Veillonella atypica: tarmbakterien som kanske kan förbättra uthålligheten

Bakterien Veillonella atypica har uppmärksammats eftersom den kan omvandla laktat till ett ämne som möjligen bidrar till bättre fysisk uthållighet. Upptäckten väckte intresse både inom idrottsfysiologin och inom antidopningsarbetet. Men hur starka är egentligen bevisen?

Upptäckten började med maratonlöpare

År 2019 publicerade forskare i Nature Medicine en studie av tarmfloran hos maratonlöpare. De fann att mängden bakterier av släktet Veillonella ökade i avföringsprover efter ett maratonlopp. Forskarna isolerade sedan en stam av V. atypica från en av löparna och undersökte vad som hände när bakterien gavs till möss.

Resultatet var uppseendeväckande: möss som fått bakterien kunde springa längre på löpband innan de blev utmattade än möss i kontrollgruppen. Forskarna fann att bakterien kunde omvandla laktat till propionat, en kortkedjig fettsyra som kan tas upp av kroppen. Det ledde till hypotesen att tarmbakterien skulle kunna hjälpa kroppen att hantera en del av de ämnen som bildas vid intensiv fysisk aktivitet.

Hur skulle bakterien kunna fungera?

När musklerna arbetar hårt bildas laktat. Laktat är inte bara en avfallsprodukt som orsakar trötthet, vilket man ibland fick lära sig förr, utan också ett viktigt bränsle som kan transporteras mellan vävnader. Forskarna föreslog följande mekanism:

• Musklerna bildar laktat när de arbetar, särskilt vid hög intensitet.
• En del laktat når tarmen via blodet. I djurförsök visade forskarna att laktat från blodet kunde ta sig in i tarmens hålrum.
• Bakterien använder laktatet. V. atypica kan använda laktat som kolkälla och omvandla det till bland annat propionat.
• Propionatet tas upp av kroppen, och forskarna undersökte om det kunde bidra till den förbättrade uthålligheten.

När propionat tillfördes i ändtarmen på möss gav det en liknande effekt på löptiden som bakterien. Det gav stöd åt hypotesen att propionat spelar en roll. Men en föreslagen biologisk mekanism är inte detsamma som en bevisad prestationshöjande effekt hos människor. Att något fungerar i möss betyder inte att det ger samma resultat hos idrottare.

Fungerar det hos människor?

Här blir det betydligt mer osäkert. En liten pilotstudie från 2024 undersökte ett probiotiskt preparat med stammen V. atypica FB0054 hos sju friska, fysiskt aktiva vuxna. Deltagarna fick bakterien eller placebo i 14 dagar i en randomiserad, dubbelblind studie med överkorsningsdesign.

Forskarna fann ingen säker förbättring av tiden till utmattning. Däremot sågs en tendens till försämrad prestation under placeboperioden, medan prestationen var mer oförändrad under perioden med bakterietillskott. Inga tydliga förändringar av laktatnivåerna eller de undersökta säkerhetsmarkörerna noterades, och tillskottet tolererades väl. Men med bara sju deltagare går det inte att dra säkra slutsatser om vare sig prestation eller långsiktig säkerhet.

Det finns alltså ännu inga övertygande belägg för att V. atypica förbättrar uthålligheten hos människor. Det behövs större och oberoende studier för att avgöra om bakterien har någon verklig effekt, vilka idrottare som i så fall kan ha nytta av den och vilken dos som skulle krävas.

Kan bakterien användas som mikrobiomdopning?

Med mikrobiomdopning menas försök att förbättra prestationen genom att förändra tarmens mikroorganismer eller deras funktion, exempelvis genom att tillföra bakterier som misstänks gynna uthålligheten. I stället för att direkt tillföra ett hormon eller läkemedel försöker man påverka kroppens ämnesomsättning via mikroorganismer.

Flera frågor uppstår:

• Kan en viss bakteriestam verkligen ge en mätbar prestationsfördel hos människor?
• Hur länge skulle bakterien behöva finnas i tarmen för att påverka prestationen?
• Skulle effekten variera mellan individer beroende på deras tarmflora, kost och träningsvanor?
• Kan bakterien eller dess metabola produkter påvisas med tillförlitliga metoder?

Att tarmfloran påverkas av kost, träning och andra faktorer gör det särskilt svårt att skilja naturlig variation från avsiktlig manipulation.

Kan Veillonella atypica förbjudas av WADA?

Man måste skilja mellan att en metod diskuteras som möjlig prestationshöjning och att den faktiskt är förbjuden. Att V. atypica har undersökts som en möjlig prestationshöjande bakterie räcker inte för att dra slutsatsen att den bör förbjudas. För att avgöra regelstatus måste man kontrollera WADA:s gällande förbudslista och eventuella bestämmelser om gen- och cellmanipulation.

Även om en viss bakterie inte uttryckligen är förbjuden kan det finnas frågor om säkerhet, produktinnehåll och andra ämnen i ett preparat. Det är därför klokt att inte likställa mikrobiomdopning med en redan etablerad dopningsmetod.

Vad betyder detta för framtidens idrott?

Forskningen om V. atypica visar hur gränsen mellan fysiologi, mikrobiologi och prestationsoptimering blir alltmer komplicerad. Tarmens mikroorganismer kan påverka ämnesomsättningen, men forskningen är i ett tidigt skede. Det som har visats i möss är inte likvärdigt med en bevisad effekt hos elitidrottare, och den första, mycket lilla studien på människor gav inget säkert belägg för bättre uthållighet.

Samtidigt är området relevant för antidopningsorganisationerna. Om framtida forskning visar att manipulation av mikrobiomet kan ge betydande prestationsfördelar kan nya metoder behövas för att bedöma och hantera sådana ingrepp.

Den viktigaste slutsatsen är att Veillonella atypica är en intressant forskningskandidat, inte en bevisad prestationshöjare. Det återstår att visa om bakterien verkligen kan hjälpa människor att springa längre, och i så fall hur stor effekten är och om den kan uppnås på ett säkert sätt.

Referens: Scheiman J, Luber JM, Chavkin TA, MacDonald T, Tung A, Pham LD, et al. Meta-omics analysis of elite athletes identifies a performance-enhancing microbe that functions via lactate metabolism. Nat Med 2019; 25: 1104–1109.