Abeba Aregawi

Abeba Aregawi Gebretsadik, född 5 juli 1990 i Adigrat i Etiopien, är en etiopisk-svensk före detta medeldistanslöpare. Hon härstammar från Tigray i Etiopiens norra delar. Abeba Aregawi föddes i Adigrat där hon växte upp med sina tre syskon. Hennes föräldrar var lantbrukare. De lämnade Adrigrat när hon var ganska liten, så hon fick bo hos sin moster.

Aregawi var 14 år när hon ställde upp i en skoltävling och sprang snabbare än alla andra. Talangscouterna var imponerade och klubben ECB erbjöd henne att komma till Addis Abeba och börja springa för deras professionella tränare. När hon flyttade till huvudstaden hjälpte klubben henne med allting, bland annat ett boende som hon delade med en annan löpare. 17 år gammal tog hon silver på 400 meter vid de Etiopiska mästerskapen och två år senare kom det första mästerskapsguldet, nu på 800 meter. Samma år tog hon sin första internationella medalj, brons på 800 meter, vid de Afrikanska juniormästerskapen i Bambous på Mauritius (en tävling som vanns av Caster Semenya). Aregawi sprang också några mindre tävlingar i Europa, och vid säsongens slut var hennes personliga rekord 2:01,98. Aregawis fysioterapeut och tränare i Etiopien var under flera år Zerihun Endris Ibrahim. De inledde samarbetet redan 2007. Han arbetade då för Etiopiens förbund men anlitades som Aregawis egen coach. Det var under denna period hon också träffade den blivande maken Henok Weldegebriel Tsigab.

Aregawi var 2009-2013 gift med Tsigab som är svensk medborgare (född i Etiopien men kom till Sverige som tolvåring). Aregawi flyttade till Stockholm i september 2009, men flyttade 12 mars 2010 eller 10 december 2012 kort innan deras skilsmässa som beviljades 17 maj 2013, ensam tillbaka till Addis Abeba i Etiopien. Officiellt var detta av träningsskäl, då paret valde att hemlighålla skilsmässan. Abeba Aregawi har förlagt nästan all träning under hela sin karriär till Etiopien och löparmeckat Sululta, 3 000 meter över havet. Löparanläggningen ägs av dubbla världsrekordhållaren Kenenisa Bekele och dit åker många av världens lång-distanslöpare för att träna.

Under sin första seniorsäsong 2010 bytte Aregawis gren till 1 500 meter. Debuten på den sträckan skedde i Sollentuna Grand Prix, där hon vann på tiden 4:06. Hon förbättrade den tiden i sitt andra lopp, i KBC Nacht, där hon sprang på 4:01,96. Abeba Aregawi debuterade även i Diamond League, där hon blev fyra i DN-Galan i Stockholm och sjua i Weltklasse i Zürich.

Aregawi representerade redan då Spårvägens Friidrottsklubb och därefter, 2011-2016, tävlade hon för Hammarby IF Friidrott. Aregawi hade under vintern 2011 en mycket stark inomhussäsong med fyra raka segrar i Düsseldorf, Gent, Birmingham och Stockholm. Hennes bästa tid denna vinter var 4:01,47, efter en mycket snabb avslutning i Globen i Stockholm. Under utomhussäsongen 2011 gjorde hon på grund av en knäskada bara ett framträdande.

Abeba Aregawi vann både 800 meter och 1 500 meter för Hammarby IF Friidrott i finalen i Lag-SM den 20 juni 2012.

Aregawi berättade 7 juni 2012 för massmedia om sin ambition att representera Sverige i OS i London. Samtidigt vägrade Etiopien släppa henne, och det var oklart om hon skulle kunna tävla för Sverige även med svenskt medborgarskap. Hon blev dock svensk medborgare den 28 juni 2012. Då återstod bara att få hennes nationsbyte godkänt av IAAF. Vid det laget hade det etiopiska friidrottsförbundet inte längre något att säga till om. Vid Diamond League-tävlingarna i Paris 6 juli kom Aregawi på tredje plats. Direkt efter tävlingarna hade hon ett möte med IAAF där de meddelade att hon var fri att välja mellan Sverige och Etiopien. Svenska ambassaden i Paris ordnade extraöppet för att ta emot hennes handlingar, men hon meddelade IAAF tidigt på morgonen 7 juli sitt beslut att tävla för Etiopien i OS. Senare på kvällen reste hon från Paris till Etiopien för att reda ut de sista detaljerna. Under OS (där hon fortfarande sprang i Etiopiens färger) råkade hon ut för ett fall och slutade som femma på 1 500 meter.

