Grundlösa påståenden och pseudovetenskap avseende kosttillskott

Den globala hälso- och friskvårdsindustrin har ett uppskattat värde på 40 miljarder svenska kronor. Vinster kommer från heath club-medlemskap, träningsklasser, dieter, kosttillskott, alternativa “terapier” och tusentals andra produkter och tjänster som påstås förbättra hälsa, återhämtning och/eller sportprestationer. Branschen har expanderat i en oroväckande takt och vida överträffat federala organs kapacitet att reglera marknaden och skydda konsumenternas intressen.

Som ett resultat av den praktiskt oreglerade marknaden säljs många produkter på grundlösa eller överdrivna påståenden, låtsad vetenskaplig legitimitet och tvivelaktiga bevis på säkerhet och effekt. Specifikt har undersökts hur pseudovetenskap och så kallade “quick fix”-interven-tioner undergräver initiativ som syftar till att framkalla långsiktig beteendeförändring, hindrar den pågående jakten på idrottsprestationer och leder till allvarliga nedströmskonsekvenser för klinisk praxis.

Dessutom kan pseudovetenskap inom hälsa och välbefinnande, om den lämnas okontrollerad och oemotsagd, ha djupgående konsekvenser för träningsvetenskapens rykte som en disciplin. Detta är en uppmaning till handling för att ena träningsforskare runt om i världen för att mer proaktivt utmana grundlösa påståenden och pseudovetenskap inom den kommersiella hälso- och friskvårdsindustrin. Dessutom måste vi axla bördan av att se till att nästa generation av träningsforskare är tillräckligt skickliga för att skilja vetenskap från pseudovetenskap och information från desinformation och desinformation.

Referens: Tiller NB, Sullivan JP, Ekkekakis P. Baseless claims and pseudoscience in health and wellness: a call to action for the sports, exercise, and nutrition-science community.

Sports Med 2023; 53: 1-5.