Ur Antidoping Sverige årsredovisning 2023

Ur Antidoping Sverige AB:s verksamhetsberättelse för 2023

På uppdrag av regeringen ska Antidoping Sverige, som Sveriges nationella antidoping-organisation, arbeta för en dopingfri idrott. För Antidoping Sveriges insatser mot doping inom idrotten och för att uppfylla kraven i Världsantidopningskoden med tillhörande internationella standarder finns ett årligt bidrag från regeringen.

Världsantidopingkoden (WADC), tillsammans med åtta internationella standarder, är de globala regelverk som gäller inom idrotten. Alla länder och idrotter som anslutit sig till Världsantidopingkoden, däribland Sverige, måste implementera och fullgöra de krav som där ställs. Antidoping Sveriges verksamhet är en av WADA godkänd verksamhet som följer Världsantidopingkodens och internationella standardernas krav för kommunikation och utbildning (ISE), dopingkontroller inklusive vistelserapportering (ISTI), hantering av medicinska dispenser för dopingklassade läkemedel (ISTUE), underrättelse och utredning (ISTI), hantering av misstänkta dopingförseelser (ISRM) samt hantering av personuppgifter (ISPPPI).

Antidoping Sverige har under lång tid önskat ett utvidgat uppdrag att även arbeta mot doping utanför den organiserade idrotten. Detta framgår i strategiplanen genom aktiviteter som att påverka beslutsfattare att prioritera problematiken samt att samverka med nätverk som arbetar med samhällsdoping. Målet med det utvidgade uppdraget är att bidra till att förebygga doping i samhället samt att därigenom uppnå en synergieffekt som även stärker antidopingarbetet inom tävlingsidrotten. I samband med regleringsbrevet för verksamhetsåret 2023 uttalade idrottsministern i ett pressmeddelande att anslaget för 2023 höjdes för att utveckla arbetet mot doping även i de miljöer utanför idrottsföreningar där idrottare befinner sig, till exempel i skolor och på gym.

Under året var det 20 personer anställda på kansliet (19,55 tjänster). Därtill fanns det ute i landet 178 Dopingkontrollfunktionärer. De är utbildade och auktoriserade med befogenhet att utföra dopingkontroller i enlighet med den internationella standarden för dopingkontroll och utredning (ISTI). Endast dessa legitimerade dopingkontrollfunktionärer har rätt att genomföra dopingkontroller på uppdrag av Antidoping Sverige. Femtioen är utbildade som dopingkontrollansvariga (DKA) och resterande som dopingkontrollbiträden (DKB). Nästan en tredjedel av funktionärerna är legitimerade för att utföra blodprov vid dopingkontroller. Under året genomfördes utbildning och auktorisation för 6 nya DKA och 24 nya DKB. Omaukto-risation av funktionärskåren sker vartannat år. De funktionärer som inte uppnått åldersgränsen på 72 år tillfrågas om de är intresserade att fortsätta som dopingkontroll-funktionärer. 2023 års omauktorisation innebar att två DKA valde att bli DKB, och 23 DKB slutade på grund av ålder eller andra skäl. Dessa tog 4204 dopingprov och om man utgår från att det är två funktionärer vid varje provtagningstillfälle var den genomsnittlige funktionären med om 47 tester under året (vid många tillfällen tog dock prov på mer än en idrottare per gång, vilket innebär att ”utryckningarna för provtagning” var betydlig färre).

Avdelningen för dopingkontroll ansvarar för planering och administration av dopingkontroller och prover till ”Athlete Biological Passport” (ABP). Kontrollverksamheten genomförs i enlighet med den internationella standarden för dopingkontroll och utredning. Doping-kontrollprogrammet skall ha en förebyggande, avskräckande och upptäckande effekt. Vid planering av dopingkontroller genomförs först en noggrann riskbedömning som omfattar många olika faktorer som kan påverka risken för användning av otillåtna medel eller metoder. Därefter fördelas dopingproverna med anpassad analysmeny efter den bedömda risken i varje idrott, både inom eliten och inom nivåerna under elit, som räknas som tävlingsidrott. I Antidoping Sveriges dopingprovplan delas idrottsutövarna in i fyra kategorier:

idrottsutövare som vistelserapporterar

övriga idrottsutövare på elitnivå

idrottsutövare på tävlingsnivå

motionsidrottsutövare

I fördelningen av dopingprover mellan dessa kategorier gjordes 45 procent på idrottsutövare som vistelserapporterar, 35 procent på övriga idrottsutövare på elitnivå, 19 procent på idrottsutövare på tävlingsnivå under elitnivå och 1 procent på motionsidrottsutövare.

15–20 procent av det totala antalet dopingprover som tas har ett förebyggande och utbildande syfte och läggs därför företrädesvis bland de som anses vara morgondagens elitidrottsutövare.

