S0 Prohibited list

S0. Non-approved Substances

Rent semantiskt är det inte helt lätt att översätta WADAs ”Prohibited list.” Svensk Antidoping har valt att översätta till ”Dopinglistan”, vilket åtminstone är halvbra. Ett alternativ kunde vara ”Listan över förbjudna medel och metoder” vilket dock blir längre och krångligare.

Dopinglistan är uppbyggd enligt ett system där man delat in det förbjudna i tre grupper:

• substanser och metoder som alltid är förbjudna

• substanser och metoder förbjudna vid tävling

• substanser förbjudna inom vissa idrotter

Den första gruppen bland de som alltid är förbjudna heter S0 Non-approved Substanses, vilket på svenska blivit ”S0. Icke godkända substanser.” Till skillnad från de andra grupperna finns det ingen enhetlighet avseende kemi, farmakologi, medicinskt användning eller något liknande, utan det rör sig om en samlingsgrupp för substanser som man har bestämt inte skall användas inom idrotten.

Det grundläggande för gruppen är att substansen för närvarande inte är godkänd av någon statlig tillsynsmyndighet för terapeutisk användning för människor. Det ställer två frågor. För det första kan man undra om den statliga myndigheten i detta fall enbart gäller idrotts-utövarens hemland, eller om man kan använda en substans som visserligen inte är godkänd i Sverige som läkemedel eller om det räcker att någon statlig myndighet i något land godkänt substansen för att den skall anses godkänd.

För det andra kan man undra om alla de ”kosttillskott” et cetera kan räknas in i vad som statliga tillsynsmyndigheter har godkänt. I exempelvis Sverige får man ju inte tillåtelse för att sälja ett visst kosttillskott, men istället förbjuder myndigheterna i vissa fall vad som inte får säljas. Detta kan tyckas som ett hårklyveri men kan i vissa juridiska sammanhang visas sig tillmätas betydelse.

Något klarare är ordalydelsen att till gruppen räknas ”läkemedel under preklinisk eller klinisk utveckling.” Man får väl då presumera att regelstiftaren tänker sig att ett medel är under ”klinisk utveckling” fram till dess det blivit ett registrerat läkemedel, men att detta sker olika fort i olika länder är också klart. Det finns också en rad licensläkemedel som får en specifik användning men aldrig når registrering för vanlig kommersiell försäljning.

I WADAs lista exemplifierar man också med att till gruppen också hör medel som ”utgått”. Även här blir det svårighet med olika länders avregistrering, liksom att det känns tveksamt att fälla en idrottsutövare för användande av ett läkemedel om det helt nyligen slutat säljas.

De enda riktigt exemplen som man kan förstå utan några förklaringar är ”designläkemedel” respektive ”substanser som endast är godkända för veterinärmedicinsk användning.” För den praktiska tillämpningen av regeln bör här inte finnas några väsentliga tolkningssvårigheter.

Slutligen, för första gången, har ett ämne tagits upp med namn som ett exempel i avsnitt S0 (Icke godkända ämnen) i dopinglistan. Denna substans, BPC-157, är en experimentell peptid som finns kommersiellt tillgänglig, och togs med på 2022 års lista efter ett omvärderad status.