PROVSUBSTUTION

(Senast reviderad 2026-03-13)

PROVSUBSTITUTION

(inklusive ”dubbelgångare” och ”sample swapping”)

Svenska Antidopingbiblioteket

INNEHÅLL

METODER FÖR AVSLÖJANDEN

Konvolutionsnätverk för att påvisa provbyte

Att ersätta ett urinprov som kan leda till ett avvikande analysresultat med ett tidigare insamlat, ”rent” prov är strikt förbjudet enligt WADA:s regler och kallas för provutbyte (sample swapping). När en idrottare återanvänder sitt eget rena prov blir det särskilt svårt att upptäcka med konventionella analysmetoder.

I denna studie föreslås ett ramverk för likhetsdetektion som uttryckligen tar hänsyn till mönsterkomplexitet vid analys av urinens steroidprofiler. Ramverket bygger på ett konvolutionsnätverk för att fånga mer komplexa och subtila variationer mellan profilpar.

Med hjälp av en datamängd bestående av 67 651 steroidprofiler, insamlade mellan 2021 och 2023, utvärderades ramverket både på syntetiska data och laboratoriebekräftade liknande prover, vilket speglar den verkliga variationen i dopningskontrollprocesser.

Resultaten visar att det föreslagna ramverket överträffar flera jämförelsemodeller och uppnår högre noggrannhet än dessa. Fynden visar på potentialen hos maskininlärning att förbättra antidopningsarbetet genom att möjliggöra automatisk upptäckt av återanvända eller identiska urinprov inom storskaliga provsamlingar som hanteras inom det biologiska idrottarpasset.

DOKUMENTERADE FALL

Lyftare i Tyngdlyftningsförbundet Athletes’ Commission dopingavstängd

För andra gången under 2023 har en medlem i International Weightlifting Federation (IWF) Athletes’ Commission avgått efter att ha blivit avstängd för ett dopingbrott. Dubbel-olympiern Roilya Ranaivosoa från Mauritius avgick efter att ha åtalats för provbyte och manipulering av International Testing Agency (ITA), som utför alla antidopingsprocedurer åt IWF.

Hennes påstådda brott skedde 2016, ungefär fyra månader innan Ranaivosoa slutade nionde vid de olympiska spelen i Rio 2016 i 48 kilosklassen. Den 32-åriga flerfaldiga afrikanska mästaren var elfte på 49 kg i de försenade spelen i Tokyo 2021.

Ryska dopingprovutbytet vid OS i Sotji

McLarenrapporten är namnet på en oberoende rapport som släpptes i två delar. Den skrevs av professor Richard McLaren avseende anklagelser och bevis för statsunderstödd doping i Ryssland. Richard McLaren (född 1945) är en juridikprofessor vid Western University i Ontario, Kanada, specialiserad på idrottsrätt. Rapporten beställdes av World Anti-Doping Agency (WADA) i maj 2016. Redan i juli 2016 presenterade McLaren del 1 av rapporten, som indikerar systematisk, statligt sponsrad manipulering av drogtestningsprocesserna av Ryssland under och efter Vinter-OS 2014 i Sotji, Ryssland. I december 2016 publicerades den andra delen av rapporten om dopning i Ryssland.

Rapport från juli 2016 (del 1)

Del 1 är en 97-sidig rapport som täcker statligt sponsrad doping i Ryssland. Även om den begränsades av en tidsram för utredningen på 57 dagar, fann utredarna tydliga bevis för systematiserad doping på statsnivå efter att ha genomfört vittnesförhör, granskat tusentals dokument, cyberanalys av hårddiskar, rättsmedicinsk analys av urinprovssamlingsflaskor och laboratorieanalys av individuella idrottares prover, och kommenterade med “mer bevis blir tillgängliga för varje dag.” Rapporten drog slutsatsen att det visades “utom rimligt tvivel” att Rysslands idrottsministerium, Center of Sports Preparation of the National Teams of Russia, Federal Security Service (FSB) och det WADA-ackrediterade laboratoriet i Moskva hade “fungerat som skydd av dopade ryska idrottare” inom ett “statligt styrt system.” McLaren uppgav att urinprover öppnades i Sotji för att byta urin i dem “utan några tecken på det för det otränade ögat”.

