eller utan medicinsk legitimation – att göra sig viktiga genom hokus-pokus