Nijat Rahimovs dubbelgångare

Kazakstansk tyngdlyftare bytte ut urinprov

Nijat Rahimov (på azerbajdzjanska: Nicat Rehimov; född 13 augusti 1993 i Baku, Azerbajdzjan) är en  naturaliserad kazakstansk tyngdlyftare. Rahimov vann en guldmedalj för Azerbajdzjan vid ungdoms-OS 2010 och ett silver vid junior-VM 2013 i tyngdlyftning. Vid Sommaruniversiaden 2013 fungerade han som flaggbärare för Azerbajdzjan. Rahimov stängdes av i 2 år från juni 2013 efter att ha testats positivt (out-of-competition-tes) för oxandrolon och dehydrometyltestosteron.

Han representerade sedan Kazakstan vid olympiska sommarspelen 2016, i kategorin 77 kg, vann guldmedaljen och satte ett nytt världsrekord med ett lyft på 214 kilo.

Rahimov har deltagit i internationell tyngdlyftning sedan 2009 och har varit med om ett mycket stort antal dopingtester.

Den 24 november 2015 ställde Rahimov upp i världsmästerskapen i tyngdlyftning, som hölls i Houson, USA, och vann guld i 77 kilosklassen. I samband med tävlingen togs ett urinprov för dopingtestning av USADA. Urinprovet innehöll vid analys ingen förbjuden substans.

Den 15 mars 2016 tog den ungerska antidopingorganisationen ett out-of-competition-test i Almaty i Kazakhstan på uppdrag av Internationella Tyngdlyftningsförbundet (IWF) i närvaro av idrottsmannens och Kazakhstans landslags ledare, Victor Ni. Ytterligare 19 andra kazakiska tyngdlyftare lämnade dopingprov samtidigt.

Den 6 juni 2016 tävlade Rahimov i Kazakhstans nationella tyngdlyftningsmästerkap i Taldykorgan i Kazakhstan och vann guld i 85-kilosklassen. Den 10 juni, strax efter mästerskapen, togs ett nytt out-of-competition-test i Almaty av ungerska dopingtestare på uppdrag av IWF. Testningen övervakades denna gång av ledaren Alexey Ni och prov togs samtidigt på sju andra tyngdlyftare, men den ungerske dopingtestaren rapporterade att den kazakiske ledaren hade tagit med sig fel person till testet. Provet utföll dock ånyo negativt.

Den 17 juli 2016 togs nästa out-of-competition-test i Almaty av ungrarna på uppdrag av IWF och återigen med närvaro av Victor Ni. Sex andra tyngsdlyftare testades. Rahimis test utföll negativt.

Dagen efter, den 18 juli, togs ett dopingprov av Kazakhstans egna dopingtestare på de tyngdlyftare som skulle representera landet vid det kommande OS i Rio. Testet var negativt.

Den 10 augusti 2016 tog Rahimi guld vid OS i 77-kilosklassen och slog världsrekord. Naturligtvis togs det då också dopingprov.

I september påbörjades WADAs specialgranskning av tyngdlyftare där ”Operation Arrow” särskilt inriktade sig på utbyte av urinprover vis dopingtestningar. Man strävade efter att undersöka alla negativa dopingtester sedan 2012 för att med DNA-tester avslöja om utbyte av tester hade gjorts.

Avseende Nijat Rahimov fanns dopingproverna från 24 november 2015, 10 juni 2016 och 10 augusti 2016 tillgängliga, medan övriga inte var sparade. Det visade sig att provet från den 10 juni hade ett annat DNA än proven från VM och OS. Även om inte urinproverna från övriga tester var sparade så fanns det urin kvar från tester av Athlete’s Biological Passport också fann atypiska steroidprofiler, tolkade sam att de kom från olika personer.

Den 18 januari 2021 meddelades idrottsmannen att det fanns misstankar om utbyte av urin och han fick möjlighet att bemöta misstankarna.

Den 10 mars hänfördes fallet till CAS (CAS 2021/ADD/21).

En muntlig förhandling hölls den 26 augusti 2021. Det påpekades då särskilt att det Rahimov hade varit avstängd redan 2013 på grund av doping, vilket innebar att om nu idrottsutövaren blev döm för urinprovsbyte skulle det primära straffet sannolikt vara 4 års avstängning men eftersom det var ett återfall i brott så skulle straffet fördubblas till åtta års avstängning.

Rahimov hävdade att proverna tagna av de ungerska dopingtesterna inte nådde upp till tillräcklig standard och därför inte skulle tillmätas någon betydelse. Särskilt ansåg den anklagade att det var omöjligt att försvara sig fem år senare mot anklagelsen att ett prov var lämnat av fel person.