Bakom valet att tävla för Etiopien i OS låg, enligt Aregawis dåvarande make Henok Weldegebriel Tsigab, en längre tids hårda påtryckningar från etiopisk sida. De etiopiska myndigheterna skulle enligt honom ha beslagtagit hennes pass, så att hon inte kunde anmäla sig till tävlingar utan deras godkännande. De uppges även ha beslagtagit Aregawis mobil och indirekt utövat utpressning. Bland annat skulle Aregawi aldrig mer släppas in i Etiopien om hon tävlade för Sverige i OS i London. Aregawi har större delen av sin släkt kvar i Etiopien.

Det var dock nära att löparstjärnan aldrig bytte nation. En av huvudpersonerna till det var före detta friidrottsagenten Lars Kristiansson. Han fick i uppdrag att hjälpa till att genomföra nationsbytet för Abeba inför OS 2012. Under den processen menar han att det ringde tillräckligt många varningsklockor för att hela processen borde ha avbrutits. Bland annat menade han att det blev allt mer tydligt att Abeba Aregawi inte ville bli svensk medborgare. Vid ett möte under försommaren 2012 höll hela nationsbytet på att gå i stöpet. Det var ytterst märkligt alltihop. Juridiken var klar. Migrationsverket var positiva till nationsbytet och det var full support från Svenska friidrottsförbundet och Olympiska kommittén. Det följdes av ett omskrivet möte på ett hotell i Paris inför Diamond League-galan. Där menar Lars Kristiansson bland annat att hennes nederländska manager Jos Hermens berättade för alla inblandade att Abeba Aregawi redan var gift hemma i Etiopien och att det därmed skulle handla om ett skenäktenskap. Hammarbys ordförande Ingvar Åström var med på mötet – men valde att fortsätta trycka på för övergången ändå. I samband med att Hammarbys styrelse fick förnyat förtroende skrev Ingvar Åström så här på klubbens hemsida om turerna kring Aregawi:

”Med facit i hand är det lätt att säga att klubben borde agerat annorlunda i hanteringen av Abeba. Vi var alla inspirerade av att få hjälpa en fantastisk talang med en enorm potential, och vi hoppades att hon skulle kunna bli en förebild och inspirera många friidrottare i klubben. Det finns utrymme för självrannsakan. För framtiden bör vi lära av det förflutna och förbättra kommunikationen och tydligheten kring vilka krav som ställs på en enskild aktiv”.

Inför OS 2012 skickade Abeba Aregawi så småningom ett brev till IAAF där hon skrev att hon ville tävla för Etiopien.

Den 11 december 2012 – således efter OS – kom trots allt beskedet att Aregawi skrivit på pappren som gjorde henne tävlingsklar för Sverige och den 10 december 2012 fick hon godkännandet från Internationella Friidrottsförbundet att fortsättningsvis representera Sverige. I sin första tävling då hon representerade Sverige, XL-galan i Globen i februari 2013, vann Aregawi med tiden 3:58,40 och slog därmed Maria Akrakas drygt tjugo år gamla svenska inomhusrekord. Hon var dessutom bara 12 hundradelar från Jelena Sobolevas världsrekord. I mars 2013 tog Aregawi guld på 1 500 meter vid inomhus-EM i Göteborg med tiden 4.04,47, nästan tio sekunder före närmaste konkurrent. Vid Athletic Super GP i Doha i Qatar, den 10 maj satte Aregawi svenskt och nordiskt rekord på 1 500 meter med tiden 3.56,60. Detta var endast sex hundradelar från det personliga rekord hon hade satt som etiopisk löpare. Vid FBK Games i Hengelo 8 juni 2013 satte Aregawi åter svenskt och nordiskt rekord, denna gång på 800 meter med tiden 1.59,20.

