Medicinanvändning i norsk idrott enligt dopingkontrollformulären
Dopingreglerna är utformade så att även idrottare som behöver mediciner skall kunna få delta i tävlingsidrott. Dessutom är det diskuterat om inte vissa idrottsutövare är benägna att använd läkemedel trots att indikationerna är oklara – ”för säkerhetsskull”. Av alla registrerade läkemedel i den norska läkemedelsprodukthandboken involverar cirka 13 procent ämnen eller metoder som är förbjudna enligt WADA. En studie syftade till att kartlägga användningen av läkemedel av norska idrottare som fyllt i dopningskontroll-formulär (DCFs) vid dopingtestningar under en femårsperiod. På dopingformulären var det obligatoriskt att fylla i vilka mediciner de använt den senaste tiden. Man kunde därigenom undersöka den generella och vissa kategorispecifika användningen av läkemedel inom olika sporter och på olika idrottsnivåer.
Anonyma data från DCFs som samlats in under perioden 2015-2019 registrerades manuellt i en databas med hjälp av Anatomisk Terapeutisk Kemisk (ATC) systemet för klassificering av läkemedel. Variabler som registrerades inkluderade kontrollåret, kön, åldersgrupp, idrottsnivå, sport, testtyp, nationalitet och använda läkemedel (och kosttillskott).
Smärtstillande medel i ATC-grupperna M01 A (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel - NSAID) och N02 B (andra smärtstillande medel), samt anti-astmatiska medel i ATC-grupperna R03 A och R03 B användes mest frekvent. Idrottare på nationell nivå rapporterade mer användning av läkemedel (1,4 ± 1,7 läkemedel per formulär) än idrottare på motionssnivå (0,9 ± 1,2). Den högsta andelen DCFs med information om minst ett läkemedel hittades inom skridskosåkning (79 %), alpin skidåkning (74 %), rodd (72 %) och längdskidåkning (72 %). Smärtstillande medel användes mest i kraftsporter och i uthållighetsgrenar (30 % och 21 % för M01A och N02 B, respektive) och boll- och lagsporter (18 % och 17 %). Användning av sömnmedel rapporterades av ishockeyspelare och alpin skidåkare i cirka 8 procent av fallen.
Andelen DCF:er som innehöll information om en eller flera läkemedel användes som en indikator på generell läkemedelsanvändning. År 2015 var procentandelen 52 procent för alla DCF:er, medan den högsta procentandelen registrerades år 2019 (58 %). Skillnaden mellan 2015 och 2019 är statistiskt signifikant, även om en minskning observerades år 2018.
En skillnad mellan män och kvinnor framträdde när det gäller ökningen över tid. Under perioden 2015–2019 var procentandelen DCF:er med ett eller flera läkemedel relativt konstant runt 50 procent för män, utan signifikanta skillnader mellan åren. Däremot ökade andelen DCF:er som erhölls från kvinnliga idrottare signifikant från 67 till 79 procent under samma period. Medelvärdet av läkemedel per DCF skiljde sig även mellan könen, även om p-piller utesluts från resultaten.
Det genomsnittliga antalet registrerade läkemedel per DCF var signifikant högre bland nationella elitidrottare (1,4 ± 1,7) jämfört med motionärer (0,9 ± 1,2). Det högsta antalet registrerade läkemedel på en enda DCF var 15 i elitgruppen och åtta i motionärsgruppen. I 82 fall (2 %) registrerades fem eller fler läkemedel på en enda DCF från motionärerna, medan det motsvarande antalet var 360 (6%) från de nationella elitidrottarna. Samma trend framträdde när resultaten vidare delades upp efter kön. Kvinnliga motionärerna deklarerade i genomsnitt 1,46 ± 1,5 läkemedel per DCF, medan kvinnliga elitidrottare deklarerade i genomsnitt 1,88 ± 1,8 läkemedel. Motsvarande resultat för manliga motionärer var 0,76 ± 1,1 och 1,26 ± 1,65 för manliga elitidrottare, respektive.
