Nya strategier för ABP-användning

ABP (Athlete Biological Passport) i ett vidare perspektiv

Den 11 juli 2023 redovisade WADA att man inte enbart ser ”Blodpasset” som ett sätt att finna och fälla bloddopade utan när nu ABP använts i 14 år – planerats sedan början av 2000-talet men i praktiskt bruk sedan 2009 – ser man Athlete Biological Passport som en integrerad del i ett robust antidopingprogram. Man kan då se ABP som stöttande ur en rad synvinlar:

ABP kan peka ut idrottsutövare och dopingtester som bör följas och utredas vidare genom analyser av passets data, vilka kan leda till att man fastställer brott mot dopingreglerna (Anti-Doping Rule Violation, ADRV) efter att ha tagit kompletterande prover som påvisar en förbjuden substans eller dess metaboliter. Sådana Target testings kan göra antidopingen kostnadseffektiv. Man kan också vid fall av misstankar uppkomna genom ABP ta fram tidigare insamlade och sparade dopingprover och reanalyserade ur ny synvinkel

Hematologimodulen kan exempelvis leda till testning för ytterligare Agents Affecting Erythropoiesis (AAEs) eller homologa blodtransfusioner (HBT)

Med utgångspunkt från steroidmodulen kan man använda IRMS (Isotope Ratio Mass Spektromety) for att påvisa att en steroid är tillförd utifrån och man kan analysera steroidestrar

Avseende endokrinmodulen kan man applicera hGH Isoform Differential Immunoassay på de dopingprov där man ser atypiska hGH-markörer

Genom att använda ABP kan man fastställa att en substans missbrukats över tid utan att den med säkerhet kunnat påvisas i ett enskilt prov på grund av fysiologiska osäkerheter. ABP och traditionella substansanalyser kan således stärka varandra ömsesidigt

ABP kan också ge indikationer för att vissa grupper av idrottare verkar vara mer utsatta för doping. Det kan röra vissa idrottsgrenar, vissa platser eller vissa åldersgrupper och kombinationer av detta. Informationen kan ge upphov både till mer intensiv övervakning (intelligens) av den misstänkta gruppen och av mer specifik dopingtestning

Steroidmodulen har upprepade gånger använts för att påvisa att misstänkta dopare bytt ut sin egen urin mot någon annans (”dubbelgångare”). Genom DNA-analyser kan man då visa om två urin- eller blodprov kommer från samma person eller från olika

Antingdopingorganisationerna kan analysera resultaten från de samlade ABP:erna från ett övergripande perspektiv och med utgångspunkt från det dra upp riktlinjer för mer kostnadseffektiv antidopingstrategi. Man kan också välja ut vilka tagna prover som skall lämnas för långtidsförvaring (10 år) för att i efterhand vara tillgängliga för omtestning

Man kan ur de samlade ABP:erna också använda information för vidare undervisning av ledare och idrottsutövare och i viss mån kan den samlade information användas i avskräckningssyfte

Sammantaget skall ABP – ”blodpassen” – som mycket mer användbara än att bara undersöka bloddoping hos enskilda personer.