Vid OS förvaras urinprover i säkerhetsflaskor med namnet “BEREG-KIT”, som måste brytas upp efter att ha stängts; undersökningen fann dock att det var möjligt att öppna flaskorna med hjälp av ett specifikt verktyg, och man hittade repor på insidan som normalt sett inte syns för blotta ögat. Enligt McLaren-rapporten skedde ett systematiskt utbyte av flaskor från åtminstone slutet av 2011 till augusti 2015. Det fastställdes att bytet använts på 643 prover, som var positiva med avseende på dopingsubstanser, men det var ett antal som författarna ansåg “bara vara ett minimum” på grund av begränsad tillgång till de ryska registren över analyserade dopingprov. De utbytta proverna som McLaren och medarbetare påvisade fördelade sig mellan olika idrottsgrenar som följande (antalet är en funktion dels hur ofta testning gjorts i de olika grenarna, dels hur stor andel i varje gren som varit dopade):

Friidrott (139)

Tyngdlyftning (117)

Icke-olympiska sporter (37)

Paralympisk sport (35)

Brottning (28)

Kanot (27)

Cykling (26)

Skridskoåkning (24)

Simning (18)

Ishockey (14)

Skidåkning (13)

Fotboll (11)

Rodd (11)

Skidskytte (10)

Bobsleigh (8)

Judo (8)

Volleyboll (8)

Boxning (7)

Handboll (7)

Taekwondo (6)

Fäktning (4)

Triathlon (4)

Modern femkamp (3)

Skytte (3)

Beachvolleyboll (2)

Curling (2)

Basket (1)

Segling (1)

Snowboard (1)

Bordtennis (1)

Vattenpolo (1)

Del 1 av rapporten är tillgänglig offentligt på WADA:s webbplats: https://www.wada-ama.org/sites/default/files/resources/files/20160718_ip_report_newfinal.pdf

Operation LIMS – en milstolpe för idrottens integritet

Inom antidopning står LIMS för Laboratory Information Management System. Det är ett datorsystem som används av dopningslaboratorier för att hantera och lagra stora mängder testdata, analysresultat och information om idrottares prover. Begreppet har blivit särskilt känt genom “Operation LIMS”, en omfattande utredning ledd av WADA efter vinter-OS i Sptji 2014. LIMS-databasen innehåller den underliggande analytiska data som krävs för att bevisa om en idrottare har dopat sig eller för att fria misstänkta. Eftersom LIMS lagrar rådata kan experter gå tillbaka flera år senare och analysera gamla resultat med nya metoder för att upptäcka tidigare okända substanser.

Den kanadensiske juristen Richard McLaren fick i uppdrag att utreda det misstänkta fusket i Sotji. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att man kunde öppna och manipulera urinprover i hemlighet, och ersätta dem med “rena” prover – något som annars anses mycket svårt att genomföra. McLarens rapport, som publicerades 2016, visade att det fanns ett statsstött dopningsprogram i Ryssland mellan ungefär 2011 och 2015 och således inte bara i Sotji. Systemet innebar bland annat att positiva dopningsprov manipulerades eller byttes ut. Dopinglaboratorium i Moskva spelade en central roll liksom att även ryska statens säkerhets-tjänst var inblandad i att dölja dopning. McLaren-utredningen fick stora följder:

Många ryska idrottare stängdes av

Flera OS- och VM-medaljer togs tillbaka

Ryssland uteslöts delvis från internationella tävlingar

Vid flera OS fick ryska idrottare tävla under neutral flagg

Skandalen förändrade synen på dopning globalt. Den visade att dopning inte bara kan vara ett individuellt problem – utan också ett systematiskt och organiserat fusk på nationell nivå. Den ledde också till skärpta kontroller, mer avancerad analys av prover och utvecklingen av verktyg som det biologiska idrottarpasset.

Operation LIMS

En central del i den ryska dopningsskandalen handlade om data från laboratoriet i Moskva. WADA upptäckte att ryska myndigheter hade manipulerat och raderat delar av LIMS-databasen innan den överlämnades för granskning. Genom avancerad dataforensik lyckades WADA återställa raderad information. Detta har lett till att över 200 ryska idrottare har kunnat stängas av i efterhand, trots att deras ursprungliga prover rapporterats som negativa.

Den 17 mars 2026 hyllade ordföranden för Athletics Integrity Unit (AIU), David Howman, avslutningen av den nästan tio år långa processen kring LIMS/McLaren-ärendena inom friidrotten som en ”historisk milstolpe”. Han beskrev AIU:s framgångsrika arbete med dessa fall som ”en nyckelprestation för den globala idrottens integritet”.

I november förra året meddelade AIU de sista 12 besluten i LIMS/McLaren-ärendena inom friidrotten, vilket avslutade en process som började 2017 och resulterade i totalt 66 fall – kopplade till den omfattande statligt sponsrade dopningsskandalen i Ryssland – som framgångsrikt lagfördes. Som ett resultat av omfattande utredningar, som inleddes av World Anti-Doping Agency (WADA), och efterföljande rättsprocesser av AIU, fråntogs flera världs- och olympiska mästare sina titlar. Bland dessa fanns gångaren Elena Lashmanova, kulstötaren Nadzeya Ostapchuk, hopparna Svetlana Shkolina och Ivan Ukhov, 400 meter häck-löparen Natalya Antyukh samt släggkastaren Tatyana Beloborodova.

