VISTELSERAPPORTERING 2.1

(senast reviderad 2024-07-10)

VISTELSERAPPORTERING

Svenska Antidopingbiblioteket

INNEHÅLL

INTRODUKTION

Vistelserapportering teoretiskt och praktiskt

Internationella idrottsförbund och nationella antidopingorganisationer (NADO:s) är ansvariga för att bestämma vilka idrottare som måste lämna information om vistelseort. Stora evenemangsarrangörer, som IOC, kan ha specifika krav på vistelseort under spelen för deltagande idrottare.

Tester är en viktig del av ett antidopingprogram och genomförs vanligtvis utan förvarning till idrottaren, out-of-competition. Vistelseort är information som vissa idrottare tillhandahåller så att antidopingorganisationer (ADO:s) skall kunna lokalisera dem för dopingtester, särskilt tester utanför tävlingssammanhang. Informationen om vistelseort måste vara korrekt och uppdaterad hela tiden, annars kan det få konsekvenser.

Idrottare som behöver lämna information om vistelseort är vanligtvis en del av en Registered Pool (RTP). RTP-idrottare är normalt högst prioriterade för en ADO. Det kan inkludera olympiska eller paralympiska idrottare, idrottare som rankas högt inom sin idrott, idrottare som tävlar i idrotter som är av hög nationell prioritet eller de som regelbundet tävlar på högsta nivå i internationella tävlingar, som världsmästerskap och olympiska spel. Ibland ombeds även andra idrottare att lämna information om vistelseort, till exempel idrottare som deltar i stora spel eller idrottare som ingår i en inhemsk eller annan testningsgrupp hos en ADO.

Internationella federationer och nationella antidopingorganisationer är ansvariga för att bestämma vilka idrottare som måste lämna information om vistelseort. Stora evenemangsarrangörer, som IOC, kan ha specifika krav på vistelseort under spelen för deltagande idrottare.

Idrottare måste hålla sin information om vistelseort uppdaterad hela tiden. Om deras planer eller schema ändras av någon anledning är de ansvariga för att uppdatera sin information om vistelseort. Att inte göra det kan få konsekvenser.

Idrottare som inte är en del av en RTP men som ombeds lämna information om vistelseort kan få andra krav.

Det är viktigt att komma ihåg att idrottare kan testas när som helst och var som helst – inte bara under sitt 60-minuters tidsfönster!

RTP-idrottarna måste tillhandahålla följande information om vistelseort kvartalsvis:

Hemadress, e-postadress och telefonnummer

En adress för övernattning

Regelbundna aktiviteter, såsom träning, arbete och skola, platser och tider för dessa aktiviteter

Tävlingsscheman och platser

En tidsangivelse på 60 minuter för varje dag (inte nattetid) där de kommer att vara tillgängliga och tillgängliga för testning och ansvariga för ett potentiellt “missat test”

De flesta idrottare i RTP lämnar sin vistelseortsinformation via WADAs antidopingadministra-tiva system (ADAMS). En mobilapp, Athlete Central, finns tillgänglig för idrottare att använda för att lämna in och uppdatera sin vistelseortsinformation.

Idrottare i RTP måste lämna sin vistelseortsinformation före ett specificerat datum och tid för de kommande 3 månaderna (nästa kvartal). Tid och datum fastställs av idrottarens ADO. Om planerna ändras måste vistelseortsinformationen uppdateras. Det enklaste sättet att göra detta är via Athlete Central, ADAMS eller via SMS om detta är aktiverat i ADAMS. Vissa ADO:s tillåter uppdateringar via e-post.

Det kan bli konsekvenser om en idrottare inte befinner sig där de sagt att de skall vara, och de inte kan lokaliseras för testning. Detta kallas för ett missat test. Det kan också bli konsekvenser om en idrottare inte lämnar sin vistelseortsinformation i tid eller lämnar felaktig information. Detta kallas för en ifyllnadsmiss.

En kombination av 3 ifyllnadsmissar eller missade tester under en period av 12 månader kan leda till en avstängning enligt WADA:s regler. Ett vanligt straff är 24 månaders avstängning.

Vistelseortsinformation är en avgörande del av varje testningsprogram som hjälper till att hålla idrotten fri från doping.

Idrottare är ansvariga för sin vistelseortsinformation.

Idrottare kan inte skylla på sin representant eller agent för felaktig inlämning eller glömska att uppdatera sin vistelseortsinformation.

Idrottare som ingår i en RTP måste lämna vistelseortsinformation varje 3 månader så att de kan lokaliseras för testning.

Idrottare som ingår i en RTP måste förstå att det kan bli konsekvenser om de inte lämnar korrekt vistelseortsinformation.

Några av de mest kända idrottarna som inte klarat vistelserapporteringen

Brianna McNeal, USA; världsmästare och olympisk mästare på 100 meter häck blev avstängd 2017

Christian Coleman, USA, världsmästare på 100 meter blev avstängd 2020

Salwa Eid Naser, Bahrain, världsmästare på 400 meter blev avstängd 2020

Elijah Manangoi, Kenya, världsmästare på 1500 meter blev avstängd 2020

Wilson Kipsang, Kenya, tidigare världsrekordhållare och vinnare av fem av de största maratonloppen blev avstängd 2020

Randolph Ross, USA, olympisk mästare på 4x400 meter blev avstängd 2022

Garret Scantling, USA, 4:e plats i OS-tiokampen i Tokyo blev avstängd 2022

Raven Saunders, USA, OS-silver i Tokyo blev avstängd 2023

REGLERNA

Individuell vistelserapportering enligt Antidoping Sverige

(enligt Antidoping Sveriges hemsida 2024-01-01, senaste uppdateringen 2023-10-24)

Det är mycket svårt och tidskrävande att utföra dopingkontroller utanför tävling om man inte vet var idrottsutövaren befinner sig. Oanmälda dopingkontroller under tränings- och uppbyggnadsperioden är ett av de mest effektiva sätten att avskräcka idrottare från att använda dopingmedel och att upptäcka doping. Kravet på vistelserapportering finns för att idrottsutövare ska känna trygghet i att tävla i en dopingfri miljö. Vistelserapporter lämnas av elitidrottsutövare världen över enligt WADA:s regler. I Sverige vistelserapporterar för närvarande cirka 330 elitidrottare.

Varje internationellt specialidrottsförbund och land har kriterier för vilka utövare som ska ingå i respektive vistelsekontrollpool. Antidoping Sverige beslutar vilka som ska ingå i de två svenska dopingkontrollpoolerna. Det görs regelbundet efter samråd med de nationella och internationella specialidrottsförbunden. Individer kan flyttas från en pool till en annan beroende exempelvis på tävlingsresultat.Vissa elitidrottsutövare är ålagda att vistelserapportera till Antidoping Sverige, medan andra, som tillhör den yppersta världseliten, vistelserapporterar till sitt internationella speciali-drottsförbund istället.

Antidoping Sverige (ADSE) har två olika vistelserapporteringsgrupper för individuell vistelserapportering, Kontrollpool och Registrerad kontrollpool. Det som skiljer grupperna är skillnad i vistelserapporteringskrav.

ADSE:s ”Registrerade kontrollpool” har fullständiga vistelserapporteringsskyldigheter

ADSE:s ”Kontrollprov” har begränsade vistelserapporteringsskyldigheter

Övriga individuella idrottsutövare har inga vistelserapporteringsskyldigheter

I nednastående tabell sammanfattas den information som idrottsutövare i de svenska kontrollpoolerna måste delge.

Registrera kontrollpoolKontrollpool

PostadressJaJa

E-postJaJa

Övernattningsinfo.JaJa

TävlingarJaJa

Återkommande aktiviteterTräning/arbete/annat Träning/arbete/annat

ReseschemaJaNej

60-minutersperiodJaNej

Deadline för kvartal 115 december15 december

Deadline för kvartal 215 mars15 mars

Deadline för kvartal 315 juni15 juni

Deadline för kvartal 415 september15 september

Om någon i ”Kontrollpoolen” inte iakttar reglerna om vistelserapportering kommer vederbörande att flyttas till ”Registrerade kontrollpoolen.”

Idrottsutövare som ska vistelserapportera informeras skriftligen. Det är sedan idrottaren som personligen bär ansvaret för att rapportera när och var man kan anträffas. Det är alltid idrottsutövaren som är ansvarig för att rapporten skickas in i tid och ständigt är uppdaterad.

Vistelserapporteringen sker digitalt via ADAMS (Anti-Doping Administration & Management System) som är ett system framtaget av WADA och som används globalt. Vistelserapporten avser tre månader och ska innehålla uppgifter om var idrottaren befinner dig under en, självvald, angiven 60-minutersperiod per dag samt var övernattningen sker sju dagar i veckan. Idrottare ska även uppge återkommande aktiviteter och planerade tävlingar. Platserna ska anges med sådan noggrannhet att den enkelt kan lokaliseras och tillträdas av en dopingkontrollfunktionär. Kompletteringar och ändringar för den angivna 60-minutersperioden ska ske snarast efter att idrottaren fått kännedom om behov ändring och absolut senast före den aktuella 60-minutersperioden startat för den dagen. Det går med andra ord att göra ändringar fram till en minut innan 60-minutersperioden startat, men vilket dock endast bör göras i undantagsfall. Vistelserapporten kan korrigeras och uppdateras via dator, mobilapp och sms. 60-minutersperioden ska anges mellan klockan 05.00-23.00.

Vid rapporteringstillfället ska idrottare ange all information han eller hon har för tillfället och komplettera snarast när fullständig information föreligger. Om någon till exempel vet land och stad för en tävling men inte den exakta adressen, så ska vederbörande skriva i adressfältet att han eller hon återkommer med kompletta adressuppgifter. Man kan alternativt ange GPS-koordinater i ett format som är sökbart i Google maps (exempelvis 59.305987,18.078752) och kompletteras med information, exempelvis “Tältplats” för att tydliggöra vad koordinaten avser. Man kan enbart ange platser dit dopingkontrollfunktionären har tillträde och kan nå idrottaren direkt, utan förvarning per telefon eller dylikt och idrottaren måste stanna på vistelse-rapporterad plats under hela 60-minutersperioden.

Den som inte uppfyller kraven för vistelserapportering (kallas ”rapporteringsbrist”) eller att inte befinna sig på angiven plats (kallas ”bomkontroll”) tre gånger under en 12-månaders-period utgör en dopingförseelse enligt artikel 2.4 i Idrottens Dopingreglemente (vilken styrts av WADA). Det kan innebära avstängning upp till två år. Om en dopingkontrollfunktionär inte kunnat lokalisera idrottsutövaren för dopingkontroll under angiven 60-minutersperiod kommer Antidoping Sverige att skicka en formell underrättelse om denna vistelserapporteringsbrist, varvid idrottsutövaren får möjlighet att inkomma med ett yttrande. Om Antidoping Sverige efter förklaringen i yttrandet inkommit fortsatt bedömer att en vistelserapporteringsbrist har förekommit, kommer en vistelserapporteringsbrist att fastställas. Idrottare har då rätt att begära omprövning av beslutet. En omprövning bedöms av en eller flera personer som inte tidigare varit med i bedömningen av vistelserapporterings-bristen. En rapporteringsbrist registreras det datum informationen påvisas felaktig eller inkomplett. En fastställd vistelserapporteringsbrist upphör 12 månader efter registreringsdatum.