Vistelserapportering syftar till att möjliggöra och förenkla oannonserade dopingkontroller utanför tävling. Alla NADO:s (National Anti-Doping Agency) måste fastställa kriterier för att identifiera vilka idrottsutövare på högsta nationella och internationella nivå, som ska ingå i deras kontrollpool. Dessa idrottsutövare omfattas av reglerna för vistelserapportering och är skyldiga att regelbundet ange var de befinner sig. Det finns flera olika nivåer av kontrollpooler. I Antidoping Sveriges program finns det fyra kontrollpooler

Internationell registrerad kontrollpool (International Registered Testing Pool = iRTP)

Registrerad kontrollpool (Registered Testing Pool = RTP)

Kontrollpool (Testing Pool = TP)

Kontrollpool för lag (TP lag)

iRTP inkluderar idrottsutövare som ingår i ett internationellt specialidrottsförbunds RTP och som tävlar på hög internationell nivå. I iRTP ingick 40 idrottsutövare under 2023 och dessa är utvalda av och vistelserapporterar till sina respektive internationella specialidrottsförbund. I RTP ingår idrottsutövare på hög nationell nivå, som tävlar internationellt i en idrott och gren som av Antidoping Sverige är prioriterad för dopingkontroller utanför tävling. I RTP ingick 161 idrottsutövare under 2023 som vistelserapporterat till Antidoping Sverige. TP inkluderar en grupp där kraven för rapportering är lägre. I TP ingår idrottsutövare som är på nivån under yttersta elit i sin idrott samt idrottsutövare i yttersta elit i idrotter som i riskbedömningen anses ha lägre risk för doping. Under 2023 ingick 61 idrottsutövare i TP. I TP lag ingår klubblag verksamma i idrotter som, av Antidoping Sverige, är prioriterade för dopingkontroller utanför tävling och som representerar högsta ligan i sin idrott. Under 2023 ingick 61 lag från sex lagidrotter.

Alla dopingprov ska analyseras vid specialiserade laboratorier som är ackrediterade av WADA. Det finns 30 WADA-ackrediterade laboratorier runt om i världen. De dopingprover som Antidoping Sverige tar skickas till det WADA-ackrediterade dopinglaboratoriet i Stockholm, som är en del av avdelningen för Klinisk Farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Det hålls regelbundna möten med dopinglaboratoriet, som är en viktig samarbetspartner. ABP används för att upptäcka effekten av doping snarare än själva dopingsubstansen. Nordic Athlete Passport Management Unit (NAPMU) är en oberoende enhet som är placerad på det norska dopinglaboratoriet. NAPMU utvärderar alla svenska biologiska profiler och återkopplar med rekommendationer om eventuell uppföljning.

Dispenskommittén är sammansatt av ledamöter med olika medicinska specialiteter samt erfarenhet inom idrottsmedicin och har till uppgift att fatta beslut angående ansökningar om medicinsk dispens enligt kraven i den internationella standarden för medicinsk dispens (ISTUE). Dispenskommitténs ledamöter var Lars Larsson, ordförande (internmedicin, lungmedicin och allergologi), Jan Lexell (neurologi- och rehabiliteringsmedicin), Adam Stenman (bröst- och endokrinkirurgi) och dess suppleanter Matilda Lundblad (allmänmedicin), Sara Dahlén (neurologi- och rehabiliteringsmedicin) och Kjell Larsson (lungmedicin). Under 2023 har Matilda Lundblad lämnat sitt uppdrag. En ny medlem ska utses under 2024. 142 medicinska dispenser beviljades av de 195 ansökta.

Totalt har 4 204 dopingprov tagits under året. Majoriteten av dessa (3 367) ingår i Antidoping Sveriges nationella program som är riktat mot idrotter inom Riksidrottsförbundets organisation. Det är dock inte bara Antidoping Sverige som är initiativtagare till de dopingkontroller som görs i Sverige. Andra idrotts- och antidopingorganisationer kan beställa dopingkontroller via kontrollservice. Dessa dopingkontroller beställs av nationella aktörer, som svenska specialidrottsförbund och idrottsföreningar samt arrangörer av tävlingar i Sverige, och av internationella aktörer, som internationella specialidrottsförbund och andra nationella antidopingorganisationer. Totalt togs 538 urinprov och 154 blodprov på uppdrag av internationella förbund och antidopingorganisationer. Det innebar att proverna beställdes av:

Antidoping Sverige3367 (80 %)

Internationella specialidrottsförbund och andra NADO 692 (17 %)

Nationella specialidrottsförbund, idrottsföreningar och tävlingsarrangörer

145 (3 %)

Av de 3367 dopingproven i det nationella programmet var 2 878 urinprov, 417 blodprov inom programmet för biologiska pass (ABP) och 72 blodprov för analys på tillväxthormon och/eller EPO. De 145 nationella proverna rörde enbart urinprov med de internationella proverna i 8 procent rörde blodprov, 14 procent ABP-prov och resten (78 %) var urinprov. Av urinproverna togs 49 procent vid tävling och 51 utanför tävling. Av samtliga prover (urin, blod och ABP) togs 30 procent på män och 70 procent på kvinnor. Dopingprov per kontrollpool:

Internationell registrerad kontrollpool (iRTP)

Totalt110

Utanför tävling 98

Inom tävling 12

Antal individer 40

Registrerad kontrollpool (RTP)

