Biverkningar på kort och lång sikt av anabola steroider

Anabola androgena steroider ger både maskuliniserande och anabola effekter. Längre tids användning leder till negativa reproduktionsendokrina effekter, psykiska biverkningar och ett flertal organbiverkningar inkluderande en negativ påverkan på lipidprofilen. De östtyska idrottsflickor som dopades och deltog i internationella elitsporter före Berlinmurens fall är levande exempel på dessa konsekvenser.

Somatiska korttidsbiverkningar

De somatiska korttidsbiverkningarna är tämligen väl kartlagda.

Endokrina biverkningar

Suprafysiologiska doser skapar ett hyperandrogent status, vilket hämmar hypofysens produktion av luteiniseringshormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH) och därmed den egna endogena testosteronsyntesen och spermiebildningen. Under pågående aktivt missbruk noteras, förutom mycket höga serumkoncentrationer av testosteron med samtidigt omätbara nivåer av LH och FSH, även höga serumnivåer av östrogen, androstendion och DHT. Missbruk sänker även nivåerna av fritt T4, prolaktin och ACTH, utan samtidiga förändringar av serumkortisol.

Hematologiska biverkningar

Missbruk av anabola steroider ökar erytropoesen via stimulering av erytropoetin. B-HB-nivåer över 185 g/l (män) och 175 g/l (kvinnor) med motsvarande EVF-värden (erytrocytvolymfraktion) över 0,55 kan förekomma. Detta innebär ökad trombosrisk och kräver stundtals behandling (venesectio).

Kardiovaskulära biverkningar

Lipidstörningar, kardiomyopati med funktionsstörningar, hypertoni och hjärtischemi inkluderande plötslig hjärtdöd påvisades tidigt hos unga användare i olika rapporter, studier och fallbeskrivningar. Resultaten har dock inte alltid varit konklusiva vad gäller till exempel koppling till brukets omfattning och duration, men de tyder på ökad risk för kardiovaskulär sjukdom]:

Missbruk leder till både morfologiska och funktionella förändringar av hjärtat. Således noteras bland annat myokardiell hypertrofi och ökning av hjärtats kammardiameter tillsammans med försämrad diastolisk funktion och ventrikulär relaxation såsom vid kardiomyopati. Signifikanta förändringar förekommer i ca 20-30 procent av fallen, men merparten restitueras efter seponering av anabola androgena steroider. Fall med kronisk hjärtpåverkan förekommer dock.

Anabola androgena steroider ger lindrig men övergående hypertoni.

Anabola androgena steroider ger ökad trombosrisk, främst via aktivering av trombocytfunktionen.

Anabola androgena steroider ger ofta ogynnsam inverkan på den vaskulära vasodilatationen.

Anabola androgena steroider, främst perorala 17-alfa-alkylerade substanser (t ex oxandrolon, stanozolol), inducerar förändringar av lipidmetabolismen (förhöjning av LDL-nivå och sänkning av HDL-nivå) med ökad risk för kranskärlssjukdom.

Anabola androgena steroider tycks inducera ökad risk för livshotande arytmi.

Leverpåverkan

Leverpåverkan förekommer främst vid intag av perorala 17-alfa-alkylerade medel, där man noterat förhöjda transaminaser, särskilt ASAT, men stundtals även kolestas och ikterus. Långvarigt missbruk ger troligen även ökad risk för utveckling av blodfyllda levercystor (leverpelios) och transfusionskrävande blödning. Tumörer är beskrivna.

Bröstkörtlar, hud, muskler, hår

Drygt hälften av manliga missbrukarna får gynekomasti, oftast bilateral, ömmande och för patienten estetiskt störande. Gynekomastin orsakas av testosteronets aromatisering till östrogen i bröstkörtlarna.

Vidare kan akne stundtals bli aktiv under och efter pågående steroidkur. Hos vissa patienter noteras lokala hudinfektioner, som kan utvecklas till svårbehandlade abscessbildningar, på platsen för den intramuskulära injektionen. Ökad generell kroppsbehåring är inte ovanligt, men missbruk medför troligen också håravfall på huvudet, vilket märks främst hos individer med ärftlig benägenhet för flintskallighet.