Idrottsutövare kan vistelserapportera till sitt internationella specialidrottsförbund, till sin nationella antidopingorganisation (”NADO”) eller till båda. I de fall idrottsutövaren vistelse-rapporterar till båda organisationerna är det i regel det internationella specialidrottsförbundet som ansvarar för idrottsutövarens vistelserapportering. Vistelserapporteringen sker på engelska i det globala datasystemet ADAMS som tillhanda-hålls av WADA, vilket också innebär att WADA i princip har möjlighet att se att alla länder sköter sina vistelse-rapporteringar korrekt.

Den ”Registrerade kontrollpoolen” inkluderar endast individuella idrottsutövare medan ”Kontrollpoolen” omfattar vistelserapportering både för individuella idrottsutövare och föreningar. Antidoping Sverige fastställer kriterier för vilka idrottsutövare/föreningar som ingår i respektive kontrollpool.

Idrottaren kan välja att delegera uppgiften att utföra vistelserapporteringen till en tredje part, till exempel en tränare, en manager eller ett nationellt idrottsförbund, förutsatt att delegerad person samtycker till sådan delegering. En särskild blankett ska då skickas in till Antidoping Sverige, undertecknad av både av idrottsutövaren och den delegerad person, men det är fortfarande alltid idrottaren själv som är ytterst ansvarig för att uppgifterna i vistelserapporten är korrekta och uppdaterade.

Den rapporterade idrottare behöver inte lämna ut sitt mobilnummer eftersom informationen som idrottaren anger i din vistelserapport ska anges med sådan tydlighet att dopingkontroll-funktionären inte ska behöva ringa för att lokalisera personen. Enligt reglerna får dock en dopingkontrollfunktionär ringa om idrottare inte befinner dig på angiven plats, för att kunna genomföra en dopingkontroll. Av den anledningen rekommenderar Antidoping Sverige att idrottaren anger sitt mobilnummer. Alla uppgifter hanteras med sekretess, även mobilnumret. Observera att dopingkontroller kan förekomma när som helst och var som helst, helt oberoende av vistelserapportering. Varje idrottsutövare är skyldig att alltid ställa upp på dopingkontroller.

Vistelserapportering för lag enligt Antidoping Sverige

(enligt Antidoping Sveriges hemsida 2024-01-01, senaste uppdateringen 2023-03-16)

För att underlätta för dopingkontrollmyndigheterna – i Sverige: Antidoping Sverige, ADSE – har WADA bestämt att elitidrottare skall rapportera var de befinner sig så att dopingkontroller kan utföras även utanför tävling, utan att idrottaren vetat om tillfället på förhand. För vissa elitlag har man då underlättat rapporteringen så att de enskilda spelarna inte behöver rapportera utan att istället en representant för laget (vanligen någon på lagets kansli) sköter rapporteringen enligt de regler som finns. Det är då föreningen som bär ansvar för att vistelserapportera när och var laget tränar eller har andra regelbundna samlingar. Detta gäller också för de idrottsföreningar som är organiserade som aktiebolag. Regler om vistelserapportering för lag finns reglerade i ”Föreskrifter för nationell antidoping-verksamhet” samt genom kompletterande anvisningar som ADSE utfärdat.

I Sverige vistelserapporterade 2020 drygt 60 elitseniorlag i fem olika lagidrotter i respektive idrotts högsta serie.

Föreningar som berörs av kravet på vistelserapportering informeras av Antidoping Sverige. Rapporteringen sker i ett webbaserat rapporteringssystem, som kallas för LARS (Lagens Administrativa Rapporteringssystem). Kravet på att lämna vistelserapport kvarstår tills dess att vi skriftligen meddelar att föreningen/laget inte längre omfattas av kravet. De inrapporterade uppgifterna är avgörande för planering och genomförande av oanmälda dopingkontroller. Vistelserapportering för lag innebär att föreningen ansvarar för att, enligt gällande regler, rapportera när och var laget tränar och/eller har andra regelbundna samlingar, exkluderat matcher. En del av dopingkontrollerna genomförs dock i samband med matcher, bland annat eftersom det finns substanser som bara är förbjudna i samband med tävling.

Separat vistelserapport ska göras för varje lag inom föreningen som ålagts att vistelse-rapportera (exempelvis en rapport för herrlaget och en för damlaget). Varje vistelserapport ska avse minst en kalendermånad och som mest ett kvartal, och innehålla uppgifter om minst tre tillfällen per vecka då laget är samlat till träning eller annan aktivitet utanför tävling. Varje tillfälle ska ha en varaktighet om 60 minuter och platsen ska anges med sådan nog-grannhet att den vid behov enkelt kan lokaliseras för genomförande av dopingkontroll. Om gemensamma träningar/samlingar inte förekommer under en vistelserapporteringsperiod, eller del av sådan, ska vistelserapporten innehålla uppgifter om detta. Då uppgifter om anläggningar eller liknande saknas ska detta också anges i vistelserapporten. Det går att göra ändringar fram tills att aktiviteten har startat. Laget måste vara på samma plats hela 60-minutersperioden.

Vistelserapporten ska lämnas in senast den 15:e i månaden innan den aktuella rapporteringsperioden. Ändringar och kompletteringar av inskickad lagrapport ska snarast uppdateras direkt i LARS.

En förening som vid tre tillfällen under en 12-månadersperiod missköter sin vistelse-rapportering (kallas ”rapporteringsbrist”) eller inte finns på plats i enlighet med inrapporterade uppgifter (kallas ”bomkontrol”l) blir straffad, vanligen med böter. Om föreningen som begått ett brott mot vistelserapporteringen inte begår ytterligare två vistelserapporteringsbrister inom 12-månadersperioden, upphör den första anmärkningen att gälla när 12-månadersperioden löper ut.

Inte helt sällan har det uppkommit problem med dopingkoller efter särskilt viktiga matcher – de som vunnit jublar så mycket att de inte har tid med kontrollerna och det förlorande laget anser sig ha rätt att sura utan att bli störda? De spelare som blir uttagna till dopingkontroll efter en viktig, avgörande match får emellertid förlika sig med de eventuella besvär en dopingkontroll kan innebära samt se det som ett naturligt led i sin idrottsutövning på elitnivå (många är de facto professionella, och i det begreppet ingår tveklöst att rätta sig efter doping-reglementet). Ledare har ett allmänt övergripande ansvar att främja en dopingfri idrott. Mer konkret är ledare skyldiga att känna till och följa dopingreglerna samt att medverka till att dopingkontroller kan genomföras obehindrat (vare sig laget vunnit eller förlorat) Med detta ansvar följer att en idrottsledare är skyldig att följa dopingkontrollfunktio-närernas anvisningar samt att underlätta genomförande av dopingkontroll. Även om reglerna inte kräver ett trevligt bemötande från ledare så är ett motstridigt agerande (exempelvis förolämpande uppträdande, hot, kränkning) mot dopingkontrollfunktionärerna aldrig en ursäkt och kan leda till anmälan och bestraffning enligt förseelse mot RF:s stadgar.

Antidoping Sverige ska inom 14 dagar efter att ett fel i ett lags vistelserapportering upptäckts underrätta föreningen om bristen. I underrättelsen ges föreningen möjlighet att inkomma med ett yttrande inom en angiven tidsfrist. Om det är fråga om avsaknad av rapportering har föreningen 48 timmar, från mottagande av underrättelsen, att rapportera in saknad information i LARS för att undvika ytterligare rapporteringsbrist. Inkommer inget yttrande eller om förklaringen inte medför en annan bedömning än den ursprungliga, fastställs den rapporterade vistelserapporteringsbristen. ADSE skickar då ett beslut om fastställd förseelse till föreningen, som ges möjlighet att begära omprövning av beslutet. Också Specialidrottsförbundet och WADA har rätt att överklaga beslutet. En eventuell omprövning handläggs alltid av en eller flera personer som inte tidigare varit inblandad i ärendet.

VISTELSERAPPORTERINGEN I PRAKTIKEN

Erfarenheter, attityder och förtroende för vistelserapporteringssystemet

Elitidrottarnas skyldighet att rapportera var de befinner sig är ett kontroversiellt och omdebatterat inslag i World Anti-Doping Code. Även om skyldigheten att tillhandahålla information om vistelseort har en inverkan på idrottarnas dagliga liv, är kunskapen om idrottarnas uppfattning om och förtroende för systemet efter att koden reviderades 2009 fortfarande knapphändig. Denna studie bidrar till diskussionen om legitimiteten och institutionaliseringen av vistelseortssystemet genom att integrera synpunkter från danska elitidrottare (med/utan vistelseförpliktelser).

Totalt fyllde 645 danska idrottare i ett webbaserat frågeformulär om sina uppfattningar om vistelseortssystemet. Resultaten visade att elitidrottares uppfattningar var ambivalenta: en majoritet av idrottarna verkade acceptera systemet som en nödvändighet, en plikt eller en komplimang till sin idrottsnivå. Å andra sidan, systemet störde, i mer eller mindre grad, negativt i vardagen: tre fjärdedelar av idrottarna ansåg att det var för tidskrävande att rapportera var de var; rädsla för en varning var ett bekymmer för mer än hälften av idrottarna; fyra av tio tyckte att deras glädje över att vara elitidrottare minskade; och fyra av tio upplevde systemet som övervakning.

Idrottares förtroende för systemet var anmärkningsvärt lågt när det gällde frågor om hur det fungerade i andra länder och dess förmåga att fånga dopade idrottare. Ett särskilt anmärkningsvärt fynd är att misstroendet verkade öka när idrottare hade personlig erfarenhet av att rapportera var de befinner sig [Referens: Overbye M, Wagner U. Experiences, attitudes and trust: An inquiry into elite athletes’ perception of the whereabouts reporting system. Int J Sport Policy Politics 2014; 6: 407-28].

Charlotte Kallas reaktion på missade vistelserapporteringar

Tester är en viktig del av ett antidopingprogram och genomförs vanligtvis utan förvarning till idrottaren. För att antidopingorganisationerna – i Sverige Antidoping Sverige AB (ADSE) – skall kunna lokalisera elitidrottarna för dopingtester måste vissa idrottare, i Sverige de 200-300 bästa, lämna information om var de befinner sig. Det innebär att de måste lämna besked om var de en timma om dagen kommer att befinna sig, så kallad vistelserapportering.