Totalt bestraffades 14 medaljörer från VM och OS inom friidrotten tack vare LIMS/McLaren-utredningarna, vilket ledde till en omfattande omfördelning av medaljer och i grunden förändrade resultatlistor tillbaka till 2005.

Forensisk bevisning och visselblåsare

AIU:s rättsprocesser byggde främst på bevis som framkom i McLaren-utredningen från 2016,

data och vittnesmål från visselblåsare som avslöjade hur hundratals positiva dopningstester medvetet doldes genom ett sofistikerat dopningssystem i Ryssland. Moskvalaboratoriet stod i centrum för mörkläggningen och skyddade dopade idrottare med stöd från statliga strukturer.

LIMS var en databas som användes av laboratoriet för att registrera prover och testresultat. En visselblåsare gav WADA en kopia av databasen från 2015, och när WADA senare säkrade datan 2019 fann man bevis på avsiktliga ändringar, manipulationer och raderingar för att dölja oegentligheter som beskrivits i McLaren-rapporterna.

Enskilda fall och sanktioner

Trestegshopparen Anna Pyatykh, dubbel VM-bronsmedaljör, var det första fallet som AIU tog upp 2017. Efter omanalys av hennes prover från VM 2007 i Osaka upptäcktes metaboliter av det förbjudna ämnet dehydroklormetyltestosteron (DHCMT), vilket ledde till en fyraårig avstängning.

Medeldistanslöparen Tatyana Tomashova, tvåfaldig världsmästare och OS-silvermedaljör 2004, fick den hårdaste sanktionen: en tioårig avstängning som fastställdes av Court of Arbitration for Sport (CAS) för en andra dopningsförseelse. Hon hade först blivit uppflyttad till silvermedaljör på 1500 meter vid OS i London 2012 efter att två konkurrenter diskvalificerats, men fråntogs senare även denna medalj efter att LIMS-bevis visade att hon själv brutit mot antidopningsregler.

Åttaåriga avstängningar utdömdes också till den tidigare världsrekordinnehavaren i släggkastning Gulfiya Khanafeeva och medeldistanslöparen Yelena Soboleva, där den senare även fråntogs sitt VM-silver från 2007.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis markerar LIMS/McLaren-ärendena ett avgörande kapitel i kampen mot dopning och visar hur långsiktigt, internationellt samarbete och avancerad bevisning kan bidra till att upprätthålla rättvisa inom idrotten.

Operation Heir i Rumänien

Redan 2016 gick det rykten om att det fanns tveksamheter i det rumänska dopinglabora-toriets rutiner inklusive att positiva dopingprov doldes. Under 2018 fick I&I starkare information från anonyma att rumänska tyngdlyftare blev skyddade av det rumänska antidopingsystemet när de var en del av organiserad doping. Den systematiska dopingen inkluderade administrering och försäljning av förbjudna substanser, förhandsinformation om dopingtester utanför tävling samt utbyte av dopingtester genom att använda dubbelgångare. Undersökningarna av anklagelserna fick namnet ”Operation Heir.”

En utredning av Rumänska antidopingsbyrån (RNADA) inleddes. I september 2017 avslutade I&I-avdelningen denna del av sin utredning och drog slutsatsen att “personal” från Bucharest Laboratory medvetet hade dolt positiva dopingprover från två rumänska idrottare. I&I-avdelningen fann också att viss personal från RNADA hade otillbörligt påverkat Bucharest Laboratory. Denna utredning ledde direkt till WADAs avstängning av Bucharest Laboratory den 27 november 2017 och avhopp av viktiga laboratorie- och RNADA-personal. Utredningar De anklagelser som framförts av konfidentiella källor, om de är sanna, motiverade ingripande från rättsväsendet. Följaktligen genomförde Operation Heir ansträngningar för att utvärdera sanningshalten i anklagelserna innan man involverade rättsväsendet. Direkta utredningar kunde emellertid inte genomföras utan att riskera att avslöja utredningen och de konfidentiella källorna.

Följaktligen genomfördes Operation Heir till stor del som en hemlig utredning. I detta syfte genomförde Operation Heir omfattande debriefingar av de konfidentiella källorna, öppna källundersökningar, utvalda intervjuer och riktade testningar utom tävling. Operation Heir fick betydande hjälp av internationella partners, inklusive särskilt Australian Sports Anti-Doping Authority (nu omdöpt till Sport Integrity Australia). I slutet av 2018 möjliggjorde Operation Heir testning utom tävling av utvalda rumänska tyngdlyftare. Även om det inte påvisades några bevis för användning av otillåtna ämnen säkrades bevis som ledde till att en idrottare bestraffades för urinbyte (genom användning av en dubbelgångare). Båda idrottarna var internationella rutinerade rumäner. De bestraffades respektive med en fyraårig och en tvåårig avstängning för användning av dopingpreparat.

