Blodpasset, ABP

Blodpasset – Athlete Biological Passport (ABP)

Den princip på vilket Blodpasset, the Athlete Biological Passport (ABP), baseras är att över tid monitorera utvalda biologiska variabler för att avslöja indirekta (fysiologiska eller patofysiologiska) effekter som kan indikera doping. Metoden skiljer sig således från det traditionella sättet att avslöja doping, nämligen att finna den substansen som den dopande tillfört – eller metaboliten till den – det vill säga en direkt metod.

Blodpasset baseras på en kombination av statistisk analys av laboratorieresultat och en mänsklig evaluering av den statistiska analysen för att identifiera de idrottsutöver som har värden som indikerar att doping kan ha förekommit.

Anti-Doping Organisationer (ADOs) kan använda ABP som en del i ett större program för att avslöja doping. Detta kan göras genom att:

med hjälp av ABP identifiera idrottsutövare som behöver övervakas mer noggrant efter det att förändringar i blodpasset indikerar att doping har ägt rum. ABP kan således ge information som ligger till grund för målstyrd testning (Target Testing) eller någon annan typ av undersökning

påvisa en sannolik doping (Anti-Doping Rule Violation, ADRV) i enlighet med WADA-kodens artikel 2.2 (användning av eller försök till användning av en förbjuden substans eller förbjuden metod)

Historia

Termen Blodpass respective Athlete Biological Passport användes för första gången i det vetenskapliga samhället i början av 2000-talet när man arbetade med att avslöja bloddoping när man hade svårt att skilja ut särskilda blodvärden som säkert fastslog att en blodtransfusion hade mottagits av en blodtransfusion eller givits erytropoietin som är mätbart i blod och urin i endast en eller ett fåtal dagar.

WADAs riktlinjer för Athlete Biological Passport godkändes för bruk av WADAs Exekutiv-kommitté den 1 december 2009. Den första versionen redovisade en standardisering av Hematologimodulen – det vill säga hur man skall använda modulen för att fastställa en individuell profil för vissa blodvärden för att värdera om bloddoping förelegat eller inte.

År 2014 kompletterades Hematologimodulen med en steroidmodul, varvid blodpasset fick fortsätta att kallas blodpass trots att man använde urin för att värdera om det förelegat doping med anabola steroider eller inte.

Blodpasset har därefter gradvis utvecklats för att bli säkrare (de dopande skall bli fasttagna medan de som inte dopat sig skall gå fria) och mer kostnadseffektivt. Det är nu en integrerad del av de flesta antidopingprogrammen både hos de nationella antidopingorganisationerna (NADOs) och internationella specialidrotters federationer. Användningen har lett till att dopade fällts både genom direkta prov (målstyrd testning) och indirekta bevis baserade på ABP-grafer.

En del i ADAMS

The Anti-Doping Administration and Management System (ADAMS) ger förutsättningarna för att på ett enkelt sätt kunna handha blodpassen. Således matas värdena på de undersökta parametrarna i blod och urin in direkt i ADAMS, där värdena sedan automatiskt tillförs beräkningarna och lämnar ett meddelande så snart det finns en statiskt tillräckligt hög sannolikhet för att doping förelegat – hela denna process sker således utan att någon individ behövt vidta några åtgärder, och de misstankar som meddelas ADAMS görs helt utan att någon kunnat påverka beräkningarna.

Två fungerande moduler

Hematologimodulen har som mål att påvisa dopinginducera förbättring av syrgastransporten i kroppen genom blodtransfusioner, användande av erytropoitinliknande substanser (erythropoiesis-stimulating agents, ESAs) och liknande. Modulen tar hänsyn till ett specificerat antal biomarkörer som mätes i blod.

Steroidmodulen har som mål att påvisa tillförda anabola steroider (exogen anabolic androgenic steroids, EAAS) och skilja dem från av kroppen naturligt producerad AAS samt andra anabola sustsanser som exempelvis SARMs (selective androgen receptor modulators). Modulen tar hänsyn till ett specificerat antal biomarkörer som mätes i urin. Ofta kompletteras med Isotope Ratio Mass Spectrometry (IRMS).

Organisation

Blodpassen kräver en samverkan mellan en antidopingorganisations resultathanteringsdel (den del av en ADO som handhar positiva dopingprov och liknande) och deras fristående Athlete Passport Management Units (APMUs). I slutet av 2021 användes blodpassen av 190 antidopingorganisationer.

APMUs har särskild expertis avseende att tolka ABP-data och finns på de WADA-ackrediterade laboratorierna. APMUs bedömmer blodpassens utseende utan att känna till vilken idrottsutövare det specifika passet tillhör och kan vid behov kalla ytterligare experter för sina bedömningar. En APMU lämnar sedan sin bedömning till den aktuella ADO som sedan har till uppgift att förbereda ytterligare utredning (exempelvis target testing) och reanalys av tidigare dopingprov eller att förbereda underlag för direkt bestraffning. Uppgifterna från ett eller flera blodpass kan också leda till att en hel grupp av idrottsutövare framöver bevakas särskilt.

Bestraffningar

En sammanräkning av data hösten 2022 visar att mer än 180 idrottsutövare genom bedömning av deras blodpass har blivit avstängda från att vara med I idrotten.

Det kan också påpekas att steroidmodulen legat till underlag för att man kunnat bevisa att idrottsutövare fuskat genom att byta ut sin urin i samband med dopingprov. Ett exmpel på detta var ”Operation Arrow” som undersökte doping inom tyngdlyftningen 2017.

Fortsatt utveckling

Det pågår ett arbete för att ta fram en Endokrinmodul, där fokus ligger på tillväxthormon (GH).

Man undersöker också möjligheterna att använda ABP för värdering av plasmavolymen respektive att använda artificiell intelligens (AI) inom ramen för ABP.