Ur ADSE:s synvinkel gör vistelserapporteringen mycket stor praktisk skillnad, eftersom dopingtestarna annars skulle behöva lägga mycket kraft på att lokalisera var idrottarna är – rapporteringen kan i någon mån liknas vid att vi svenskar varje år lämnar en självdeklaration till Skatteverket som gör det möjligt att kontrollera att var och en betalar rätt skatt.

Diskussionen kring vistelserapporteringen har varit högljudd och omfattande ända sedan den infördes 2009 i WADA:s International Standard for Testing och den var till och med samma år uppe för domstolsprövningen i Belgien. Den civila domstolen ansåg emellertid att avvägningen mellan olägenheterna för den enskilde idrottsutövaren och vikten av att alla skulle ha rätt att tävla utan att dopingfusk premierades gjorde att vistelserapporteringen måste godkännas.

Det är emellertid naturligt att även för allmänheten – kanske särskilt för dem som inte är idrottsintresserade – att vistelserapporteringen innebär ett inte obetydligt ingrepp i den personliga integriteten. Det är ju inte bara den geografiska orten som klarläggs av vistelserapporteringen utan den indikerar ju också idrottsutövarens vanor och iblnad kanske relationer och liknande. Man kan tänka sig att vederbörande exempelvis har relations-problem, sysslar med verksamhet som inte är förenlig med den bild av honom eller henne som förmedlas till allmänheten eller till den egna idrottsföreningen. Det är lätt att förstå att idrottaren i sådana situationer kan känna sig övervakad på obehagligt sätt och finna sitt privatliv inskränkt.

Vad som dock i mycket liten mån uppmärksammas är den särskilda press som uppkommer om någon vistelserapporteringsmiss uppkommit. Vi har ju exempel på svenska elitidrottare – Meraf Bahta och Mikael Ymer – som till och med blivit avstängda en längre tid för tre missar under en tolvmånadersperiod. Ett ordinärt straff enligt regelboken är 24 månaders avstäng-ning, även om de i Sverige utdömda straffen varat 12 respektive 18 månader då den dömande instansen funnit förmildrande omständigheter.

En redogörelse för hur stor press en eller två missade tester kan ge beskrivs av Charlotte Kalla i månadsskiftet oktober-november 2023 när hennes självbiografiska bok ”Skam den som ger sig”, kom ut och som redovisas som en intervju i Dagens Nyheter.

Det var ett besked nio månader före OS i Peking 2022 som skakade om Charlotte Kallas värld. Inom loppet av 23 dagar hade hon vid två tillfällen inte varit tillgänglig när dopning-kontrollanterna kom. En miss till och hon skulle stängas av för brott mot dopningsreglerna.

”Det var som om jag fick ett hårt knytnävsslag i magen”, säger Charlotte Kalla. I slutet av maj 2021 hade hon just avslutat morgonens träningspass på rullskidor. Hemma igen tog hon upp mobilen, som hon sällan hade med sig under träningspassen. Då såg hon att hon hade 17 missade samtal, och ett sms, från samma nummer. Kalla förstod direkt vad det betydde. Dopningskontrollanterna hade varit där. Det var hennes andra miss på kort tid. Hennes första reaktion var fysisk. ”Det var fruktansvärt och kändes i hela kroppen, men framför allt koncentrerat till magen. Jag blev så himla rädd. Det var så tätt inpå förra gången.”

Två missar innebar att säkerhetsnätet var borta. En tredje skulle resultera i en lång avstängning för brott mot dopningsreglerna. Något som hade inneburit slutet på hennes karriär, och kastat en skugga över hennes karriär. ”Det var ju slarv, eller om man vill livet som kom emellan, som låg bakom missarna. De hade inte behövt finnas där. I och med att det inte var likt mig blev jag så himla osäker på om jag skulle greja att ha disciplinen som krävdes hela vägen över OS. Och tänk om något hände som jag inte kunde styra över, till exempel en sjukdom, varför skulle de då tro på mig?”

Första missen skedde den 4 maj 2021. Kalla hade en vecka där hon reste omkring, och som skulle avslutas med en SOK-träff i Östersund inför OS i Peking. I och med att det fanns en viss osäkerhet kring om skidförbundet i anslutning skulle passa på att ha en kickoff lät Kalla ”hemma i Sundsvall” stå kvar i vistelserapporteringen ADAMS. När dopningskontrollanterna ringde och sa att de stod utanför hennes hus var hon i Östersund och insåg att hon hade glömt att ändra. Första missen var irriterande, men inte skrämmande. Det var däremot den andra.

Den 27 maj var Kalla på rätt plats, men hon hade tagit fel på tiden. Hon trodde det var 06.30–07.30, men hade uppgett 07.00–08.00. När dopningskontrollanterna 07.53 kom till hennes hem i Sundsvall hade hon därför gett sig ut på sitt träningspass.

De enda hon berättade för var sambon Fredrik Karström, och för sina två systrar. Hon berättade inget för tränare Ingesson och psykolog Nilsson, skammen var för stor. För att hennes karriär inte skulle avslutas i förtid på grund av brott mot dopningsreglerna fick sambon Fredrik hjälpa till. ”Vi satte larm på våra respektive mobiler, och var jag inte hemma påminde han mig om vistelserapporteringen när vi pratade.” Parets teamwork lyckades. Det blev inget ödesdigert tredje misstag.

Trots glädjen över att i dag inte behöva rapportera var hon ska befinna sig efter avslutad karriär är Charlotte Kalla noga med att påpeka hur viktigt hon tycker systemet här. Skidor är en sport som har haft dopningsproblem, och oannonserade kontroller är ett bra sätt att få fast fuskarna.

Sammanfattningsvis kan det vara viktigt att notera att vistelserapporteringen är stressande inte bara för de som dopar sig utan också för fullständigt hederligare idrottare – och situationen kan bli riktigt besvärlig om de av någon anledning missat en eller två kontroller som skulle gjorts enligt vistelserapporteringssystemet.

UTBILDNING

Utbildning i antidopingens vistelserapporteringssystem

Under de senaste decennierna har det tillkommit en rad nya sätt att upptäcka doping. Författarna i den här aktuella uppsatsen hävdar emellertid att vistelserapporteringssystemet varit svårt att infoga i den nya antidopingarsenalen så att det kunde bemötas positivt av hela idrottsrörelsen.

Man undersökte nu i två kinesiska studier om en mer ingående förklaring av vistelsesystemet var att föredra framför en mer svart-vit information för att får mottagarna positiva respektive om man kan få idrottsutövarna mer positiva till vistelserapporteringssystemet genom att förändra informationssättet.

Man kunde visa att fem enkla svart-vita påståenden ledde till minst positivitet bland de132 undersökta unga (21 år genomsnittligt) idrottsutövarna avseende reglera för vistelserappor-tering. Mer ingående texter där man strävade efter att läsaren själv skulle tänka efter vad vistelserapporteringen hade för mål gav ett bättre slutresultat.

ENSKILDA IDROTTARE SOM STÄNGTS AV

Rūta Meilutytė

Rūta Meilutyté (född 19 mars 1997 i Kaunas, Litauen) är en litauisk simmare som vunnit guld i OS och tidigare varit världsrekordhållaren i 100 meter bröstsim.

Meilutyté startade simträning tidigt (7 år) och var mycket framgångsrik. Vid 15 års ålder hade Meilutyté redan slagit elva litauiska simrekord för damer. Vid OS 2012 i London vann hon guld på damernas 100 meter bröstsim med tiden 1:05,47. 2013 slog Meilutytė sitt eget europeiska rekord med 0,01 sekund. Samma år deltog Meilutytė vid sim-VM 2013 i Barcelona och slog världsrekord både på 50 och 100 meter bröstsim. Han har därefter en enastående rad av internationella vinster och medaljer på sin meritlista.

Från juli 2019 till juli 2021 avtjänade Meilutytė en 24-månaders avstängning för brott mot dopingreglerna mellan april 2018 och mars 2019. Hon återvände till den nationella tävlingen i december 2021.

Vid olympiska sommarspelen 2016 i Rio de Janeiro slutade Meilutytė dock endast sjua på 100 meter bröstsim, vilket var en besvikelse.

I början av maj 2019 stod Meilutytė inför minst ett års avstängning på grund av att hon inte uppfyllde vistelsrapporteringens närvaroplikt för dopingtester under en 12-månadersperiod: april 2018, augusti 2018 och mars 2019 (”bomtester”). Den 21 maj 2019 meddelade Meilutytė att hon då pensionerade sig från tävlingsidrott. Trots det stängdes Meilutytė officiellt av från simtävlingar av FINA den 21 juli 2019 från 21 juli 2019 till 20 juli 2021. Tillkännagivandet om avstängningen kom nästan 8 månader efter att FINAs antidopnings-panel blev informerad om ärendet, och avstängningen är tillbakadaterad till datumet för förhandlingen snarare än datumet för det senaste missade testet eller senaste tävlingen.

Under utredningen tog Meliutyté det fulla ansvaret för de missade testerna, och sa att hon tog ledigt från simning och i stället reste i Litauen och helt enkelt misslyckades med att uppdatera sin vistelseort korrekt. Hon bad om att hon bara skulle få en 12-månaders avstängning, som skulle göra det möjligt för henne att återvända före OS i Tokyo, som hon beskrev som “förmodligen kommer att bli mitt sista OS.”

I ett uppföljningsbrev meddelade Meilutyté att hon helt enkelt varit ouppmärksam avseende ADAMS-systemet det senaste året eftersom hon var på väg att dra sig tillbaka från sporten. ADAMS är systemet där idrottare informerar testmyndigheter om var de befinner sig. Det uppföljningsbrevet uttryckte ett eventuellt intresse av att återgå till simningen i framtiden genom att ställa en fråga om hur avstängningen skulle ses i ljuset av hennes ”pensionering.”

Ruta Meilutytés inledande skriftliga uttalande till domstolen:

Som jag nämnde tidigare tar jag fullt ansvar för de missade proven. Jag har redovisat i ADAMS de senaste 7 åren av min simkarriär och tog alltid ett ansvar som idrottare för att främja ren sport, fick aldrig ett positivt test. Förra året reste jag mycket – mina två missade test hände i april 2018 och mars 2018 när jag reste från ett land till ett annat. Augusti 2018 hade jag ledigt efter de viktigaste sommartävlingarna, jag reste i Litauen och jag kunde inte uppdatera var jag var korrekt. Jag ber er att överväga min situation. Om jag får 12 månaders avstängning – skulle jag fortfarande kunna fortsätta mitt mål att tävla vid OS i Tokyo 2020, vilket förmodligen kommer att bli mitt sista OS [sic]. Jag skulle vara tacksam om jag fortfarande kunde få möjligheten att åka till Tokyo. Tack.