I början av 2019 sökte Operation Heir framgångsrikt hjälp från rättsväsendet. Vid publiceringen av denna rapport pågår fortfarande rättsväsendets utredning. Efter avslutad rättsväsendets utredning kommer Operation Heir att slutföra sin utredning av eventuella återstående frågor inom antidopingsområdet.

Dubbelgångare vid dopingtester i Moldavien

Internationella Testbyrån (ITA) rapporterar att den 8 november 2015, under ett provin-samlingsuppdrag i Chisinau, Moldavien, agerade Dorin Balmus, en moldavisk läkare som arbetar för Moldaviens tyngdlyftningsförbund (MWF), som representant för tre MWF-lyftare – Iurie Bulat, Ghenadie Dudoglo och Artiom Pipa – som skulle testas den dagen.

Efterföljande DNA-analys, föranledd av en undersökning gjord av WADAs Intelligence & Investigation Department, visade dock att de tre idrottarna hade ersatts av så kallade “dubbellgångare” vilka lämnade rena prover för idrottarnas räkning.

De tre idrottarna testades senare positivt för ett förbjudet ämne och avstängdes för både användning av det förbjudna ämnet och för urinsubstitution. Dessutom, i dokumentären med titeln “Secret Doping – the Lord of the Lifters”, som sändes av den tyska TV-stationen ARD den 5 januari 2020, bekräftade Balmus att han använde “dubbelgångare” under provinsamlingar.

Den 22 juni 2021 anklagade Internationella Tyngdlyftningsförbundet dr Balmus för brott mot WADAs dopingregler (ADRV) för manipulering och medverkan i samband med händelserna den 8 november 2015 och baserat på ARD-erkännandet.

I enlighet med artikel 8.3.3 i IWF:s antidopingsregler (IWF ADR) utfärdade ITA därefter den 17 september 2021 ett sanktionsbeslut som konstaterade att Dorin Balmus begick dessa ADRV och ålade dr Balmus en livslång avstängning med tanke på arten och svårighetsgraden av regelöverträdelsen. Det innebär att han aldrig mer får delta i någon aktivitet som godkänts eller organiserats av någon undertecknare av WADAs regelverk i någon egenskap.

Utbytet av dopingprov genom att använda dubbelgångare utreddes vidare av ITA genom en undersökning som kallades ”Operation Arrow” vilket var en del av WADAs Intelligens-avdelning undersökning av tyngdlyftningens doping- och antidopingsystem, vilken startade i augusti 2017.

Kazakstansk tyngdlyftare bytte ut urinprov

Nijat Rahimov (på azerbajdzjanska: Nicat Rehimov; född 13 augusti 1993 i Baku, Azerbajdzjan) är en  naturaliserad kazakstansk tyngdlyftare. Rahimov vann en guldmedalj för Azerbajdzjan vid ungdoms-OS 2010 och ett silver vid junior-VM 2013 i tyngdlyftning. Vid Sommaruniversiaden 2013 fungerade han som flaggbärare för Azerbajdzjan. Rahimov stängdes av i 2 år från juni 2013 efter att ha testats positivt (out-of-competition-tes) för oxandrolon och dehydrometyltestosteron.

Han representerade sedan Kazakstan vid olympiska sommarspelen 2016, i kategorin 77 kg, vann guldmedaljen och satte ett nytt världsrekord med ett lyft på 214 kilo.

Rahimov har deltagit i internationell tyngdlyftning sedan 2009 och har varit med om ett mycket stort antal dopingtester.

Den 24 november 2015 ställde Rahimov upp i världsmästerskapen i tyngdlyftning, som hölls i Houson, USA, och vann guld i 77 kilosklassen. I samband med tävlingen togs ett urinprov för dopingtestning av USADA. Urinprovet innehöll vid analys ingen förbjuden substans.

Den 15 mars 2016 tog den ungerska antidopingorganisationen ett out-of-competition-test i Almaty i Kazakhstan på uppdrag av Internationella Tyngdlyftningsförbundet (IWF) i närvaro av idrottsmannens och Kazakhstans landslags ledare, Victor Ni. Ytterligare 19 andra kazakiska tyngdlyftare lämnade dopingprov samtidigt.

Den 6 juni 2016 tävlade Rahimov i Kazakhstans nationella tyngdlyftningsmästerkap i Taldykorgan i Kazakhstan och vann guld i 85-kilosklassen. Den 10 juni, strax efter mästerskapen, togs ett nytt out-of-competition-test i Almaty av ungerska dopingtestare på uppdrag av IWF. Testningen övervakades denna gång av ledaren Alexey Ni och prov togs samtidigt på sju andra tyngdlyftare, men den ungerske dopingtestaren rapporterade att den kazakiske ledaren hade tagit med sig fel person till testet. Provet utföll dock ånyo negativt.

Den 17 juli 2016 togs nästa out-of-competition-test i Almaty av ungrarna på uppdrag av IWF och återigen med närvaro av Victor Ni. Sex andra tyngsdlyftare testades. Rahimis test utföll negativt.

