WADA utreder nya sätt för insamling av urinprov

WADA utreder nya sätt för insamling av urinprov (remote sample collection)

Under pandemin gick frekvensen av dopingtestningar initial ner markant. Det berodde till viss del på att tävlingsverksamheten minskade (ungefär en tredjedel av alla dopingprov tas i samband med tävling), men framför allt beroende på smittorisken – risk för dopingkontrol-lanterna att bli smittade och risk att idrottsutövarna blev smittade i samband med kontrollerna. Detta ledde till ett nytänkande bland dopingorganisationerna hur man skall samla in urinproverna – mindre avseende blodprover hittills – och många fiffiga lösningar har rapporterats från olika länder, dock i första hand som provisorium inför att testnings-verksamheten skulle normaliseras.

Nu rapporterar WADAs Strategic Testing Expert Advisory Group att man tagit fasta på alla de nya uppslagen och de 2 juni 2022 har man presenterat ett utkast till ett komplement till det nuvarande regelverket för testning, International Standard for Testing and Investigations (ISTI).

Om man då tänker sig exempelvis ett system där idrottsutövaren lämnar urinprov under samtidig filmning med mobil i realtid och sedan filmas under det att provet förseglas i glasflaskorna kan man med viss säkerhet fastställa att det lämnade dopingprovet kommer från rätt idrottsutövare. Dock kvarstår problemen med personer som liknar varandra mycket, så kallade dubbelgångare. En del i en lösning kan vara att rutinmässigt försäkra sig om idrottsutövarens identitet genom DNA-prov. Det kan låta komplicerat och dyrt men med modern teknik är det fullt möjligt, och den sammanlagde kostnaden jämfört med att sända ut provtagare till idrottsutövarens hem eller träningsanläggning är sannolikt lägre.

Arbetsgruppen har utarbetat en ”kravspecifikation” för vad som krävs för att man kan säkerställa att rätt dopingprov lämnas om det måste göras ”virtuellt” exempelvis under en pandemi, ofta emellertid som en hybrid mellan ett helt virtuellt och ett helt vanligt prov. Man kan också tänka sig andra situationer då det är olämpligt att en dopingkontrollant – Doping Control Officer – inte kan ta prover vid en träningsanläggning eller idrottsutövarens hem men då ändå prov kan lämnas under vissa förutsättningar.

WADA avser nu att sända ut förslag till ändringar av ISTI till sina signatärer och andra berörda för att sedan sannolikt kunna gör tillägg tillnuvarande regelverk.

WADA håller också på att arbeta med identifiktionsprobelm av annan art, fortfarande så kallade dubbelgångare men då som identifikationsproblem snarare än problem med själva testproceduren. Det kan då röra sig om tvillingar eller personer som liknar varandra mycket, men det kan också rör sig om personer helt utan likhet med varandra men där den ena utger sig falskeligen att den är den andre. Diskussionen har då rört DNA-testning, annan biometrisk bestämning samt långtidsförvaring av dopingprov. Frågeställningen är komplex och kräver överväganden av såväl vetenskaplig och juridik som IT-frågor.

Tills vidare har arbetsgruppen dock landat i att som ett första steg arbeta inom ADAMS för att lättare kunna identifiera långtidsförvarade dopingprov för eventuell reanalys om identifikationsfrågor uppstår – vilket dock då i princip nästan enbart kommer att vara viktigt avseende elitidrottare. Idag är det inte tvingande att spara rutindopingprov – utom gällande dopingprov vid OS, världsrekord, etc – längre än tre månader, men om tiden som prov måste sparas rejält längre skulle detta kunna vara ett vapen mot dubbelgångarfrågor.