FINA:s beslut om eventuell förkortning av avstängningen:

I enlighet med DC 10.3.2 för överträdelser av DC 2.4 ska avstängningsperioden vara två år, med möjlighet för minskning till minst ett år, beroende på idrottarens grad av fel. Flexibiliteten mellan två år och ett års avstängning i denna regel är inte tillgänglig för idrottare där ett mönster av sista minuten-förändringar eller annat beteende ger upphov till en allvarlig misstanke om att idrottaren försökte undvika att vara tillgänglig för testning. Det är FINAs dopingpanels ståndpunkt att idrottaren var mycket långsam med hanteringen av den information som var relevant för hennes vistelseort, men att inga bevis pekade på något mönster, inte heller idrottaren, som har bördan att lägga fram bevis för panelen att få en reducerad sanktion, ge någon förklaring som panelen kan anse som ett motbevisande av ett mönster som skulle kunna göra det möjligt för den att döma ut en reducerad avstängning.

FINA slog således fast att det inte fanns någon utrymmer för flexibilitet där “ett mönster av förändringar i sista minuten av vistelseort eller annat beteende ger upphov till en allvarlig misstanke om att idrottaren försökte undvika att vara tillgänglig för testning.”

Detta uttalande är betydelsefullt eftersom förhandlingen ägde rum i juli – 2 månader efter att Meilutyté meddelade att hon avslutat sin simkarriär. Meilutyté sa att hon kämpade med svår depression som delvis drevs av trycket att fortsätta sin framgång efter OS 2012. Hennes dåvarande tränare Dave Salo, baserad från det amerikanska universitetet USC, sa att hon tog “ledigt” från simningen efter världsmästerskapen i kortbanesimning 2018.

Meilutytés avstängning blev 24 månader. Enligt World Anti-Doping Codes regler måste Meilutyté göra sig tillgänglig för att bli testad under avstängning för att tävla igen.

Trots sitt tidigare meddelande om att han skulle avsluta sin tävlingskarriär återvände Meilutyté till tävlingen efter den tvååriga avstängningen, och tävlade vid de litauiska kortbanemästerskapen 2021 i Klaipėda i december på 100 meter bröstsim, där hon vann guld, 50 meter fjäril, där hon vann silver och 50 meter bröstsim, där hon tog guld. Vid sim-VM 2022 vann hon bronsmedaljen i damernas 100 meter bröstsim. Den 25 juli, tio år efter att ha vunnit OS-guld och nio år efter sin sista världsmästerskapsvinst, vann Meilutytė en andra världstitel och tog 50 m bröstsim i Budapest.

Efter ett långt uppehåll från sociala medier återvände hon till Instagam 2022 och avslöjade i en Q and A-session att hon studerar Public Communication vid Vytautas Magnus University .

Meraf Bahta

Meraf Bahta Ogbagaber (född 24 juni 1989 i Dekishahay, Eritrea – då en del av Etiopien) är en svensk-eritreansk friidrottare. Hon har specialiserat sig på medel- och långdistanslöpning, där hon bland annat vunnit SM-guld på 5 000 meter och stafett 3 × 1 500 meter. I december 2013 blev hon svensk medborgare och tävlar numera för Sverige i internationella mästerskap. I EM 2014 i Zürich nådde Bahta sin dittills största framgång genom att ta guld på 5 000 meter.

Hon tävlade som junior för Eritrea och hade framgångar i IAAF:s JVM i terrängmästerskap med en tolfteplats 2006 och sjätteplats 2007. 2006 tävlade hon även vid JVM i friidrott och slutade då femma på 1 500 meter.

2008 flydde hon undan oroligheterna i Eritrea till Sverige och är nu bosatt i Kode vid Kungälv. I Sverige har hon fortsatt sin friidrottskarriär och tävlat för Hälle IF, tränad av Mustafa Mohameds tränare Ulf Friberg och Hälle IF:s Ulf Björklund.

År 2013 förbättrade hon under en tävling i Belgien sitt personliga rekord på 1 500 meter till 4.05,11, vilket var under A-kvalgränsen till VM i Moskva 2013. På grund av att hon saknade svenskt medborgarskap och att hennes ansökan avslogs av Migrationsverket fick hon emellertid inte tävla för Sverige i VM. Hon kunde fortfarande tävla för Eritrea, men det tackade hon nej till.

I december 2013 beviljades Meraf Bahta svenskt medborgarskap vilket innebar att hon sedan dess tävlar för Sverige. Hon belönades år 2015 med Stora grabbars och tjejers märke nummer 535. Vid Europamästerskapen i Amsterdam i juli år 2016 deltog Bahta på 5 000 meter och tog hem silvret med tiden 15.20,54. I OS i Rio de Janeiro i augusti kom hon på sjätte plats på 1 500 meter och var därmed Sveriges bäst placerade friidrottare vid dessa spel. Vid 2017 års världsmästerskap (VM) i London tog hon sig på 1 500 meter vidare till final där hon slutade 9:a.

Meraf Bahta tog brons på 10 000 meter under EM i Berlin 2018, ett pris hon senare förlorade eftersom att hon tävlade under pågående dopningsutredning.

Den 24 juni 2019 meddelades att hon stängs av för doping. Avstängningsperioden var delvis retroaktiv, och varade 24 maj 2018–31 augusti 2019. De fyra SM-gulden samt svenska rekordet på 10 km slätlöpning som hon tog under perioden skulle strykas. Förseelsen var att tre felaktiga vistelserapporter under en 12-månadrsperiod. Hon hade under en tidigare 12-månaders-period haft två vistelserapportförseelser och skulle efter detta ha hjälp av en av Friidrottsförbundet sanktionerad person – så det var egentligen denna person som gjort missen (av reglerna framgår det dock klart att det är idrottaren som ansvarig för vistelserapporteringen även om man delegerat själva ifyllandet till en annan person. Batha försvarade sig också med att hon som invandrare till Sverige hade haft svårt att klara av rapporteringen på grund av bland annat språkförbistring, vilket dock vederlades av att hon fått förhållandena klarlagda vid de tidigare överträdelserna.

En komplikation i sammanhanget var att Friidrottsförbundet lät henne ställa upp vid EM i Berlin 2018 (där hon blev trea på 10 000 meter) trots att på Batha och Friidrottsförbundet visste att hon var under utredning av ett brott mot regelverket dår straffet i normalfallet är två års avstängning. Enligt vissa uppgifter såg dock Svenska friidrottsförbundet en god möjlighet att hon skulle frias helt från vistelserapporteringssanklagelserna och lät henne tävla under utredningen – en klar chansning. I efterhand redovisade Friidrottsförbundets General-sekreterare att man haft diskussioner inom styrelsen och med kompetenta personer och kom fram till att man kunde låta henne tävla med utgångspunkt att det fanns goda chanser att hon skulle bli frikänd i slutändan.

Handläggningen blev rörig, men tidsförloppet kan klarläggas som följer

24 juni 2018: Meddelas till Meraf Bahta hon stängts av under utredning av brott mot vistelserapporteringen

26 juli: Massmedia redovisar att Meraf Bahta har tre missar i vistelse-rapporteringssystemet inom ett år och misstänks för brott mot dopningsreglerna.

5 augusti: Bahta tillåts springa i EM, säger förbundskapten Karin Torneklint på en presskonferens dagen före första tävlingen.

7 augusti: Bahtas tredje prick i vistelserapporteringssysmet kvarstår, efter beslut i RF:s dopningskommissionen.

8 augusti: Bahta tar EM-brons på 10 000 meter.

11 augusti: Bahta stryker sig från 5 000 meter på EM och reser hem till Sverige.

27 augusti: Bahta meddelar att hon avstår Finnkampen.

20 oktober: Bahta gör comeback och sätter nytt svenskt rekord på 10 kilometer landsväg i en tävling i Norge.

11 november: Efter ytterligare utredning och hörande av den aklagade lämnar Dopningskommission ärendet vidare till RF:s Dopningsnämnd för bestraffning. Dopningskommissionen rekommenderar ett års avstängning för Bahta.

14 november: Bahta tar time out från allt tävlande.

4 januari 2019: Dopningsnämnden friar Bahta.

24 januari: Dopningskommissionen lämnar in en överklagan.

10 februari: Bahta sätter nytt svenskt rekord på 10 kilometer landsväg i en tävling i Nederländerna.

24 juni: Riksidrottsnämnden stänger av Bahta i ett år. Avstängningen gäller retroaktivt från 1 september 2018 fram till den 31 augusti 2019.

I februari 2022 – efter avstängningen – vid inomhus-SM tog Bahta guld på 3 000 meter på mästerskapsrekordet 8.55,75 och efter det har han presterat andra högklassiga resultat.

Garrett Scantling

Garrett Scantling (född 19 maj 1993 i Jacksonville, Florida) är en amerikansk tiokampare. Han slutade fyra vid de olympiska spelen 2020 i Tokyo, ​​efter att ha vunnit uttagnings-tävlingarna i Eugene, Oregon.

Scantling började med amerikansk fotboll i Jacksonville Episcopal High School och var mycket lyckosam med 13 touchdowns på över 1 200 yards som senior wide receiver. Han fortsatte med att studera finansiell planering och tjänster och arbetade därefter som finansiell rådgivare. Trots att han vann 2015 NCAA inomhus sjukamp slutade han fyra i tiokamp vid de amerikanska olympiska uttagningarna 2016 och därför missat sommarspelen i Rio. Han skrev då på ett kontrakt med Atlanta Falcons men debuterade aldrig i NFL.

2019 lämnade Scantling sitt finansarbete och flyttade till Aten, Georgia till sin tidigare tränare, Petros Kyprianou, för att koncentrera sig på tiokamp igen. I april 2021, vid en tävling i Aten, förbättrade han sitt personbästa med 8476 poäng i sin första tiokamptävling på nästan fem år, personbästa i längdhopp med 7,56 m och i kula med 16,20 m. Vid den olympiska tiokampen 2020 fick Scantling 8611 poäng inklusive ett personligt rekord på 48,25 sekunder på 400 meter, och en personlig bästa tid på 1500 meter på 4,35:54. Hans bästa resultat 2022 (7 maj) var 8867 poäng, vilket förde honom till 7e plats genom tiderna.

I juli 2022 fick Scantling en provisorisk avstängning på grund av brott mot vistelse-rapporteringen. Vid tidpunkten för vistelserapporteringsproblemen var Scantling en del av USADA:s Registered Testing Pool, som består av en utvald grupp elitidrottare som omfattas av vissa krav på vistelseort för att kunna lokaliseras för testning utanför tävling. 29-åringen angav sedan en ändrad e-postadress under en undersökning av hans tredje vistelseortsfel, vilket ledde till manipuleringsöverträdelsen, enligt USADA.

Scantling var vid tiden för avstängningen världens främsta tiokampare enligt bästa resultat, men blev avstängd i tre år, fram till de olympiska spelen i Paris 2024, på grund av missade dopingtester (men inte positiva dopingprov) och att inte lämna in fullständig information för att bli tillgänglig för drogtestning.