Kategorisering av idrottsdiscipliner med tillhörande totalt antal dopningskontrollformulär (DCFs); antal och andel DCFs med information om minst ett läkemedel uppdelat efter typ av test (provtagning utanför tävling (OOC) eller under tävling (IC)):
DFC totalt DFC med mediciner angivna
IdrottstypntotalnIC(%)nOOC (%)ntotalnIC(%)nOOC (%)
Boll- och40571412264519606731287
lagsport(35 %)(65 %)(48 %)(48 %)
Uthållig-3233238185221951704491
hetsidrott(74 %)(68 %)(72 %)(58 %)
Styrke-17581115643968634334
Idrott(63 %)(37 %)(57 %)(52 %)
Kampsport 799 499300356217139
(63 %)(27 %)(44 %)(46 %)
Alpint, segling, 184 151 33130113 17
klättring, m m (82 %)(18 %)(75 %)(52 %)
Motorsport, 151 11140 83 3 80
undervatten-(7 %)(93 %)(27 %)(57 %)
sport, m m
Gymnastik, 130 81 49 61 39 22
dans, snow-(62 %)(38 %)(48 %)(45 %)
board, m m
Skytte, golf, 106 17 89 54 10 44
curling, m m(16 %)(84 %)(59 %)(49 %)
TOTALT1041856674751580733932414
(54%)(46 %)(60 %)(51 %)
Idrottare från olika sportdiscipliner visar olika användning av läkemedel. Den högsta andelen läkemedelsanvändning hittades bland hastighetsåkare på skridsko (79 %, 197 av 249 av DCF:erna innehöll information om åtminstone ett läkemedel), medan den lägsta användningen hittades inom boxning (28 %; 46 av 166). Generellt sett användes fler läkemedel inom uthållighetssporter som kräver hög VO2max än inom lagsporter och bollsporter. Data uppdelades vidare i sportkategorier för de fyra mest använda ATC-koderna, som inkluderar två grupper av astmaläkemedel (R01A och R01B) och två grupper av smärtstillande medel (M01A och N02B). Dessutom inkluderades resultaten för sömnmedel i ATC-grupp N05C i resultaten, eftersom läkemedel inom denna ATC-grupp verkade vara frekvent använda inom vissa sporter. Skillnaderna mellan sportkategorierna när det gäller användning av astmaläkemedel varierade från 28 procent av R03B inom VO2max uthållighetssporter ned till 1 procent inom boll- och lagsporter. Användningen av smärtstillande medel följde inte något tydligt mönster mellan sportkategorierna; dock tenderar uthållighetsidrottare i muskelberoende idrotter att använda något mer än andra.
Antal dopningskontrollformulär (DCF:s) i varje idrottsgren och på varje nivå av idrottsutövare (motionär och INN: idrottsutövare på minst nationell nivå) och andel av DCF:er som innehåller information om mer än en medicin (EJ: ej tillämpligt).
IdrottsnivåTotalt
Motionär INN
nDCF mednDCF mednDCF medminst enminst enminst enmedicinmedicinmedicin
Fotboll43647 %92249 %135848 %
Skidor16052 %82976 % 98972 %
Cykling17557 %56070 % 73568 %
Friidrott20755 %48866 % 69562 %
Ishockey46446 %19367 % 67553 %
Styrkelyft39949 %25049 % 64949 %
Handboll26041 %35455 %61449 %
Basket33339 % 4723 %38037 %
Skidskytte 2060 %35869 %37869 %
Tyngdlyftning 16154 %21452 %37553 %
Författarna drog slutsatsen att användningen av antiastmatika rapporterades oftast bland idrottare som är särskilt exponerade för kyla, kemikalier och tung uthållighetsträning. Idrottare inom specialiserade sporter som kräver höga nivåer av styrka och/eller uthållighet rapporterade en högre användning av läkemedel utanför tävling jämfört med under tävling, medan det inte fanns någon sådan skillnad inom komplexa sporter, såsom lagsporter, gymnastik, målskytte och kampsporter.
Referens: Gjelstad A, Herlofsen TM, Bjerke AL, Lauritzen F, Björnsdottir I. Use of pharmaceuticals amongst athletes tested by Anti-Doping Norway in a five-year period.
Front Sports Act Living 2023; 5: 1260806