Blodpass under tio år i Norge

Hematologimodulen i blodpasset (Athlete Biological Passport, ABP) är avsedd att avslöja bloddoping genom att jämföra – statistiskt behandla – vissa blodparametrar över tid. För antidopingorganisationerna har ABP blivit ett viktigt verktyg i kampen mot dopingen också genom att det gör möjlighet till att bättre välja ut vilka idrottsutövare som skall testas, samt att de som annan testning är ett avskräckande moment för elitidrottare som kunde överväga någon form av bloddoping.

När det gäller att välja ut vilka idrottsutövare som skall testas med blodpass är de fysiologiska kraven avgörande. När det gäller hematologimodulen rör det sig då främst om behovet av syreupptagning.

Den norska antidopingorganisationen Antidoping Norway (ADNO) presenterade nu sina erfarenheter av att arbeta med den hematologiska delen av ADP i tio år.

Naturligtvis har norrmännen samlat in flest prov från idrottsgrenar med höga krav på aerob förmåga, och särskilt idrottsgrenarna längdlöpning på skidor, nordisk kombination och skidskytte. I dessa idrottsgrenar tas blodprover också utanför tävlingssäsongen. En sammanställning visade att blodproven främst togs utanför tävlingar (out-of-competition, OOC) men också att proven togs vissa veckodagar och vissa tider på dagen.

Genom vistelsrepporteringssystemet borde de kunna vara lättare för dopingtestarna att vara mer flexibla i sitt testprogram, vilket därigenom skulle göra testerna mindre förutsägbara för elitidrottarna.

Studien ger upphov till en rad frågor om hur testningarna kan göras mer kostnadseffektiv, mindre förutsägbara och bättre anpassade till de perioder av året då doping har störst förutsättning att ha god effekt.

Referens: Bækken LV, Holden G, Gjelstad A, Lauritzen F. Ten years of collecting hematological athlete biological passport samples-perspectives from a national anti-doping organization. Front Sports Act Living. 2022; 4 :954479.