I november 2022 avstängdes han således från att tävla i tre år tillbaka från den 27 juni 2022. Den första missen inträffade den 25 augusti 2021, den andra den 24 januari 2022 och den tredje den 9 april 2022. I hans fall rörde det sig således om 3 misslyckanden på 7½ månad. Avstängningsproceduren mot Garrett Scantling tog dock lång tid för USADA. Det var inte förrän i juli 2022 som en provisorisk avstängning uttalades mot honom.

Scantlings avstängning bakdaterades till den 27 juni, det datum då han begick vad den amerikanska antidopningsbyrån (USADA) kallade “en manipulationsöverträdelse” och två månader efter hans tredje “vistelserapporteringsfel” inom en 12-månadersperiod. Den vanliga avstängningstiden för tre missade test under en 12-månadersperiod är två år, men Scantling fick ett förlängt straff eftersom han avsiktligt vid utredningen ändrat en e-postadress. Scantling fick en potentiell fyraårig avstängning reducerad till tre år eftersom han erkände överträdelsen och accepterade påföljden inom 20 dagar efter meddelandet.

Scantling blev först tillfälligt avstängd, vilket uteslöt honom från världsmästerskapen medan hans fall pågick. Scantling blev framgångsrikt dopingtestad nio gånger mellan hans första vistelserapporteringsfel den 25 augusti 2021 och starten av hans tillfälliga avstängning den 21 juli, enligt USADA.

“Bara en sådan olycklig situation”, sa Scantling i ett offentligt uttalande. “Jag arbetade så hårt för att komma dit jag var, men ett misstag ändrar hela förloppet av min karriär. Jag tar ansvar för det jag gjort oavsett hur hårda konsekvenserna kan verka för en ren idrottsman. Nu ska jag börja träna ungdomar och fortsätta bygga på min tränar-CV medan jag tar hand om min kropp för en MÖJLIG återkomst 2025. Men för nu försöker jag bara gå vidare och vara glad över vad jag har uppnått hittills i mitt liv, med vetskapen om att jag fortfarande har mycket kvar att göra!”

Mikael Ymer

Mikael Ymer, folkbokförd som Mikael Wondwosen Yemer, född 9 september 1998 i Skara är en svensk tennisspelare. Han är yngre bror till Elias Ymer. Mikael Ymers far Yemer Wondwosen flydde från Etiopien till Sverige 1987 på grund av kriget mot Eritrea. Han kom till Skara där han träffade Kelemework, även hon från Etiopien, och de fick tillsammans tre söner, varav Mikael Ymer är näst äldst. År 2012 flyttade familjen från Skara till Bromma för att bröderna skulle gå på tennisakademien ”Good to great” och bli tränade av bland andra Magnus Norman.

Ymer spelade sin första match i en ATP-turnering i oktober 2015 när han mötte Alexander Zverev i Stockholm Open. Han debuterade i Davis Cup senare samma månad och vann då mot Frederik Löchte Nielsen.

Vid 24 års ålder var Mikael Ymer rankad 51 i världen men befanns av Court of Arbitration for Sport (CAS) ha begått tre misslyckanden i vistelserapporteringssystemet under 12 månader. Reglerna kräver att idrottare är tillgängliga för dopingtester under en entimmesperiod varje dag, under 12 månader.

Ymer blev initialt frikänd av en oberoende domstol inom tennisorganisationen, men Internationella tennisförbundet (ITF) överklagade beslutet till CAS. Tvisten gällde det tredje misslyckandet på tröskeln till en turnering i Roanne, Frankrike i november 2021, där Ymer hävdade att han inte hade gjort något väsentligt fel. CAS hade dock en annan uppfattning och gav honom ett 18-månaders avstängning, något reducerat från den tvååriga sanktion som ITF hade begärt.

CAS har skriftligen meddelat: “Efter en utfrågning den 25 april 2023 övervägde CAS-panelen med ansvar för ärendet och drog slutsatsen att spelaren misslyckades med att säkerställa att han efterlevde antidopningsbestämmelserna genom att underlåta att verifiera sin vistelseort som anmälde sig den 7 november 2021, och genom att anta att eventuella avvikelser från hans tennisagent eller myndigheter skulle korrigeras av hans faktiska avvikelse.”

Christian Coleman

Christian Coleman (född den 6 mars 1996) är en amerikansk professionell löpare inom friidrott som tävlar på korta distanser, främst 100 meter och 200 meter. Han är världsmästare på 100 meter från 2019 och har även vunnit guld som en del av herrarnas 4 × 100 meter stafettlag. Hans personliga rekord är 9,76 sekunder på 100 meter, vilket gör honom till den sjätte snabbaste genom tiderna på distansen, samt 19,85 sekunder på 200 meter. Coleman innehar världsrekordet inomhus på 60 meter med tiden 6,34 sekunder. Han var Diamond League-mästare 2018 och 2023 samt världsetta på herrarnas 100 meter under säsongerna 2017, 2018 och 2019. Coleman representerade USA i korta stafetten vid sommar-OS 2016 men tävlade endast i kvalheaten. Han tog guld på 60 meter vid inomhus-VM i friidrott 2018 och är tvåfaldig amerikansk mästare, med segrar på 60 meter 2018 och 100 meter 2019. Coleman tävlade på collegenivå för Tennessee Volunteers och vann fem NCAA-titlar både inomhus och utomhus, inklusive amerikanska collegerekord på både 100 meter och 60 meter.

Den 17 juni 2020 blev Coleman provisoriskt avstängd från tävlingar på grund av en missad dopningstest som ägde rum den 9 december 2019. Den 27 oktober meddelades det att Coleman hade blivit avstängd fram till den 13 maj 2022, vilket innebar att han missade sommar-OS 2020. Han överklagade senare beslutet till Idrottens skiljedomstol och fick sin avstängning reducerad till ett år, med argumentet att han aldrig testats positivt för dopning men han skulle fortfarande missa sommar-OS 2020.

I augusti 2019 tillfälligt avstängde den amerikanska antidopingbyrån (United States Anti-Doping Agency) Coleman enligt reglerna om dopingsvarande plats, med grund i att han hade missat tre dopningstester under en tolvmånadersperiod. Detta skulle ha resulterat i en tvåårig avstängning, vilket skulle ha uteslutit honom från både Världsmästerskapen i friidrott 2019 och de Olympiska sommarspelen i Tokyo 2020. Coleman överklagade framgångsrikt beslutet med argumentet att enligt Världsantidopningsbyråns (World Anti-Doping Agency, WADA) internationella standard för tester och undersökningar bör en första missad testdatum bakdateras till första dagen av den testkvartal (i Colemans fall den 1 april 2018). Eftersom Colemans tredje misslyckande med platsangivelse inträffade den 26 april 2019 innebar detta att han hade missat två tester inom vilken tolvmånadersperiod som helst. Platsangivelsemissarna, avstängningen och den efterföljande framgångsrika överklagan kunde ha förblivit privata, men nyheten läckte ut till allmänheten före Världsmästerskapen.

Den 28 september 2019 vann Coleman finalen på herrarnas 100 meter vid Världsmäste-rskapen i Doha, Qatar, och satte ett personligt rekord på 9,76 sekunder. Den tiden gör Coleman till den sjätte snabbaste mannen i historien och den tredje snabbaste amerikanen genom tiderna. Han drog sig sedan tillbaka från 200 meter vid samma evenemang, vilket hindrade honom från att försöka dubbla i sprint.

I februari 2020 tävlade Coleman vid de amerikanska inomhusmästerskapen i Albuquerque den 14:e och 15:e med avsikten att slå sitt världsrekord på 60 meter. På första dagen vann han sitt försök på världsledande tid 6,48 sekunder samtidigt som han sakta ned före mållinjen. På andra dagen vann han sin semifinal på tiden 6,51 sekunder, återigen sakta ned före mållinjen, och tog sedan det amerikanska mästerskapet några timmar senare på världsledande 6,37 sekunder, vilket var hans näst snabbaste tid i världshistorien och 0,12 sekunder före andraplatsen Marvin Bracy.

Den 17 juni 2020 meddelades att Coleman provisoriskt avstängdes från tävlingar på grund av ett tredje missat dopningstest (under ett år), vilket ägde rum den 9 december 2019. Den 27 oktober meddelades det att Coleman hade blivit avstängd fram till den 13 maj 2022. Han överklagade senare beslutet till Idrottens skiljedomstol CAS.

Domstolen reducerades Colemans avstängning till 18 månader efter överklagandet, vilket innebar att den löpte ut den 13 november 2021 och att han missade OS 2020.

År 2022 hade Coleman återvänt från avstängningen men var inte i samma form som tidigare år. Han satte säsongens bästa tider på 6,41 sekunder på 60 meter, 9,87 sekunder på 100 meter och 19,92 sekunder på 200 meter. Han slutade på sjätte plats på 100 meter vid världsmästerskapen i Eugene men tog silver med stafettlaget på 4x100 meter, som förlorade mot Kanada med endast 0,07 sekunder.

Under 2023 återkom Coleman med resultat i världsklass igen.

Raven Saunders

Raven Saunders (född 15 maj 1996 i Charleston, South Carolina) är en amerikansk friidrottare som tävlar i kulstötning och diskuskast . Hon var silvermedaljören i kulstötning vid OS i Tokyo 2020 och stötte 19,79 m. Hon har ett personligt rekord på 19,96 m.

Enligt USA:s antidopningsbyrå (USADA) är Saunders en del av den registrerade testpoolen för den nationella antidopningsbyrån och därför skulle vistelserapportera. Hon misslyckades emellertid med rapporteringen den 8 januari, 26 maj och 15 augusti 2023. Tre missar inom en 12-månadersperiod utgör ett regelbrott enligt WADA.

Den 15 mars 2023 accepterade Saunders en 18-månaders avstängning från USADA för brott mot vistelsrapporteringen (retroaktivt till 15 augusti 2022). Alla resultat sedan 15 augusti 2022 har också diskvalificerats.

Den amerikanska kulstötaren skapade rubriker när hon höjde armarna och bildade ett “x” efter att ha tagit sin silvermedalj vid OS, som hon ville representerar “korsningen där alla människor som är förtryckta möts”. Regel 50 säger: “Ingen form av demonstration eller politisk, religiös eller rasistisk propaganda är tillåten på några olympiska platser, arenor eller andra områden.” Hon har dock inte fått något straff mer än en tillsägelse för demonstrationen.

Danil Lysenko

Danil Sergeyevich Lysenko (född 19 maj 1997 i Birsk, Ryssland) är en rysk höjdhoppare som vann silver vid världsmästerskapen 2017 i London och har ett personbästa på 2,40 m (2018). Han är för närvarande avstängd från idrott för dopingbrott och för att ha fuskat med dokument.

