Snart kan drönare användas för transport av dopingprov

Den 16 september 2026 meddelade International Testing Agency (ITA) att organisationen nyligen hade genomfört en 1 000 kilometer lång testflygning i Alaska för att undersöka möjligheten att transportera dopingprov över långa avstånd och samtidigt bevara provernas integritet.

Testet genomfördes i samarbete med Alaska Center for Unmanned Aircraft Systems Integration vid University of Alaska Fairbanks samt Sysmex, en global leverantör av diagnostiska laboratorie- och hematologiska system. Att antidopningsprover säkert och inom krävda tidsramar når ett WADA-ackrediterat laboratorium är avgörande, och detta kräver noggranna studier av hela transportförfarandet.

Transporten av prover kan innebära betydande logistiska utmaningar under stora idrottsevenemang, särskilt när tävlingsarenor och laboratorier ligger långt från varandra eller när vägtransporter försvåras. Liknande problem kan uppstå i bergsområden, på avlägsna platser och i områden med begränsad transportinfrastruktur.

Drönartransporter skulle därför kunna bli ytterligare ett alternativ, bland annat vid stora evenemang som de olympiska spelen, där snabb leverans av prover är avgörande för att antidopningsarbetet ska fungera smidigt. Därför inledde ITA ett försök med ett autonomt, tungt transportflygplan tillverkat av Windracers. Den 19 augusti 2026 styrdes flygplanet under flera timmar från Nenana Municipal Airport i centrala Alaska.

Den krävande miljön gav ett bra tillfälle att utvärdera möjligheten att transportera känsliga biologiska prover över långa avstånd. Försöken undersöker om drönarteknik på ett tillförlitligt sätt kan användas för att transportera prover över långa avstånd. Försöken borde också kunna få användningsområden utanför antidopningen, framför allt genom att hjälpa människor i avlägsna samhällen att få tillgång till medicinsk diagnostik och laboratorietjänster snabbare och effektivare genom samanvändning av “dopingdrönarna”.

I studien analyserades först avidentifierade blodprover från friska försökspersoner. Proverna delades därefter in i två grupper. Den ena gruppen transporterades med drönare, medan den andra stannade på marken och fungerade som kontrollgrupp.

Under hela flygningen registrerade sensorer temperatur, lufttryck, luftfuktighet, vibrationer och acceleration. Mätningarna ska hjälpa forskarna att bedöma vilka förhållanden proverna utsattes för och om dessa förhållanden påverkade relevanta blodbiomarkörer.

Efter flygningen analyserades både de transporterade proverna och kontrollproverna på nytt i samma tillfälliga satellitlaboratorium som hade byggts särskilt för studien och installerats i en hangar vid Nenana Municipal Airport. Laboratoriet drevs av chefen för det WADA-ackrediterade laboratoriet i Dresden, Tyskland, vilket säkerställde att WADA:s riktlinjer för analys av blodprover följdes noggrant.

Alaskaförsöket bygger vidare på ITA:s första studie av drönartransporter, som genomfördes i Doha 2022 i samarbete med Anti-Doping Laboratory Qatar och den schweiziska drönarspecialisten RigiTech. Studien är också en del av ITA:s bredare forskning om drönarbaserade provtransporter, samlad under projektnamnet “Integrity in Flight”.

Under det första försöket i Doha visades den operativa potentialen hos drönare för transporter över kortare avstånd. Analyser efter flygningen visade dessutom att de relevanta blodbiomarkörerna inte hade påverkats negativt.

ITA kommer att jämföra resultaten från analyserna före och efter flygningen för att avgöra om transporten hade någon mätbar effekt på vita och röda blodkroppar eller på parametrar som är relevanta för Athlete Biological Passport (ABP), det biologiska passet.

Om studien visar att blodprovernas integritet kan bevaras under längre drönarflygningar kan resultaten bidra till att skapa nya transportmöjligheter för antidopningsorganisationer och arrangörer av stora idrottsevenemang.

ITA planerar att skicka in resultaten för publicering i en vetenskaplig tidskrift med sakkunniggranskning (peer review), så att resultaten kan bedömas oberoende.

Referentens kommentar:

Det här är en ganska intressant utveckling ur antidopningssynpunkt: transporten blir en del av själva provkedjan. För ABP-prover är det särskilt viktigt eftersom temperatur, vibrationer, tid och andra transportförhållanden i princip kan påverka provets kvalitet och därmed tolkningen av biologiska markörer.