Svensk skidskytt avstängd för bruk av terbutalin

Nyligen blev det känt att den svenska skidskytten Cordelia Melén Olsson, 24 år gammal och tävlande för Häverödals SK (Norrtälje kommun), har stängts av i två år efter att ha lämnat ett positivt dopningstest för terbutalin, vanligt förekommande i astmamedicin. Skidskytten tävlade på SM i våras och har tidigare erfarenheter från ungdomslandslag, men är inte en del av A-landslaget.

Avstängningen är anmärkningsvärd ur flera synvinklar. Ungefär 1 och 20 avstängda är kvinnor, skidskyttar i Sverige har tagit starkt avstånd från doping, det rör sig om en person i elitklass som borde varit väl medveten om dopingreglementet (och varit med om dopingtester) och det rör sig om terbutalin som är en vanlig medicin och som det utan svårigheter har gått att få dispens för. Naturligtvis finns det många förhållanden i detta som bara Antidoping Sverige och skidskytten känner till medan vi som ”allmänhet” inte har tillgång till dem – och inte skall ha tillgången till dem – men det kan ändå finnas skäl att se på terbutalin ur en mer generell synvinkel.

Terbutalin, som i Sverige säljs under varumärket Bricanyl®, är en beta2-adrenerg receptoragonist, som används vid behandling av astma (dessutom i förlossningsvården mot för tidigt värkarbete). Bakgrunden är att redan 1948 gjordes upptäckten av den amerikanska farmaceuten Raymond Perry Ahlquist att det fanns olika receptorer för noradrenalin och adrenalin, vilka så småningom kom att kallas alfa- och beta-receptorer. På Dracos (Astras lundaföretag) laboratorier fann man att beta-receptorer i hjärta och lungor inte behövde vara av samma slag. I teorin skulle detta innebära att man kunde ta fram ett astmaläkemedel som riktade sig specifikt mot lungorna utan att påverka hjärtat. Terbutalin visades ge den bästa separationen i effekt mellan luftvägar och hjärta. Den valdes därför ut för fortsatta studier. Terbutalin visades vara ett selektivt bronkopamoltikum med kraftig effekt även oralt, utan störande hjärtpåverkan och med lång duration. Lanseringen av Bricanyl var en del av den snabba utveckling av astmabehandlingen som pågick under 1960-talet, och vidareutveck-lades senare från oral behandling till att ges i inhalator. Draco, som i dag är en del av Astrazeneca, har sedan även tagit fram andra läkemedel mot astma. Den person som stod för den banbrytande forskning som ledde fram till Bricanyl var Leif Åke Svensson som under många år var ledande kemist, projektledare och vetenskaplig rådgivare inom Astra. Terbutalin patenterades 1966 och kom i medicinsk användning i Sverige från 1971.

Det är den tertiära butylgruppen i terbutalin gör den mer selektiv för beta2-receptorer. Eliminationstiden har beräknats till 11-16 timmar.

Som med alla andra beta2-adrenerga receptoragonister finns terbutalin på WADAs lista över förbjudna läkemedel, förutom när det administreras genom inhalation och ett undantag för terapeutisk användning (TUE) har erhållits i förväg.

Ur idrottssynpunkt kan särskilt påpekas att terbutalin

Är ett utmärkt medel mot astma-anfall för sjuka idrottsutövare, men att det idag oftast kombineras med förebyggande medel där kortison genom inhalation har en viktig roll

Normala, friska, idrottsutövare får i sig allt det syre de behöver (syrgasmättnaden är även vid exempelvis långdistansskidåkning 98-100 %) och någon ökning sker inte av att man ger beta2-agonister

En annan beta2-agonist, clenbuterol, har visats sig ge större och starkare muskler, vilket används vid köttdjursuppfödning i vissa länder – oftast illegalt. Teoretiskt är det sannolikt att också terbutalin kan ha en sådan effekt, men det är upprepat visat att en sådan effekt (om den alls finns) är försumbar jämfört med systematisk träning

Ur svensk synvinkel kan därtill tilläggas:

Bricanyl var på sin tid revolutionerande för svensk astmavård, men utomlands ”vann” den konkurrerande beta2-agonisten salbutamol (introducerat i vetenskapen 1968 och lanserade i Sverige 1972 som Ventolin®). Bricanyl har på grund av att den knappast alls varit tillgänglig i den anglosaxiska världen därför blivit särbehandlad i antidopingsammanhang. Medan således salbutamol, formoterol, salmeterol och vilanterol (i inhalationsform och med angivet maximala doseringar) fått generella dispenser har det hela tiden krävts dispens för all användning av Bricanyl

Dopingkommissionens Dispenskommitté i Sverige beslöt för många år sedan att det inte var medicinskt rimligt att av WADA-regelskäl byta ut en fungerande terbutalin-medicinering mot exempelvis salbutamol och har rutinmässigt givit dispens vid astma för Bricanyl om det på något enkelt sätt kunnat visas att medicinen användes mot astma och i rimliga doser

Bricanyl säljs sedan flera år tillbaka i de nordiska länderna inte i tablettform utan enbart som inhalationsmedel

Astmabehandlingen har utvecklats mycket sedan Bricanyl introducerades 1971 och denna medicin är idag inte ett förstahandsval vid behandling av nyupptäckt astma. Många läkare väljer dock att låta patienter stå kvar på Bricanyl om det fungerar väl och patienten är nöjd med medicinen.

’