Den 25 juni 2018 fråntogs Lysenko sin status som auktoriserad neutral idrottare – benämningen på de ryska friidrottare som tävlade internationellt men under neutral flagg efter att andra länders dopingkontroller visat att idrottarna var dopingfria – och avstängdes provisoriskt på grund av att han inte hade lämnat information om var han befann sig i enlighet med World Athletics antidopingregler. Lysenko stängdes av provisoriskt efter att ha registrerat tre vistelserapporteringar som inte stämde inom en 12-månadersperiod. Hans första misslyckande med vistelserapporteringen gällde ett missat test den 19 september 2017 och följdes av att han inte lämnade in en vistelseanmälan för kvartal två 2018 senast den 31 mars. Han misslyckades sedan med att lämna ett schema om vistelseorter också för tredje kvartalet 2018 senast den 30 juni.

Athletics Integrity Unit (AIU) avslöjade anklagelserna efter en 15-månaders utredning utförd av organisationen i samarbete med den ryska antidopningsbyrån (RUSADA). En tidslinje som tagits fram av AIU avslöjade hur tjänstemän i ryska friidrottsförbundet kallade till ett möte med Lysenko och hans tränare den 26 juli 2018. Mötet kom en dag efter att han underrättades om sin tredje vistelseöverträdelse. Lysenko lämnade sedan in dokument som visade att han hade missat sin andra vistelserapport på grund av att han vårdades på sjukhus med akut blindtarmsinflammation.

AIU upptäckte senare – med hjälp av fotografier som använts från ett försäkringsbolags webbplats - att kliniken hade rivits innan Lysenko påstås ha behandlats där. Medicinska tester arrangerades senare och uppdaterades när AIU krävde ytterligare detaljer, varvid Lysenko lämnade uppgift om behandling på “SD Clinic” i Moskva. Han tillhandahöll en skärmdump av sin ADAMS-profil, ett läkarintyg med titeln “Epicrisis” från ett vårdcenter i Moskva, en lista över hans tävlingar 2018, scanningar av resestämplar i hans pass och en kopia av hans dopingkontrollformulär. AIU sa att Epicrisis-dokumentet visade att han hade blivit inlagd på kliniken i Moskva den 1 april 2018 med diagnosen blindtarmsinflammation och hade genomgått ett ultraljud av njurarna och buken, en röntgen av hans lungor och blod- och urinanalys. Intyget visade också att han stannat på kliniken till den 7 april 2018 då han skrevs ut efter diagnosen “irritabel tjocktarm”.

Lysenko besökte platsen som han hade påståtts ha behandlats på tillsammans med friidrottsförbundets tjänsteman Artur Karamyan, bara för att upptäcka att byggnaden hade rivits. Trots att han besökte den demolerade platsen lämnade han fortfarande samma (orimliga) förklaring till AIU. Lysenko berättade sedan för AIU att han felaktigt hade berättat för dem att han egentligen hade vårdats på en klinik i Krasnogorsk, och att lögnen berott på att friidrottsförbundets tjänstemän initialt försökte förklara att han hade behandlats i Moskva.

Lysenko erkände då att de dokument och förklaringar som han hade lämnat till AIU angående hans medicinska förklaring “var falska och påhittade”. Han sa att “folk från idrottsförbundet” hade hjälpt honom att skapa dokumenten, och att “det var ett vanligt sätt att handlägga denna typ av problem”.

Lysenkos tredje misslyckade vistelserapportering angavs bero på hans inblandning i en bilolycka i Moskva i “mitten av juni”. Höjdhopparen sa att olyckan inträffade den 20 juni 2018, med fotografier av hans körkort, hans bilregistreringshandlingar, hans skadade bil och hans ansikte med ett blåmärke i pannan. En WhatsApp-konversation mellan Lysenko och en administratör i friidrottsförbundet, Elena Orlova, avslöjade emellertid att idrottaren hade bekräftat att olyckan faktiskt inträffade den 18 juli men att man försett AIU med ett uttalande som utarbetats av ryska friidrottsförbundet, om att olyckan inträffat den 20 juni.

AIU rapporterade att Lysenko-fallet hade innefattat 22 nyckelvittnesförhör, undersökning av 14 elektroniska lagringsenheter och kriminaltekniska analyser av över sex terabyte elektroniska data genomförts, samt översättning av cirka 7 000 dokument eller register från ryska till engelska.

Efterdyningarna till AIU:s avslöjanden resulterade i mer kaos i det ryska friidrottsförbundet efter att högre förbundstjänstemän blivit indragna i planen att systematiskt förfalska medicinska dokument och ge falska förklaringar för att, exempelvis, motivera Lysenkos bortovaro från dopingtester. Den tidigare presidenten Dmitry Shlyakhtin, styrelseledamoten Artur Karamyan och verkställande direktören Alexander Parkin stängdes av från all idrott i fyra år, liksom senioradministratören Elena Orlova och antidopningskoordinatorn Elena Ikonnikova. Lysenkos tränare, Evgeniy Zagorulko, blev också avstängd i fyra år. Zagorulko dog kort där efter vid 78 års ålder i april efter att ha drabbats av covid-19.

Shlyakhtin och Karamyan befanns skyldiga till manipulering, delaktighet, underlåtenhet att rapportera brott mot antidopningsregler och underlåtenhet att samarbeta med AIU-utredningen. Karamyan visade sig också ha förstört dokument vilket han förklarat med att data hade försvunnit då han dammtorkade sin dator. Enligt tillgängliga uppgifter fanns det visat att Karamyan gjort internetsökningar om hur man raderar e-postmeddelanden och dokument.

Fyra års avstängning är det längsta möjliga straffet enligt antidopningsreglerna.

Parkin, Orlova och Ikonnikova anklagades för manipulering, medverkan, underlåtenhet att rapportera brott mot antidopningsregler och underlåtenhet att samarbeta med AIU-utredningen. Orlova och Ikonnikova har tidigare dömts till sex respektive åtta år på grund av att de inte efterkom ett krav från AIU att tillhandahålla mobiltelefoner och elektroniska lagringsenheter, som krävdes av AIU för att hjälpa deras utredning.

Danil Lysenko erkände sina förseelser men anklagade friidrottsförbundet för planen att förfalska dokument för att försöka undvika bestraffning. ”Självklart kunde jag ha sagt nej, men det gjorde jag inte” sa Lysenko. “Jag lyssnade på cheferna och bestämde mig för att göra som de sa.” Lysenko uppgav att han hade blivit hotad vid flera tillfällen och att det förklarade hans beteende när han först förnekade konspirationen och sedan erkände det men inte namngav de inblandade. Disciplinnämnden accepterade att mycket av hans efterföljande beteende var betingat av hans oro för sin egna säkerhet.

Han har bett om ursäkt till “oskyldiga” ryska idrottare som har påverkats av följderna av hans dopingfall när han upprepade sitt påstående att högre tjänstemän från Ryska friidrottsförbundet var skyldiga.

Fallet drevs till CAS som stängde av Lysenko i två år för brister i vistelserapporteringen och ytterligare fyra års straff för manipulering av dokumenten. Två års förkortning gjordes därefter av CAS på grund av “avsevärd hjälp som idrottaren gav till AIU för att väcka åtal mot tidigare tjänstemän i ryska friidrottsförbundet, Dmitry Shlyakhtin och Artur Karamyan”. Slutresultatet blev således en fyraårig avstängning. Hans avstängning löpte från datumet för hans provisoriska avstängning den 3 augusti 2018 till den 3 augusti 2022.

Andrejs Rastorgujevs

I samband med att den lettiske skidskytten Andrejs Rastorgujevs (född 27 maj 1988 i Alūksne, Lettland) vann silver på 15 km masstart i skidskytte-VM i Novo Mesto i Tjeckien den 18 februari 2024 diskuterades hans ”trovärdighet avseende doping” eftersom han var avstängd på grund av tre missar i vistelse-rapporteringen 2021-2022.

Rastorgujevs har tre guld i EM, varav ett i Novo Mesto 2014, ett i Ridnaun, Italien, 2018 och ett i Duszniki-Zdrój, Polen, 2021. Han har deltagit i Skidskytte-Världscupen sedan 2010 och har deltagit i OS tre gånger (Vancouver 2010, Sochi 2014 och Pyeongchng 2018).

Internationella Skidskytteförbundet (IBU) stängde av Rastorgujevs tillfälligt den 11 mars 2021 efter att han missat tre dopningstester under en period av 12 månader. Han missade först ett dopningstest i oktober 2019 och ett andra i juni 2020, innan han inte tillhandahöll tillräcklig information för att lokalisera honom i september 2020. Den maximala avstängningsperioden för tre “whereabouts failures” är 24 månader, men på grund av den “lägre graden av skuld” i det sista missade testet fick han en reducerad avstängning på 18 månader. Fallet hänvisades till CAS som i korthet dömde i enlighet med IBU den 17 septmber 2021:

The Court of Arbitration for Sport (CAS) har ålagt Andrejs Rastorgujevs (Lettland) en 18-månaders avstängning efter 3 brister i anmälningar inom loppet av 12 månader.

Begäran om skiljedom som lämnades in av International Biathlon Union den 3 maj 2021 beviljas delvis. Andrejs Rastorgujevs konstateras ha begått ett brott mot antidopningsreglerna enligt artikel 2.4 i IBU ADR (tre brister i anmälningar inom en 12-månadersperiod) och straffas med en avstängning på arton månader med början den 11 mars 2021, vilket är startdatumet för den provisoriska avstängningen som påförts Andrejs Rastorgujevs. Alla tävlingsr-esultat som Andrejs Rastorgujevs erhållit från och med den 1 juli 2020 fram till den dag då CAS-beslutet träder i kraft diskvalificeras, med alla följder inklusive fråntagande av medaljer, poäng och priser.

CAS-domaren som ansvarade för ärendet noterade att en första brist i anmälningar bekräftades av idrottaren i oktober 2019 och en andra bekräftades i juni 2020. CAS-förfarandena fokuserade därför på om en tredje brist i anmälningar hade bekräftats korrekt mot idrottaren.

Efter att ha övervägt de inlämnade handlingarna och bevisen drog skiljedomaren slutsatsen att idrottaren hade lämnat ofullständig information som inte uppfyllde alla krav enligt artikel I.3.1 i International Testing and Investigation Standard (ISTI) och som inte var tillräcklig för att lokalisera honom för testning under september 2020. Därför hade International Testing Agency (ITA) korrekt registrerat den tredje underlåtenheten att lämna uppgifter mot idrottaren. Som en följd av detta beslutade den enskilde skiljedomaren att idrottaren hade begått ett brott mot antidopningsreglerna enligt artikel 2.4 i IBU ADR (tre brister i anmälningar inom en 12-månadersperiod).

När det gäller straffet ansåg den enskilde skiljedomaren att på grund av idrottarens lägre grad av felaktighet avseende den tredje underlåtenheten att lämna uppgifter var en reduktion av den maximala otillgänglighetsperioden på 24 månader enligt IBU Anti-Doping Rules lämplig. Därför påförde den enskilde skiljedomaren en otillgänglighetsperiod på 18 månader.

Något positivt dopingprov har således aldrig påvisats utan endast brott mot reglerna om vistelserapportering.