Aregawi har dock behållit sitt etiopiska medborgarskap. I samband med VM 2013 i Moskva anklagade den finländske friidrottsagenten Jukka Härkönen i Helsingin Sanomat Sverige för att ha ”köpt ”Aregawi. Han kom med anklagelser om skenäktenskap, utfört enbart för att hon ska kunna tävla för Sverige. Henok Weldegebriel Tsigab, som var i Moskva under VM, avvisade anklagelserna som “skitsnack” och “finsk avundsjuka för att hon kommer tävla för Sverige i Finnkampen”. Då var paret redan skilda sedan maj 2013, även om de höll detta hemligt. I februari 2016 framkom det att Aregawi lämnade felaktig information till Migrationsverket när hon ansökte om svenskt medborgarskap och dessutom hade hon uppgivit till Skatteverket att hon aldrig bott i Sverige, tvärtemot vad hon och Weldegebriel Tsigab och klubben Hammarby IF tidigare sagt offentligt. Det fanns dock inga rättsliga förutsättningar för att vidta några åtgärder mot Aregawi eller att återkalla hennes svenska medborgarskap även när det skulle visa sig vara beviljat på felaktiga grunder.

Skatteverkets gjorde en utredning om Aregawis deklarationer från 2010-2013. Hon erkände då för Skatteverket att hon aldrig bott i Sverige. Enligt Skatteverket redovisade Aregawi inte några inkomster från vare sig tävlingar eller sponsorer mellan 2011 och 2013 och fick betala drygt 11 000 kronor i skattetillägg.

Vid friidrotts-VM 2013 i Moskva vann hon den 15 augusti guld på 1500 meter med tiden 4:02,67 efter att ha legat långt fram i “ytterspår” under större delen av loppet och gått upp i ledningen med ett knappt varv kvar. Vid presskonferensen efter VM-guldet fick Abeba Aregawi frågan om vad hon tyckte om Emma Green Tregaros (och Moa Hjelmers) regnbågsaktion mot HBTQ-personers brist på rättigheter i Ryssland, efter införandet av den ryska “antihomolagen”. Aregawi sa bland annat (via tolk): “Som jag förstår det tillåter inte min tro att män är med män och att kvinnor är med kvinnor. Men jag vet egentligen inte så mycket om det.” Aregawi är kristen.

Vid Svenska idrottsgalan den 13 januari 2014 2014 i Globen blev Aregawi utsedd till Årets kvinnliga idrottare, men var sjuk hemma i Etiopien och kunde inte närvara på plats. Ingvar Åström, ordförande Hammarby IF Friidrott, fick mottaga hennes pris och framförde hennes tacktal: “Tack för priset, jag är jätteglad. Det är jättekul att få vinna. Jag vill ha revansch det här året. Det var viktigt för mig att vinna ett mästerskap. Nu vill jag slå världsrekord inomhus och vinna under OS i Rio.”

Vid EM i Zürich 15 augusti 2014 blev Aregawi tvåa på 1 500 meter, efter etiopiskfödda nederländskan Sifan Hassan. Abeba Aregawi fick sedan hoppa över inomhussäsongen på grund av en lårskada som hindrade henne från att försvara sitt EM-guld vid inomhus-EM i Prag. Det var på grund av fortsatta skadeproblem sedan länge osäkert om hon skulle kunna delta i VM i Peking men hon kom ändå till start på 1 500 meter. Innan hade hon bara sprungit fyra lopp under utomhussäsongen, tre över 1 500 meter och ett 800-meterslopp med en andraplats i Birmingham på 1 500 meter som bäst. Vid VM tog hon sig utan att imponera till finalen, men lyckades inte försvara guldet från Moskva två år tidigare. Finalloppet öppnade i ett mycket lugnt tempo, men på det näst sista varvet drog Genzebe Dibaba, som hade slagit världsrekordet på 1 500 meter under säsongen, upp tempot rejält och Aregawi orkade inte följa. Hon föll genom fältet och slutade till sist på en sjätteplats.

Aregawi rundade av säsongen med att sätta svenskt rekord på 1 engelsk mil då hon sprang i mål som klart distanserad sexa på 4:23,07 vid Diamond League-tävlingen i Bryssel. Det räckte ändå för att slå Malin Ewerlöfs 18 år gamla rekord på den udda distansen. I årets sista lopp deltog hon för andra gången i karriären i Finnkampen och här var hon ohotad på 1 500 meter. Segern på Stockholm stadion blev den enda för Aregawi under säsongen 2015.

