Svårslagna världsrekord

De finns ett antal världsrekord i friidrott som stått sig länge varför det har diskuterats om åtminstone några av dessa kan ha presterats av dopade idrottsutövare. Det gäller främst resultat i kvinnliga idrott och gäller grenarna:

100 meter (Florence Griffith-Joyner, USA: 10,49 sekunder år 1988)

200 meter (Florence Griffith-Joyner, USA: 21,34 sekunder år 1988)

400 meter (Marita Koch, DDR: 47,60 sekunder år 1985)

800 meter (Jarmila Kratochvílová, Tjeckoslovakien: 1.53,28 sekunder år 1983)

100 meter häck (Jordanka Donkova, Bulgarien: 12,21 sekunder år 1988)

Höjdhopp (Stefka Kostadinova, Bulgarien: 2,09 meter år 1987)

Längdhopp (Galina Tjistiakova, Sovjetunionen: 7,52 meter år 1988)

Kulstötning (Natalja Lisovskaja, Sovjetunionen: 22,63 meter år 1987)

Diskus (Gabriele Reinsch, DDR: 76,80 meter år 1988)

Sjukamp (Jackie Joyner-Kersee, USA: 7291 poäng år 1988)

Särskilt Florence Griffith-Joyners enastående sportsliga resultat i kombination med hennes tidiga död och hjärtproblem har gjort hennes prestationer till ett kontroversiellt ämne, då många menar att hon under sin karriär använde sig av dopningsklassade preparat, såsom anabola steroider. Det kan emellertid påpekas att det är nästan lika förkastligt att peka ut dopade utan att lämna några bevis som själva dopingen.

Inom Internationella Friidrottsförbundet har diskuterats att stryka en rad världsrekord, även manliga, under en period som omfattar 1980-talet ± några år. Inga beslut har dock kunnat fattas eftersom endast några idrottsutövare har erkänt eller kunnat överbevisas om att de varit dopade, och det vore emot internationell rättspraxis att fälla personer utan bevis.