Maria Htee

Det kanadensiska Centre for Ethics in Sport (CCES) meddelade den 18 juli 2023 att Maria Htee, en styrkelyftare som ingick i Registered Testing Pool (RTP), stängdes av i 15 månader tre vistelserapporteringsfel under en period av 12 månader. Avstängningen löper ut den 1 maj 2024.

Maria Htee hade varit medlem i CCES:s RTP sedan april 2021 och var informerad om sina skyldigheter som RTP-idrottare att lämna in kvartalsvis information om var hon kommer att befinna sig och att hon måste vara tillgänglig för testning under den angivna 60-minuters-perioden varje dag.

Mellan september 2021 och september 2022 registrerade CCES två gånger att styrkelyftaren inte meddelat var hon skulle befinna sig och en gång att hon inte var på den plats hon angivit att hon skulle vara.

Den första förseelsen inträffade den 28 september 2021 och den andra 28 november 2021. Idrottaren begärde en administrativ granskning, vilken utfördes av en person som inte tidigare varit inblandad i bedömningen av det påstådda misslyckandet med inrapporteringen och i enlighet med den internationella standarden för resultatshantering (ISRM). Den 2 februari 2022 meddelade CCES idrottaren beslutet från den administrativa granskningen, vilken bekräftade ett misslyckande med inrapporteringen) mot idrottaren.

Ett tredje misslyckande skedde den 1 september 2022 då hon inte var tillgänglig för dopningkontroll under sin 60-minuters tidslucka den 1 september 2022. Den 7 november 2022 lämnade idrottaren in all dokumentation som hon ville inkludera som en del av en begärd administrativ granskning. Den administrativa granskningen utfördes av en person som inte tidigare varit inblandad i bedömningen av det misslyckandet. Den 15 december 2022 meddelade CCES idrottaren beslutet från den administrativa granskningen som bekräftade ett tredje misslyckande

Den 2 februari 2023, efter att ha granskat all tillgänglig information om varje av idrottarens tre (3) misslyckanden med inrapporteringen, utfärdade CCES en anmälan om misslyckanden med inrapporteringen av en idrottare (“Anmälningsbrev”) till idrottaren, vilket idrottaren möjlighet att lämna in eventuell ytterligare information för att undvika en avstängning. Anmä-lningsbrevet gav också idrottaren möjlighet att acceptera en frivillig, provisorisk avstängning (VPS). Den 22 februari 2023 utfärdade CCES ett anklagelsemeddelande till idrottaren, vilket hävdade att hon hade begått ett regelbrott och yrkade en två års avstängningsperiod. Som svar på CCES:s anklagelsemeddelande accepterade idrottaren en VPS den 24 mars 2023. 15. Efter att ha bedömt all information som lämnats av idrottaren, inklusive att det inte fanns några bevis för att antyda att idrottaren hade något mönster av sista-minuten-ändringar av plats eller att hennes beteende väckte misstankar om att hon försökte undvika att vara tillgänglig för testning, fastställde CCES att idrottarens fall låg inom området för lätt grad av skuld och föreslog en femton månaders avstängning. Den 14 juni 2023, skrev idrottaren under ett avtal och accepterade både den påstådda överträdelsen och den föreslagna avstängningsperioden plus alla andra tillämpliga konsekvenser.

Därför betraktar CCES fallet som avslutat.

Randolph Ross

Randolph Ross (född 1 januari 2001 i Raleigh, North Carolina) är en amerikansk elitidrottare specialiserad på 400 meter. Han tävlar för ett universitet i North Carolina.

Den 12 februari 2021 sprang Ross 400 m på 45,21 sekunder på Tiger Paw Invitational i Clemson, South Carolina, då vilket var den snabbaste tiden i landet 2021. En dag senare sprang han 200 m på tiden 20,50 sekunder vilket var den snabbaste tiden även på den distansen. Han kvalificerade han sig till 400 m vid olympiska sommarspelen 2020 genom att sluta trea vid USA:s olympiska försökstävlingar den 20 juni 2021.

Den 16 juli 2022 stängdes han av provisoriskt av Athletics Integrity Unit från att delta i friidrotts-VM 2022 i Eugene. Han stängdes efter utredning slutgiltigt av i tre år från och med den 1 juli 2022 för att han inte varit på de platser vid tre tillfällen där han enligt vistelserapportering uppgivit sig vara: Dessutom – vilket väsentligt förlängde hans avstängning – påvisades att han manipulerat ett e-postmeddelande.

Den första överträdelsen av vistelseorten kom den 14 april 2022, som ett resultat av att Ross försummade att uppdatera sin information för att visa att han skulle vara i Gainesville, Florida, den dagen och förbereda sig för att tävla i Tom Jones Memorial. Den andra missen är mer omtvistad. Än en gång misslyckades han med att uppdatera sin vistelseort och sa att han var fångad av spänningen att återvända till NCAA-mästerskapen i Eugene, där han försvarade sin 400-titel och tog sig till ”All-America” i de två stafetterna. I sitt överklagande, säger han, erbjöd han AIU resultaten av sitt drogtest i Eugene, men överklagandet avslogs. “Alla vet var jag var. De kom [till hans hem] dagen mellan mina försöksheat och finalerna. De hade folk på mötet. Det var inte som att de inte kunde hitta någon. Enligt dem var det informationen vi loggar in i appen som var problemet.”

Den tredje missen är den komplicerade. Ross säger att han uppdaterade sin vistelseort via sin telefonapp. Men, säger han, “Det visar sig faktiskt att när jag uppdaterar dem den 15:e fördes informationen inte över förrän i början av nästa månad.” Han var i färd med att flytta från Greensboro, North Carolina, till Knoxville, Tennessee, där han hade tänkt avsluta en ackademisk utbildning. På något sätt, säger han, fick USADA informationen; det gjorde inte AIU. USADA dök upp på hans nya adress i Knoxville för att genomföra ett test. Nästa dag, säger Ross, dök AIU upp på hans gamla adress i Greensboro, där han inte längre bodde. Enligt USADA-webbplatsen testades Ross 6 gånger 2022, varav fyra föll under andra kvartalet (april-juni). Enligt Rudolph Ross testades han vid ett tillfälle två dagar i rad. AIU visar inte offentligt en idrottares testantal eller -datum.

Ross säger att han har installerade en ringklocka på sin bostad, en extra skyddsåtgärd som skulle göra det möjligt för honom att bli meddelad på distans om någon dök upp hos honom. “Så om de ringer kan jag se och prata med dem. De kom men de ringde inte på dörren, de ringde mig inte. De knackar på dörren och när jag inte svarade så satt de bara där och väntade, och jag missade testet.”

Ross erkände dock tidigt i utredningsprocessen att han ändrade ett systemgenererat e-postmeddelande (som bekräftar en uppenbar uppdatering av informationen om hans vistelseort för den relevanta perioden). Detta utgjorde ett manipuleringsbrott enligt regel 2.5 i World Athletics Anti-Doping Rules (”ADR”).

Åtgärden för manipulering av dokument avseende doping medför vanligtvis ett större straff (4 år). AIU behandlade båda fallen som en enda förstagångsöverträdelse och gav Ross det större straffet, vilket minskade det till 3 år, på grund av hans fullständiga erkännande och samarbete. Hans resultat diskvalificerades sedan den 18 juni 2022. OS-guldet påverkas inte eftersom det bärgades utanför den aktuella tidsperioden. Avstängningen gäller till och med den 30 juni 2025 och gör att Ross missar VM i Budapest nästa år och OS i Paris 2024.

Ross har således inte testats positivt för något förbjudet ämne, men är ändå avstängd i tre år. Totalt sett är straffet en katastrof för Ross. Utan avstängningen är det troligt att han skulle ha skrivit på ett lukrativt proffskontrakt under de kommande åren eller två. Han kommer att missa OS i Paris. Han kommer inte att tävla igen förrän efter den 30 juni 2025. Han harförlorat sitt stipendium vid universitetet. Ross är fortfarande bara 21. Han kommer att vara 24 när han blir fri att tävla igen. Han kommer att fortsätta träna, även om han inte får träna med några idrottare eller tränare som är anslutna till USATF. Undantaget är att han fortfarande får tränas av sin pappa, Duane Ross, på grund av deras familjära anknytning.

“Det är definitivt en lärorik upplevelse. Det är inte den bästa, men det visar att idrottsspåret inte kan vara det enda i mitt liv. Jag måste gå vidare och börja jobba för vad jag har efteråt eftersom idrotten inte kommer att vara för evigt för mig. Jag måste ha en plan för något annat.”

Ardit Fazljija

Ardit Fazljija, född 11 mars 1997 i Norrköping och med föräldrar från Albanien, var sju år när han började med brottning. Ardit vann alla ungdoms-SM och junior-SM han kunde vinna, kom trea på ungdoms-EM och vann silver på junior-EM, allt detta för Huddinge BK. När Huddinge lade ned sin verksamhet 2021 var det naturligt att Ardit följde med sin tränare Neno Jovanovic till Spårvägen. Första året i Spårvägen, 2022, kom Ardit trea på SM i 67-kilosklassen. År 2023 blev han det årets första svenska mästare för Spårvägen när han vann 60-kilosklassen i överlägsen stil. Han gick fyra matcher och vann samtliga med 8–0 eller 9–0.

Ardit Fazljija ingår i Antidoping Sveriges registrerade kontrollpool och omfattas såldes av reglerna om vistelserapportering. Den 26-årige brottaren i Spårvägen uteblev emellertid tre gånger under en tolvmånadersperiod och kunde inte återfinnas för ett dopingtest på en plats där han skulle var enligt den obligatoriska vistelserapporteringen. Dopingnämnden stängde av honom från allt tävlande fram till 12 juli 2025, enligt ett beslut som har publicerats på Riksidrottsförbundets webbsida.

Det är två bom där Antidopning Sverige har kommit till angiven plats och han inte har varit där. En av dem var när han var med på landslagsläger i Litauen och då var Antidopning informerade om att han skulle vara där, men han hade inte uppdaterat rätt i systemet. Den sista bommen var han på SM i Skövde och han hade inte ändrat sin rapportering (där ju dopingtestare från ADSE också ju var samtidigt)

Planen har varit att försöka kvala in till OS i Paris sommar, men det är en tuff viktklass med flera bra svenska brottare. Det kan låta ganska enkelt att uppdatera i systemet, men en aktiv brottare på landslagsnivå har 200 resdagar om året och de vet aldrig på vilket hotell de placeras på förrän de är på plats. Det är tufft med korta fönster att uppdatera, men så är reglerna och det måste följas, säger Zakarias Tallroth, landslagschef i brottning.

Ardit Fazljija får under avstängningstiden inte delta i tävling eller annan aktivitet (annat än godkänt antidopingrehabiliteringsprogram) som godkänts eller organiserats av Riksidrotts-förbundet eller specialidrottsförbund, förening eller IdrottsAB inom Riksidrottsförbundets medlemsorganisation. Han får under denna period inte heller delta i tävling godkänd eller organiserad av professionell liga eller annan internationell eller nationell evenemangs-organisation eller idrottsaktivitet, på elitnivå eller nationell nivå, som erhållit statligt bidrag.