Initialt diskuterade CAS särskilt vilka krav man kan lägga på en antidopingorganisation (ADO) att bevisa vad som lett till att de anklagar en idrottsutövare för doping. En ADO har ju – till skillnad från det civila rättsväsendet – inga möjligheter att tvinga fram dokument eller vittnesmål utan måste förlita sig på att få information genom samtycke eller genom att förlita sig på officiella data. CAS måste respektera dessa begränsningar, särskilt att vittnen kan vittna motvilligt och undvikande och att vissa slutsatser måste dras från fakta som inte helt täcker just det aktuella fallet.

Därefter diskuterades vilka krav man skall ställa på själva testproceduren. Det är de utsedda dopingtestarnas ansvar att ta reda på och verifiera att det är rätt personer som testas. Den metod för identifiering som testarna väljer som dokumenteras. Om det visar sig inte möjligt att säkerställa den testades identitet har testaren möjlighet att överväga att inte genomföra testningen.

Om det inte finns speciella omständigheter – reglerade i reglerna – skall dopingtestarna först meddela idrottsutövaren att han eller hon skall testas. Vid behov kan en tredje person involveras för att säkerställa identiteten på den person man utpekat för testning. Även de utpekade idrottare har rätt att tillkalla ytterligare en person för att säkerställa att testprotokollet följs.

Från det att en person underrättats om att han eller hon skall dopingtestas är det testarens skyldighet att hålla den som skall testas under strikt uppsikt ända fram till dess dopingtestet är genomfört.

En avgörande fråga i det aktuella fallet var huruvida det var rätt person som lämnade dopingpovet under Rahimovs namn den 10 juni. Rahimov förklarade att han inte genomgick någon dopingtestning alls den 15 mars, 10 juni eller 17 juli 2016, trots att det stått i protokollen att höga ledare från Kazakhstans tyngdlyftningsförbund var närvarande vid alla tre tillfällena. Han och hans medhjälpare hade emellertid inga förklaringar till de vetenskapliga beläggen för att såväl urinprover som ABP-prover talade för att ett urinutbyte skett.

Förvånande var det både muntliga och skriftliga utlåtandet från den ungerska doping-kontrollanten från den 10 juni som fastslog att enligt henne hade de kazakiska representanter kommit med en annan person än Rahimov (och två andra tyngdlyftare) som skulle testas enligt den skriftliga lista som de ungerska testarna hade lämnat över och att då hon påpekade det så argumenterade kazakerna vare sig för eller emot det. Alla tre ”dubbelgångarna” hade riktiga identifikationshandlingar, skrev sitt namn med en handstil som förväntats men deras utseende stämde inte med identifikationshandlingarna. Dessutom var det uppenbart att de inte kände till hur en dopingtest gick till – vilket var orimligt för elittyngdlyftare som ju hade gjort dylika tester många gånger – och behövde upprepad information och förklaringar om dopingtestprocessen. Avseende Rahimov hade hon ju dessutom varit med och testat honom dagen innan.

Rahimov å sin sida framhöll att eftersom han aldrig lämnade något dopingprov den 10 juni så kunde han inte hållas ansvarig för det provet. IWF respektive WADA måste på något sätt påvisa ett förhållande mellan en idrottare som misstänks för att inte han lämnat ett dopingprov utan istället låtit en dubbelgångare göra det – annars kunde ju vem som helst byta ut dopingprover och därigenom få också en helt oskyldig idrottare fälld för doping. Han påpekade också att han inte kände till någon plan för att han skulle undandra sig dopingprov och än mindre hade han medverkat med att göra upp någon sådan plan. Därutöver framhöll han att det inte var rimligt att han skulle kunna förklara vad han gjort eller inte gjort en bestämd dag fem år tidigare.

Ett bekymmer i sammanhanget var att hans vistelserapportering för den aktuella tiden inte stämde – när han skrivit att han skulle vara på en plats hade han uppenbarligen befunnit sig på en annan, vilket skadade hans trovärdighet. På likartat sätt var det ett bekymmer att de båda ledarna Alexey och Victor Ni har signerat dopingkontrollhandlingar där det står att Rahimov testats – då måste ju känna Rahimov mycket, mycket väl.

Till skillnad från 2013 lämnade Rahimov aldrig något positivt dopingprov.

CAS beslöt att Internationella Tyngdlyftningsförbundets bedömning var rätt och Nijat Rahimov ålades åtta års avstängning från tyngdlyftning från och med 18 januari 2021. Alla resultat från och med 15 mars 2016 skall anses förverkade, vilket innebär förlust av medaljer, prispengar och liknande.