Dagen efter, den 18 juli, togs ett dopingprov av Kazakhstans egna dopingtestare på de tyngdlyftare som skulle representera landet vid det kommande OS i Rio. Testet var negativt.

Den 10 augusti 2016 tog Rahimi guld vid OS i 77-kilosklassen och slog världsrekord. Naturligtvis togs det då också dopingprov.

I september påbörjades WADAs specialgranskning av tyngdlyftare där ”Operation Arrow” särskilt inriktade sig på utbyte av urinprover vis dopingtestningar. Man strävade efter att undersöka alla negativa dopingtester sedan 2012 för att med DNA-tester avslöja om utbyte av tester hade gjorts.

Avseende Nijat Rahimov fanns dopingproverna från 24 november 2015, 10 juni 2016 och 10 augusti 2016 tillgängliga, medan övriga inte var sparade. Det visade sig att provet från den 10 juni hade ett annat DNA än proven från VM och OS. Även om inte urinproverna från övriga tester var sparade så fanns det urin kvar från tester av Athlete’s Biological Passport också fann atypiska steroidprofiler, tolkade sam att de kom från olika personer.

Den 18 januari 2021 meddelades idrottsmannen att det fanns misstankar om utbyte av urin och han fick möjlighet att bemöta misstankarna.

Den 10 mars hänfördes fallet till CAS (CAS 2021/ADD/21).

En muntlig förhandling hölls den 26 augusti 2021. Det påpekades då särskilt att det Rahimov hade varit avstängd redan 2013 på grund av doping, vilket innebar att om nu idrottsutövaren blev döm för urinprovsbyte skulle det primära straffet sannolikt vara 4 års avstängning men eftersom det var ett återfall i brott så skulle straffet fördubblas till åtta års avstängning.

Rahimov hävdade att proverna tagna av de ungerska dopingtesterna inte nådde upp till tillräcklig standard och därför inte skulle tillmätas någon betydelse. Särskilt ansåg den anklagade att det var omöjligt att försvara sig fem år senare mot anklagelsen att ett prov var lämnat av fel person.

Initialt diskuterade CAS särskilt vilka krav man kan lägga på en antidopingorganisation (ADO) att bevisa vad som lett till att de anklagar en idrottsutövare för doping. En ADO har ju – till skillnad från det civila rättsväsendet – inga möjligheter att tvinga fram dokument eller vittnesmål utan måste förlita sig på att få information genom samtycke eller genom att förlita sig på officiella data. CAS måste respektera dessa begränsningar, särskilt att vittnen kan vittna motvilligt och undvikande och att vissa slutsatser måste dras från fakta som inte helt täcker just det aktuella fallet.

Därefter diskuterades vilka krav man skall ställa på själva testproceduren. Det är de utsedda dopingtestarnas ansvar att ta reda på och verifiera att det är rätt personer som testas. Den metod för identifiering som testarna väljer som dokumenteras. Om det visar sig inte möjligt att säkerställa den testades identitet har testaren möjlighet att överväga att inte genomföra testningen.

Om det inte finns speciella omständigheter – reglerade i reglerna – skall dopingtestarna först meddela idrottsutövaren att han eller hon skall testas. Vid behov kan en tredje person involveras för att säkerställa identiteten på den person man utpekat för testning. Även de utpekade idrottare har rätt att tillkalla ytterligare en person för att säkerställa att testprotokollet följs.

Från det att en person underrättats om att han eller hon skall dopingtestas är det testarens skyldighet att hålla den som skall testas under strikt uppsikt ända fram till dess dopingtestet är genomfört.

En avgörande fråga i det aktuella fallet var huruvida det var rätt person som lämnade dopingpovet under Rahimovs namn den 10 juni. Rahimov förklarade att han inte genomgick någon dopingtestning alls den 15 mars, 10 juni eller 17 juli 2016, trots att det stått i protokollen att höga ledare från Kazakhstans tyngdlyftningsförbund var närvarande vid alla tre tillfällena. Han och hans medhjälpare hade emellertid inga förklaringar till de vetenskapliga beläggen för att såväl urinprover som ABP-prover talade för att ett urinutbyte skett.

Förvånande var det både muntliga och skriftliga utlåtandet från den ungerska doping-kontrollanten från den 10 juni som fastslog att enligt henne hade de kazakiska representanter kommit med en annan person än Rahimov (och två andra tyngdlyftare) som skulle testas enligt den skriftliga lista som de ungerska testarna hade lämnat över och att då hon påpekade det så argumenterade kazakerna vare sig för eller emot det. Alla tre ”dubbelgångarna” hade riktiga identifikationshandlingar, skrev sitt namn med en handstil som förväntats men deras utseende stämde inte med identifikationshandlingarna. Dessutom var det uppenbart att de inte kände till hur en dopingtest gick till – vilket var orimligt för elittyngdlyftare som ju hade gjort dylika tester många gånger – och behövde upprepad information och förklaringar om dopingtestprocessen. Avseende Rahimov hade hon ju dessutom varit med och testat honom dagen innan.