Det blev en skadedrabbad säsong där hon bytte tränare två gånger innan hon inför 2016 år säsong valde att återgå till holländske coachen Bram Som.

Aregawi hade för avsikt att springa på inne-VM i Portland. Det var planerat att hon som upptakt skulle springa Globen-galan, men hon tackade nej med hänvisning till ryggproblem. Svenska Friidrottsförbundets förbundskapten Karin Torneklint hade sedan inte Aregawi bland de VM-uttagna. Hon var tydlig med att beslutet inte berodde på den skatteutredning kring Aregawi som just då fick stor uppmärksamhet i den svenska pressen.

Det var en kort men mycket framgångsrik sejour som Abeba Aregawi hade i det svenska landslaget. Totalt åtta tävlingar blev det och på dem lyckades hon vinna VM-guld både inomhus och utomhus, ta EM-guld inomhus och EM-silver utomhus. Dessutom noterades Aregawi för två svenska rekord som hon fortfarande har kvar: 3:56.60 på 1 500 meter och 4:23.07 på en engelsk mile.

Den 29 februari 2016 meddelades det att Aregawi i ett dopningsprov utfört av IAAF hade testats positivt för den nyligen förbjudna substansen meldonium, som möjligen förbättra energiomsättningen i hjärtmuskelceller och därför dopingklassades 1 januari 2016 (12 dagar innan Aregawis positiva dopingtest togs). Substansen hade dock officiellt funnits på WADAs så kallade bevakningslista sedan 1 januari 2015. Testet gjordes i Addis Abeba 12 januari 2016 och var ett “out-of-competition-test”, det vill säga ett prov som togs utanför tävling. Efter resultatet av A-provet blev hon avstängd tills vidare och även B-provet visade sig sen vara positivt. Abeba Aregawi och agenten Jos Hermens fanns på plats i laboratoriet i Lausanne den 9 mars för analys av B-provet. Hon riskerade då en avstängning i fyra år, och efter Svenska friidrottsförbundets policy från 2015 ytterligare fyra års avstängning från svenska landslaget.

Enligt Expressen varnades Aregawi tre dagar innan dopningstestet den 12 januari och fick till och med klockslaget angivet för när dopingtestarna (i Etiopien oftast läkare) skulle komma. Den ryske tränaren Anatolij Bytjkov är misstänkt för att ha försett Aregawi med det förbjudna preparatet. Bytjkov tränade tidigare den dopningsdömde turkiska löparen Elvan Abeylegesse, även hon precis som Aregawi var född i Etiopien. I början av mars fängslades också i Etiopien flera doktorer från Ukraina och Ryssland för administration av doping-preparat, det vill säga kort efter att diskussionen om meldonium uppkommit. Abeba Aregawi har berättat sin version av dopningen för IAAF och sagt att hon fått en bunt tabletter från två doktorer från Turkmenistan 2014. En av dessa läkare var våren 2016 redan arresterad i Addis Abeba och fick fängelsebestraffning. Medicinerna trodde hon var vitaminer, men hon kontrollerade aldrig innehållet.

Händelsen fick dramatiska konsekvenser för Aregawi. Hammarby IF avslutade sitt samarbete med henne och Sveriges Olympiska Kommittés verksamhetschef Peter Reinebo meddelade 29 februari att Aregawi efter det positiva dopingtestet förlorade sin förhandsuttagning till OS. Dessutom drog SOK in sitt ekonomiska och medicinska stöd (som hon haft sedan 2013) med omedelbar verkan.

Det påpekades särskilt vid avslöjandet om det positiva dopingprovet att Aregawi hade genomgått friidrottsförbundets antidopningsutbildning och även någon utbildning hos Riksidrottsförbundets. Det bestämdes då också att förbundsläkaren Sverker Nilsson fortsätt-ningsvis skulle vara hennes medicinske rådgivare. Det var till honom som hon skulle vända sig till så fort hon behöver ta medicin, vad det än gällde.