Totalt509

Utanför tävling459

Inom tävling 50

Antal individer161

Kontrollpool (TP)

Totalt 98

Utanför tävling 80

Inom tävling 18

Antal individer 61

Kontrollpool för lag (TP lag)

Totalt581

Utanför tävling302

Inom tävling279

Antal lag 61

Provplanen finjusteras under året, bland annat utifrån analysresultat på redan genomförda dopingkontroller samt underrättelse- och utredningsmaterial som inkommit. Fördelat på idrottsgrenar respektive urin och blod + ABP var fördelningen 2023:

UrinBlod + ABP

Skidor2771077

Fotboll287-

Friidrott194 78

Ishockey225-

Handboll191-

Cykel 97 52

Basket143-

Skidskytte 77 61

Budo och Kampsport109 15

Styrkelyft100 11

Vid en jämförelse mellan de tre senaste åren ser man en signifikant ökning av antalet urinprov, men ingen liknande utveckling avseende blodprov och prov för ABP:

UrinBlod ABP

20213063 96647

20223403 96455

20233561128515

I den moderna antidopingverksamheten utgör underrätelse- och utredningsarbetet en integrerad och naturlig del i verksamheten. Genom att samla in, bearbeta och analysera information skapas underlag för att rikta insatser och initiera utredningar med syfte att upptäcka, avskräcka och förebygga doping. I underrättelse- och utredningsarbetet är information från uppgiftslämnare (”visselblåsare”) central för verksamheten. Via plattformen dopingtips.se kan uppgiftslämnare lämna information och upprätta en digital postlåda anonymt. Under 2023 fastställdes även en ny policy för uppgiftslämnare i syfte att säkerställa deras rättssäkerhet. Underrättelse- och utredningsverksamhetens närvaro vid tävlingar, evenemang och träningsmiljöer har fortsatt att öka under 2023. Detta är ett centralt inslag för att öka flödet av inkommande information från idrottsmiljöer.

Sökhundsverksamheten spelar en central och viktig roll inom antidopingarbetet. Sökhunden Molly och hundföraren Joanna Sjöö genomför sökhundsuppdrag i syfte att upptäcka, avskräcka och förebygga doping. Utöver nämnda syften genererar sökhundsverksamheten uppmärksamhet och intresse för antidopingfrågan med en kraft få kan mäta sig med. Just därför kombineras sökhundsuppdragen ofta med olika typer av utbildningsinsatser där idrottsutövare, ledare och publik ges möjlighet att ställa frågor om antidopingarbetet. Totalt genomfördes 96 sökhundsuppdrag, varav 41 nationella och 55 internationella uppdrag.

Antidoping Sverige har anmält fem ärenden till Dopingnämnden under 2023, varav fyra ärenden har avgjorts och ett ärende är pågående. Av Dopingnämndens fattade beslut har fyra överklagats och avgjorts hos Riksidrottsnämnden. Antidoping Sverige har självt fattat beslut om bestraffning i tolv ärenden, varav sju ärenden gällde förseelser enligt artikel 2.1 IDR (positivt analysresultat), två ärenden avsåg vistelseförseelse (en individ och en förening), två ärenden avsåg överträdelse av avstängning och tre ärenden avsåg förseelse enligt artikel 2.3 IDR (vägran/underlåtenhet att lämna prov). Således bestraffades totalt 18 personer för dopingregelöverträdelse.

Nedanstående tabell visar bestraffningsärenden som omfattar idrottsutövare i Antidoping Sveriges kontrollpooler 2023 (på hög nationell eller internationell nivå) samt de idrottsutövare som inte förekommer i någon av kontrollpoolerna. De som inte finns med i kontrollpoolerna delas upp i två kategorier: tävlingsidrottare som inte är på hög tävlingsnivå; samt motionsidrottsutövare som vanligtvis inte tävlar, men som finns med i en RF-ansluten förening och därmed får tävla om de skulle vilja det:

Elit10

Tävling 4

Motion 4

(Fortfarande under utredning 2)

Samtliga bestraffningar har rört manliga idrottsutövare. Ett ärende, gällande en kvinnlig idrottsutövare, är fortfarande under utredning. Två idrottsutövare bestraffades med påföljden avstängning respektive böter, samt ett idrottsutövarbiträde med påföljden böter, för förseelse mot RF:s stadgar. Ytterligare ett sådant ärende är under pågående handläggning. En bestraffning gällde ett lag.

Relationen mellan antalet dopingprov i Sverige per år och andelen bestraffningar ligger de senaste åren under en halv procent (OBS år 2020 var ett ”covidår”):

ÅrAntal provAntal bestraffade% bestraffade

20183636260,7

20193445320,9

20201908 40,2

2021 2800 90,3

20223954150,4

20234204160,4

Anslaget från staten var för 2023 48 miljoner kronor, vilket är en höjning jämfört med 42 miljoner för 2021 och 43 miljoner för 2022. Verksamheten gick med ett överskott på 1,6 miljoner kronor för år 2023, vilket till viss del balanserar underskottet på 2,5 miljoner från föregående år.