Rahimov å sin sida framhöll att eftersom han aldrig lämnade något dopingprov den 10 juni så kunde han inte hållas ansvarig för det provet. IWF respektive WADA måste på något sätt påvisa ett förhållande mellan en idrottare som misstänks för att inte han lämnat ett dopingprov utan istället låtit en dubbelgångare göra det – annars kunde ju vem som helst byta ut dopingprover och därigenom få också en helt oskyldig idrottare fälld för doping. Han påpekade också att han inte kände till någon plan för att han skulle undandra sig dopingprov och än mindre hade han medverkat med att göra upp någon sådan plan. Därutöver framhöll han att det inte var rimligt att han skulle kunna förklara vad han gjort eller inte gjort en bestämd dag fem år tidigare.

Ett bekymmer i sammanhanget var att hans vistelserapportering för den aktuella tiden inte stämde – när han skrivit att han skulle vara på en plats hade han uppenbarligen befunnit sig på en annan, vilket skadade hans trovärdighet. På likartat sätt var det ett bekymmer att de båda ledarna Alexey och Victor Ni har signerat dopingkontrollhandlingar där det står att Rahimov testats – då måste ju känna Rahimov mycket, mycket väl.

Till skillnad från 2013 lämnade Rahimov aldrig något positivt dopingprov.

Den 22 mars 2022 stängde Idrottens Skiljedomstols Antidopingsavdelning (CAS ADD) av idrottaren från tävling och träning i 8 år och diskvalifikation av alla resultat som erhållits från den 15 mars 2016.

Den 12 april 2022 lämnade idrottaren in en överklagan till CAS. En muntlig förhandling ägde rum den 22 september 2022 vid CAS:s huvudkontor där ITA representerade International Weightlifting Federation (IWF). Efter att ha hört parterna och övervägt de skriftliga inläggen och bevisen bekräftade CAS att idrottaren hade begått flera regelbrott, manipulering av dopingprov (urinersättning), enligt artikel 2.2 i IWF:s antidopingregler.

I sitt beslut fastslog CAS särskilt att detta var “ett tydligt fall av fusk av en idrottare som försöker undvika antidopingtester” och att “detta är den typen av fusk som antidopingreglerna är utformade för att förhindra”. Eftersom detta var idrottarens andra avstängning bekräftade CAS att Nijat Rahimov skulle stängas av i 8 år. Diskvalifikationen av alla resultat som erhållits av idrottaren från den 15 mars 2016 (datum för det första beviset på urinersättning) fram till det provisioriska avstängningsbeslutet den 18 januari 2021, vilket inkluderar guldmedaljen vid olympiska spelen i Rio 2016 (herrar 77 kg), bekräftades också.

Operation Arrow

I september 2019 påbörjade I&I-avdelningen i WADA “Operation Arrow”, en hemlig utredning om förekomsten av urinbyte (vid tidpunkten för insamlingen) inom tyngdlyftningssporten. Operation Arrow uppstod delvis från konfidentiella källor och har fått stor hjälp av en global expert på urinbyte från ett WADA-ackrediterat laboratorium. Operationen är en fristående utredning och kommer att behandlas i separat rapportering från I&I-avdelningen.

Under loppet av Operation Arrow, den 5 januari 2020, sände den tyska kanalen ARD17 en dokumentär (“The Lord of the Lifters”), som hävdade att IWF-ledningen, särskilt Tamas Aján, hade skyddat dopade tyngdlyftare i utbyte mot pengar. Detta skydd inkluderade påstådd förvanskning av dopingskontrollprocessen och urinbyte (gemensamt kallat “Skydds-schemat”). Dessutom skulle dopingkontrollfunktionärer från det ungerska antidopings-organet (HUNADO) – möjligen favoriserade av IWF – vara medbrottsliga i Skyddsschemat.

Urinbyte är en överträdelse av Artikel 2.2 (Användning eller Försök till Användning av en Förbjuden Metod). Urinbyte är en förbjuden “fysisk” metod (M1) enligt WADAs förteckning över förbjudna ämnen. ”Medbrottslighet” (Artikel 2.9) implicerar varje person som hjälper, uppmuntrar, bistår, stöder, konspirerar eller döljer den påstådda dopingen. Dessutom regleras insamling och hantering av ett urinprov av den internationella standarden för testning och utredning (ISTI).