En första vetenskaplig studie av metabolismen för meldonium visade att substansen stannar i kroppen två till fyra dagar och redovisades av WADA när det blev känt att ett flertal idrottsutövare under kort tid testat positivt för meldonium. WADA skickade emellertid kort tid därefter ut en kommuniké där man bland annat slog fast att alla prov som tagits fram till den första mars 2016 och som innehåller mindre än 15 mikrogram meldonium/milliliter är att betrakta som fall som kan ha berott på att man tagit preparatet före årsskiftet 2015/2016. Detta korrigerades ytterligare i början av april 2016 (cirka 100 dagar efter att meldonium dopingklassats) i ett meddelande där WADA fastslog att alla som hade meldonium under gränsvärdet 1 mikrogram/milliliter i sina prov skulle kunna komma undan med ett mildare straff, eller rentav bara en tillrättavisning. Det hade då bekräftats att påvisningstider på låga nivåer kan vara mycket lång. Den vetenskapliga teorin är att meldonium bryts ner tämligen snabbt – meldonium är ju en liten molekyl som rimligen metboliseras snabbt – men att en liten del binder sig till de röda blodkropparna, som ju har en genomsnittlig överlevnadstid på 120 dagar, vilket gör att man kan förvänta sig att meldonium kan mätas under flera månader efter intaget om än i mycket låg dos. Det innebär att Abeba Aregawi och många idrottare i teorin skulle kunnat ha avslutat sitt meldoniumbruk under 2015 men sedan lämna positiva dopingprover långt in på 2016. Halten meldonium i Aregawis prov var mindre än ett mikrogram per milliliter. Hennes nivåer av meldonium i blodet låg således under WADAs nya gränsvärden, och det ansågs vara fullt möjligt att hon bara tagit preparatet medan det var tillåtet.

Den 14 juli friades därför Aregawi av den svenska Dopingkommissionen. Därmed upphävdes även den interimistiska avstängning hon lytt under, och hon var fri att tävla med omedelbar verkan. Totalt var hon förbjuden att tävla i nästan sex månader och då kan observeras att hon godkände den provisoriska avstängningen från det internationella friidrottsförbundet.

Trots att Aregawi friats från dopningsmisstankarna meddelade styrelsen för Svenska Friidrottsförbundet den 17 juli 2016 att hon inte var aktuell för landslaget innan “oklarheter kring hennes idrottsliga och medicinska status och miljö har klarlagts.” Förbundsledningen var kritisk mot att hon tagit meldonium strax innan det dopningsklassades. Aregawi fick därmed inte följa med till OS.

Enligt Aregawi var uppsåtet med att använda meldonium att öka sin prestationsförmåga genom att medicinera med en hjärtmedicin trots att hon inte var hjärtsjuk, vilket kan jämföras med en del av det norska astmamedicinbruk som länge diskuterats i massmedia som oetiskt. Skillnaden mellan att ta prestationsökande tillåtna preparat och icke-tillåtna är naturligtvis inte så stor ur moralisk synvinkel och före 1 januari 2016 hade meldonium varit tillåtet. Enligt Olympiska Kommitens verksamhetschef Peter Reinebo var det ändå något man tagit avstånd ifrån både ur etisk och medicinsk synvinkel. Att få komma tillbaka till Sveriges olympiska kommittés (SOK) topp- och talangprogram var därför inte självklart så länge inte Aregawi var tydligare med att ta avstånd från sitt beteende – trots att hon inte var fälld för att ha tagit något otillåtet preparat.

Den 17 januari 2017 gav landslagsledningen dock klartecken för Aregawi, men vid det laget var hon långt från toppformen och hon kom aldrig tillbaka på elitnivå. Trots att hon således till slut friades från misstankarna kom dopingutredningen att utgöra slutpunkten för hennes löparkarriär när flyttade hon till Etiopien där hon bildade familj och lade ner idrottskarriären. I november 2018 stod det klart att Abeba Aregawi avslutat elitkarriären. Hon meddelade friidrottsförbundet att hon ville strykas från deras lista över aktiva, efter att inte ha tävlat sedan 2015.

I mitten av februari 2017 gifte hon sig med den etiopiske maratonlöparen Yemane Tsegay (VM-silver 2015), och de har nu två döttrar tillsammans. Paret bor i Addis Abeba.

Sammantaget när det gäller Abeba Aregawi: det förelåg aldrig något dopingfall, det var WADA som misslyckades med sina uppgifter. Aregawi blev avstängd på grund av utredning för doping. Det var ett sorgligt slut på en fin karriär, och en orättvis.

.