Ökad muskelvolym kombinerad med hård träning medför risk för typiska hudbristningar med efterföljande hudstriae i främst pectoralis- eller bicepsmuskulaturen, vilket alltid bör föranleda stark misstanke om bruk av anabola androgena steroider. Ökad risk för muskel- och senrupturer förekommer också.

Urogenitala biverkningar

Smärtande uretrit är en inte ovanlig komplikation, troligen beroende på ökad sexuell aktivitet. Dock noteras liten koppling mellan steroidbruk och ökad prostatavolym.

Specifika biverkningar hos kvinnor

De kvinnor som missbrukar anabola androgena steroider får en klinisk bild som vid androgenproducerande tumörer. Särskilt noteras hirsutism med samtidig virilism, det vill säga uttalad muskelvolymökning, akne, flikar i hårfästet vid tinningarna och ibland tendens till skallighet. Initialt ses inte sällan ökad libido som kan bli långvarig.

Röstfördjupning och klitorishypertrofi är förändringar som oftast är irreversibla.

Menstruationerna blir oregelbundna eller försvinner helt. Missbruk under graviditet, vilket dock är sällsynt, kan ge grav virilisering av flickfoster.

Somatiska långsiktiga biverkningar

Anabola androgena steroider hämmar den hypofysära insöndringen av LH och FSH, och sekundärt till detta minskar testiklarnas testosteron- och spermieproduktion. Oftast sker en spontan restitution, men risk för bestående nedsatt sexuell funktion inkluderande testisatrofi, azoospermi och infertilitet föreligger om klinisk och laboratoriemässig hypogonadism kvarstår 2-3 år efter avslutat missbruk, särskilt vid långvarigt bruk av höga doser. Vid infertilitetsutredningar bör eventuellt missbruk efterfrågas.

Hypotetiskt kan steroidmissbruk ge ökad kardiovaskulär morbiditet. Det är dock ännu oklart hur extrem hårdträning i sig påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Blandmissbruk hos en del av patienterna har också betydelse för långtidsprognosen.

Psykiska biverkningar – från hypomani till energilöshet

De psykiska symptomen ryms endast inom ett stort spektrum:

Depressiva besvär

Ångest

Oro

Sömnstörningar

Nedsatt impulskontroll

Panikångest

Affektinstabilitet

Psykos

Megarexi

Empatistörning

Sänkt mentaliseringsförmåga

Svartsjuka

Aggressivitet

Paranoid misstänksamhet

Våldsamhet

I stort kan tre faser av psykiska effekters utveckling urskiljas.

I fas 1 ses hypomaniliknande tillstånd, som upplevs positivt av patienten. Självförtroendet ökar, och patienten känner sig ”stark och oslagbar” med minskad trötthet och mindre sömnbehov, ökad energi och ökad sexlust. Förmågan att träna trots smärta ökar. Perioder med irritabilitet, ilska och elakhet kan förekomma.

Fas 2 kännetecknas av kontrollförlust, bristande omdöme och svårigheter att känna gränser. Humörsvängningar, misstänksamhet med svartsjuka och ibland aggressivt beteende med verbala och fysiska inslag förekommer.

Fas 3 uppkommer då patienten är utan anabola androgena steroider. Muskelmassan har minskat en del, och patienten känner sig mindre beundrad av andra. Depression, oro, energilöshet och nedsatt självförtroende följer, liksom impotens.

Behandlingskrävande depression är inte ovanligt.

Dopingsmissbrukarens problematik beror på omfattning och varaktighet av missbruket, men också på grad och omfattning av annat missbruk samt psykiatrisk samsjuklighet. Graden av samsjuklighet varierar men är mer framträdande bland dem som har blandmissbruk och ett kriminellt beteende.

I problematiken ingår ofta psykologisk fixering vid den egna kroppen med en stark önskan om att bli stor, muskulös och attraktiv. Patienterna får en förändrad självbild med en upplevelse av att den egna kroppen är påfallande spenslig och utan muskulatur – dysmorfofobi. Dessa vanföreställningar är erfarenhetsmässigt icke-korrigerbara och kan leda till ätstörningar – megarexi eller adoniskomplex.

Referens: Rane A, Rosén T, Skårberg K, Heine L, Ljungdahl S. Steroider är ett växande problem på gymmen. Läkartidningen 2013; 110: 1741-6.