Dokumentären sändes den 5 januari 2020. Den 31 januari 2020, som svar på IWF-dokumentären, avstängde IWF:s verkställande styrelse president Aján och utnämnde professor McLaren för att utreda de påstådda anklagelserna som framförts i ARD-dokumentären, inklusive det påstådda Skyddsschemat. Den 20 april 2020 publicerade HUNADO resultaten av sin egen interna utredning, som motbevisade dokumentärens påståenden. Den 4 juni 2020 rapporterade emellertid professor McLaren sina fynd, vilket inkluderade upptäckten av stora mängder “oregistrerade” pengar inom IWF och upptäckten av dolda anteckningar om positiva dopingprov. Angående det påstådda Skyddsschemat fann professor McLaren att HUNADO “inte var orsaken till manipulation av dopingsprover eller dolda resultat” och hade faktiskt “opererat i enlighet med WADAs standarder”. På så sätt låg “källan till de antidopingsproblem som plågade IWF och tyngdlyftningssporten någon annanstans.” Professor McLaren identifierade inte offentligt den slutgiltiga källan till dessa antidopingsproblem.

För att undersöka förekomsten av urinbyte inom tyngdlyftning granskade Operation Arrow detaljerad information om prover från tyngdlyftare i WADAs ADAMS-databas mellan den 1 januari 2012 och den 31 december 2019. Totalt identifierades 59 153 unika prover. Information om testningsmyndigheten (TA) och provinsamlingsmyndigheten (SCA) samlades också ihop.

1 januari 2012 valdes som startdatum eftersom den internationella standarden för labora-torier (“ISL”) från och med detta datum krävde att alla WADA-ackrediterade laboratorier rapporterar också ”negativa” prover i ADAMS. Urinbyte kan påvisas genom DNA-analyser. Teoretiskt sett bör urinen som används för att ersätta idrottarens ”sanna” urin inte innehålla några förbjudna ämnen. Därför var prover rapporterade som ”negativa” av särskilt intresse för Operation Arrow. Den internationella standarden för laboratorier (ISL) kräver att ”negativa” prover förvaras i minst tre månader, medan positiva prover kan förvaras i upp till tio år. Identifiering av dopingkontrollanter och andra personer som är involverade i en provinsamlingsprocess kräver återhämtning av det ursprungliga Doping Control Form (DCF). Den internationella standarden för skydd av integritet och personuppgifter (ISPPPI) krävde tidigare att DCF:er för prover som rapporterades som negativa skulle behållas i högst 18 månader. Denna rutinmässiga förstörelse av prover och DCF:er hade en betydande inverkan på Operation Arrow och dess utredningar eftersom de flesta av de identifierade ”misstänkta” proverna (och deras tillhörande DCF:er) hade förstörts. Analysen Identifieringen av prover misstänkta för att ha blivit utbytta styrdes av ett specifikt mönster som dokumen-terades genom Operation Arrow. Även om detta mönster kommer att rapporteras fullständigt vid avslutningen av Operation Arrow, är det rättvisande att säga här att mönstret fokuserade delvis på tyngdlyftare som lämnade ett ”negativt” prov och sedan ett ”positivt” prov (AAF) strax därefter. Denna metodologi identifierade en prospektiv grupp på 130 tyngdlyftare bestående av 132 prover som misstänktes ha genomgått urinbyte. Av denna grupp var endast 31 prover (i 23 laboratorier), som representerar 30 tyngdlyftare, fortfarande tillgängliga. Resten hade rutinmässigt förstörts av det respektive laboratoriet. Enligt den nya versionen av ISPPPI som trädde i kraft den 1 januari 2021 kommer DCF:er att behållas i 10 år från provinsamlingsdatumet. Operation LIMS återanalysprogram är den riktade återanalysen av 2 262 unika prover (4 523 dopingprovrör) som togs bort från Moskva-laboratoriet av I&I-avdelningen den 30 april 2019. Två tyngdlyftare och deras respektive prover exkluderades från Operation Arrow eftersom deras prover redan ingick i en separat utredning som en del av Operation LIMS re-analysprogram. Operation Arrow inkluderade också 14 tyngdlyftare (24 prover) som hade identifierat separat som potentiellt involverade i urinbyte. Således har Operation Arrow genom en ny metod utvecklad av WADA och tillämpad som en del av Operation Arrow för att upptäcka misstänkta fall av urinbyte identifierat och utrett 53 prover (relaterade till 39 tyngdlyftare) för urinbyte.

Urinbyte bekräftades genom DNA-profilanalys och individualisering i 11 prover. Dessa fall representerar 10 tyngdlyftare från fem länder. Urinbyte var också “mycket sannolikt” att ha inträffat i 15 prover. Dessa 15 fall representerar åtta tyngdlyftare från fem länder. Den rutinmässiga förstörelsen av dessa prover förhindrade DNA-bekräftelse av urinbyte. De återstående 27 proverna (som representerar 21 tyngdlyftare) visade sig inte ha blivit utbytta.

Medan rollen för en idrottare i urinbyte är tydlig, fokuserar Operation Arrow särskilt på vilka andra personer som kan vara inblandade i att underlätta detta bedrägeri (till exempel dopingkontrollanter, tränare och supportpersonal för idrottare). Hittills har Operation Arrow identifierat 13 personer av intresse, inklusive idrottare, dopingkonrollaner, tränare, lagläkare och tjänstemän. Detta arbete av Operation Arrow pågår fortfarande och kommer att vara föremål för separat rapportering vid avslutningen av utredningen.

