Fysisk aktivitet kopplad till högre smärttolerans

En ny norsk analys från Universitetet i Tromsö av data från mer än 10 000 vuxna visar att personer som var fysiskt aktiva hade högre smärttolerans än de som var stillasittande, och att de med högre aktivitet hade en högre smärttolerans. Tidigare forskning har föreslagit möjligheten att en vana att delta i en högre nivå av fysisk aktivitet kan hjälpa till att lindra eller förhindra kronisk smärta genom att öka smärttoleransen. De flesta studier om detta ämne har dock varit små eller fokuserade på smala grupper av människor.

Forskarna använde data från två omgångar av Tromsø-studien, en genomförd från 2007 till 2008 och den andra från 2015 till 2016. Datan från de 10 732 vuxna norrmännen inkluderade deltagarnas självrapporterade nivåer av fysisk aktivitet och deras nivåer av smärttolerans, som utvärderades i ett test innebär att sänka ner sin hand i kallt vatten. Statistisk analys av data visade att deltagare som rapporterade att de var fysiskt aktiva i någon av omgångarna av Tromsø-studien hade högre smärttolerans än de som rapporterade en stillasittande livsstil i båda omgångarna. Deltagare med högre totala aktivitetsnivåer hade högre smärttolerans, och de som hade högre aktivitet 2015/2016 än 2007/2008 hade en högre total smärttolerans.

Analysen visade inget statistiskt signifikant samband mellan aktivitetsnivå och förändringar i smärttolerans mellan de två omgångarna av studien. Icke desto mindre tyder det på att förbli fysiskt aktiv, att bli aktiv eller öka aktiviteten är kopplat till högre smärttolerans.

På grundval av sina resultat föreslår forskarna att ökad fysisk aktivitet kan vara en potentiell strategi för att lindra eller avvärja kronisk smärta. Framtida forskning kan hjälpa till att bekräfta om det verkligen finns ett orsak-och-verkan samband mellan aktivitet och smärttolerans och utvärdera potentiella terapeutiska tillämpningar.

Observera att undersökningen inte är gjord på idrottsutövare, men det är rimligt att tänka sig att resultaten är sanna för idrottare också. Däremot vet vi ingenting om huruvida det finns en dos-respons-förhållande så att mycket aktiva skulle ha ännu högre smärttröskel än de som bara är lite aktiva.

Referens: Årnes AP, Nielsen CS, Stubhaug A, Fjeld MK, Johansen A, Morseth B, Strand BH, Wilsgaard T, Steingrímsdóttir OA. Longitudinal relationships between habitual physical activity and pain tolerance in the general population. PLoS ONE 2023; 18: e0285041.