Metodologin som används av Operation Arrow för att identifiera verkliga och misstänkta fall av urinbyte kan lätt tillämpas på sporter andra än tyngdlyftning. I själva verket kommer I&I-avdelningen att dela med sig av de lärdomar och metoder som upptäckts av Operation Arrow med andra sporter, nationella och regionala antidopingsorganisationer, stora evenemangsorganisationer, laboratorier och enheter för hantering av idrottares biologiska pass för att säkerställa en global och enad ansträngning för att tackla urinbyte. Operation Arrow har också visat den avgörande betydelsen av laboratorieexperter för att triagera och identifiera misstänkta fall av urinbyte. Operation Arrow har också visat att lagringen av ”negativa” prover i tre månader och dopingkontrollformulär i 18 månader var otillräcklig. De flesta prover som begärts för DNA-analys av Operation Arrow förstördes rutinmässigt efter denna minsta lagringsperiod. Om Operation Arrow hade kunnat få tillgång till dessa förstörda prover är det mycket troligt att fler fall av urinbyte skulle ha fastställts övertygande. Även om kostnader och begränsningar av lagringsutrymme inom laboratoriet är en rationell grund för denna praxis, betonar Operation Arrow behovet av att WADA och antidopingsorganisationer hittar ytterligare sätt att säkerställa att de ”negativa” prover som är värda långtidsförvaring

Operation Obsidian avslöjar provsubstitution i Georgien

En stor gemensam utredning mellan WADA och World Rugby har lett till att antidoping-regelbrott har fastställts mot sex spelare och en medlem av stödpersonalen i Georgiens herrlandslag i rugby. Samtidigt har WADA förlorat förtroendet för den georgiska antidopingmyndigheten, Georgian Anti-Doping Agency (GADA), efter flera överträdelser av World Anti-Doping Code.

Operation Operation Obsidian (obsidian är en naturligt förekommande, oftast svart, vulkanisk bergart som bildas när lava svalnar extremt snabbt. Den kallas ofta för vulkaniskt glas), som startades 2023, undersökte anklagelser om att spelare ägnade sig åt provsubstitution – alltså att byta ut dopingprov – i tydlig strid med reglerna. Provsubstitution är en förbjuden metod enligt artikel 2.2 i World Anti-Doping Code.

Utredningen, vars rapport publicerades den 13 mars 2024, avslöjar fem fall där provsub-stitution förekom. Den visar också att spelare i Georgiens rugbylandslag fick förhands-information om dopingtester från anställda vid GADA. Dessutom konstaterades att doping-kontrollanter inte övervakade idrottare som kallats till kontroll och inte bevittnade urinprov-tagningen, vilket är tydliga regelbrott.

Operation Obsidian presenterade sina resultat för WADA:s Compliance Taskforce. Med tanke på den fortsatta risken för integriteten i Georgiens antidopingsprogram – och beroende på vilka åtgärder den georgiska regeringen vidtar – kan arbetsgruppen överväga ett snabbspårsförfarande för regelefterlevnad mot GADA, enligt artikel 8.5.1.1 i International Standard for Code Compliance by Signatories.

WADA:s chef för underrättelser och utredningar, Günter Younger, sade: ”Operation Obsidian visar hur komplexa fall av provsubstitution är ur juridisk, utredningsmässig, vetenskaplig och kriminalteknisk synvinkel, och att omfattande expertis krävs för att avslöja och bekräfta dem. Betydande utredningsbefogenheter är avgörande för att hantera denna typ av antidopingbrott korrekt och effektivt.”

Han tackade även kollegorna från World Rugby och förklarade att betydande ekonomiska och mänskliga resurser användes i utredningen. Bland annat samlades referensprover in, prover skickades till specialiserade laboratorier och ett stort antal ytterligare analyser genomfördes. World Rugbys långtidslagringsprogram för prover spelade en viktig roll för att bekräfta resultaten.

Som uppföljning har WADA även tagit ut prover från idrottare i andra sporter i Georgien. En expertgranskning av Athlete Biological Passports kopplade till dessa prover pågår nu. Om prover identifieras som misstänkta för provsubstitution kommer Operation Obsidian att informera berörda antidopingorganisationer och vägleda dem genom processen för DNA-analys och jämförelse. För detta ändamål utvecklar WADA nu särskilda riktlinjer för att utreda fall av provsubstitution.

Det bör också noteras att WADA redan 2020 publicerade resultat från Operation Arrow, en hemlig utredning om urinbyte vid provtagning inom tyngdlyftning, som ledde till utvecklingen av en ny metod för att upptäcka denna förbjudna praktik.

REFERENSER