Tobi Amusan

Oluwatobiloba Ayomide “Tobi” Amusan (född 23 april 1997 i Iljebu Ode I Nigeria) är en nigeriansk friidrottare som specialiserat sig på 100 meter häck men som även tävlar som sprinter . Hon är den nuvar-ande världs- , samväldets- och afrikanska mästaren i 100 m häck, samt mötesrekordhållaren i dessa tre tävlingar. Amusan blev den första nigerianska världsmästaren och världsrekord-hållaren någonsin i friidrott när hon vann 2022 års världsmästerskap i 100 m häck och satte det nuvarande världsrekordetpå 12,12 sekunder i semifinalen, följt upp av 12,06 sekunder (+2,5m/s) i finalen. Hon vann back-to-back Commonwealth och afrikanska titlar 2018 och 2022 på 100 m häck och är också tvåfaldig mästare i Afrikanska spelen i tävlingen. Hon är också den nuvarande Diamond league-mästaren på 100 meter häck efter att ha vunnit finalen på 12,29 sekunder (-0,3 m/s) och vunnit back-to-back-titlar 2022 och 2023.

Den 16 juli 2023 gjorde Amusan en ny säsongsbästa på 12,34 sekunder på 100 m häck vid Schleseins Diamond league-mötet. Tre dagar senare anklagades Amusan för att ha missade tre antidopningskontroller enligt Atletics Integrity Unit. Amusan bestrider anklagelserna och att hon testas regelbundet (kanske mer än vanligt) av AIU (Athletics Integrity Unit) senast några dagar efter sitt tredje ”missade test.” I ett uttalande har Amusan meddelat att hon har för avsikt att tillbakavisa anklagelsen och att hon kommer att få sin sak avgjord av en domstol med 3 skiljemän innan världsmästerskapen börjar i augusti. Hon hävdar också att hon aldrig har använt förbjudna prestationshöjande droger och förväntar sig att bli godkänd i tid till världsmästerskapen, som öppnar i den ungerska huvudstaden den 19 augusti.

Amusans tillkännagivande kom bara några timmar efter att hon vunnit damernas 100 m häck vid World Athletics Continental Tour Gold-mötet i Szekesfehervar i Ungern. Hennes tid på 12,35 sek var bara 0,01 sekunder från hennes säsongs bästa set söndagen den 16 juli när hon vann i World Athletics Diamond League-mötet i Schlesien i Polen. AIU bekräftade officiellt anklagelsen några timmar efter Amusans inlägg.

Experter hävdade att Amusans rekord kom som ett resultat av hennes Adizero Avanti Tyo Tinman Elite-skor, tillverkade av Adidas och designade för distanslöpning snarare än sprint. Sulorna innehåller ett lager av kolstavar och skum vilket ledde till frågor om huruvida skorna hade gett henne en orättvis fördel på Hayward Field. Världsrekordet ratificerades dock officiellt av World Athletics i september förra året.

Christian DesChamps

Den 31 januari 2024 meddelade USADA att den amerikanske elitcyklisten Christian DesChamps från Cypress, Texas, blivit avstängd i 14 månader efter att ha begått tre “Whereabouts Failures” inom en period av 12 månader. Christian DesChamps var 19 år gammal vid tiden för regelbrotten och var medlem i USADA Registered Testing Pool (RTP).

Inom en period av fyra månader hade DesChamps tre “Whereabouts Failures”: den första för en Filing Failure den 26 mars 2023, den andra för en Filing Failure den 1 juli 2023 och den tredje för en Filing Failure den 17 juli 2023. Kort efter att ha begått sitt tredje regelbrott lämnade DesChamps in sitt officiella besked den 25 juli 2023 att han slutar tävlingsidrotta.

Avstängning på grund av vistelserapporteringfwl varierar från ett år till två år beroende på idrottarens grad av fel. I detta fall fastställde USADA att en period av 14 månaders avstängning var lämplig eftersom DesChamps grad av fel var relativt låg med tanke på de unika personliga omständigheterna i fallet.

Mo Katir

Mohamed “Mo” Katir El Haouzi är en spansk medel- och långdistanslöpare. Han är född 17 februari 1998 i Ksar el-Kebir, Marocko, växte upp i Mula, Murcia, Spanien sedan han var 5 år gammal. Trots att Katir tidigare sprungit som spanjor i ungdomstävlingar och vunnit ett spanskt nationellt cross-mästerskap, fick han faktiskt det spanska medborgarskapet i oktober 2019, efter en 4-årig process

Katir vann bronsmedaljen på 1 500 meter 2022 och silvermedaljen på 5 000 meter vid friidrotts-VM 2023. Han är den europeiska rekordhållaren inomhus på 3000 meter . Katir har också tre spanska rekord (1500 m, 3000 m, 5000 m) och är tvåfaldig nationell mästare.

Den 7 februari 2024 meddelade av Athletics Integrity Unit (AIU) att Katir stängts av på grund av “en överträdelse genom tre brister avseende vistelserapportering under de senaste tolv månaderna.” Det handlar inte om en överträdelse av antidopningsregler för användning av förbjudna substanser eller metoder, och det är inte heller ett fall av smitning från dopningskontroller utanför tävling. Den 25-årige medeldistanslöparen har erkänt en överträdelse av regel 2.4 (misslyckanden med platsrapportering av en idrottare i en registrerad testpool) enligt Världens antidopingkod. Katir erkände tre misslyckanden med platsrapportering under en 12-månadersperiod som började den 28 februari 2023, enligt följande:

Felaktig platsrapportering den 28 februari 2023.

Uteblivet test/felaktig platsrapportering den 3 april 2023.

Uteblivet test/felaktig platsrapportering den 10 oktober 2023

Nyheten kommer några timmar efter att Katir meddelade att han planerade att dra sig tillbaka från världsmästerskapen inomhus i Glasgow och de spanska mästerskapen i Ourense för att fokusera på utomhussäsongen, med de olympiska spelen i Paris som prioritet. För tredje året i rad har Katir beslutat att inte delta i en större internationell inomhustävling för att koncentrera alla sina ansträngningar på utomhussäsongen. Årets schema inkluderar Europamästerskapen i Rom i juni, samma månad som de spanska mästerskapen, följt av de olympiska spelen i Paris.

Hans tvååriga avstängning kommer att börja från datumet för hans tillfälliga avstängning och kommer därför att vara från den 7 februari 2024 till den 6 februari 2026. Alla Katirs resultat och relaterade priser sedan den 10 oktober 2023 kommer att ogiltigförklaras. Spanska friidrottsförbundet har meddelat att man har suspenderat Mo Katirs licens efter att World Athletics öppnade ärendet.

I förberedelserna inför Paris 2024 kommer AIU att genomföra ett omfattande och spaningslett program för tester utanför tävlingssammanhang av elitidrottare runt om i världen. Platsrapporteringsföljsamhet kommer att vara en avgörande del av detta. Elitidrottare i AIU:s testpool är fullt medvetna om vikten av platsrapporteringskraven och får omfattande utbildning för att hjälpa dem förstå dem. Det finns ingen ursäkt för att begå tre misslyckanden med platsrapportering under en 12-månadersperiod.

Sanktionen kommer på höjden av Katirs idrottskarriär. Han var en av favoriterna att vinna olympiska medaljer i Paris 2024. Idrottaren själv släppte ett uttalande där han förklarade beslutet att acceptera sanktionen. “Jag är ledsen. Jag vill be om ursäkt till alla som har stöttat mig genom hela mitt liv, från min familj, mina sponsorer, mina företag, min tränare, min agent”, sa han. ”Straffet har ingen koppling till användningen av förbjudna substanser eller metoder, eller till undvikande av antidopingkontroller”, sa idrottaren i sitt uttalande. “Det är en sanktion för att jag felaktigt uppdaterade min plats… Sådana här fall kan och inträffar ibland för idrottare som är en del av antidopingkontrollprogrammet”, erkände Katir. Han har också sagt att han är “en mycket tankspridd person”.

Breezy Johnson

Breanna Noble “Breezy” Johnson (född 19 januari 1996) är en amerikansk världscupåkare i alpin skidåkning för det amerikanska skidlandslaget. Hon tävlar i fartgrenarna störtlopp och super-G. Född i Jackson, Wyoming, växte Johnson upp i närliggande Victor, Idaho, och gjorde sin världscupdebut i december 2015. Under sin första världscupsäsong 2017 slutade hon på artonde plats i störtloppsställningen. Vid världscupfinalen i Aspen i mars kraschade Johnson i störtloppet och ådrog sig en tibiaplatåfraktur på vänster ben. Johnson återhämtade sig snabbt från denna skada och under säsongen 2018 slutade hon på elfte plats i störtloppsställningen och tävlade i vinter-OS, där hon slutade sjua i störtloppet och fjortonde i super-G.nUnder träning i Chile i september 2018 slet Johnson delvis av sitt högra främre korsband (ACL) och missade säsongen 2019. Efter att ha återvänt till snön slet hon av sitt vänstra bakre korsband (PCL) och det mediala kollateralligamentet (MCL) i vänster knä under träning i juni 2019.

Hon återvände till världscupcirkusen i januari 2020 men den första världscuppallplats kom i december 2020 i ett störtlopp i Val d’Isère, Frankrike. Hon kvalificerade sig för att represen-tera USA vid vinter-OS 2022, men skadade sig ånyo och kunde inte tävla.

Breezy Johnson har nu blivit tillfälligt avstängd medan under utredning efter att missat tre vistelserapporteringar medan hon varit inkluderad i USADA:s registrerade testpool (RTP), som består av en utvald grupp elitidrottare som är föremål för vistelserapporteringskrav för att kunna bli lokaliserade för tester utanför tävling. Under en 12-månadersperiod ådrog sig Johnson tre rapporteringsfel: det första den 29 oktober 2022, det andra den 13 juni 2023, och det tredje den 10 oktober 2023. Enligt ett uttalande från U.S. Ski & Snowboard handlar hennes fall om att inte korrekt uppdaterat sin platsinformation, med betoning på att hon aldrig har testat positivt för några förbjudna substanser. Om utredningen kommer fram till en definitiv avstängning kommer den att löpa ut den 9 december 2024.

U.S. Ski & Snowboard uppger att de kommer att stödja Breezy genom utredningen.

Parveen Hooda

International Testing Agency (ITA) bekräftar att den indiska boxaren Parveen Hooda har blivit avstängd i 22 månader, fram till den 16 juli 2025, efter att ha tre missade vistelserapporter inom en tolvmånadsperiod. Förutom avstängningen diskvalificeras hans resultat erhållna mellan 11 december 2022 och 17 maj 2024. Parveen Hooda är därmed inte berättigad att delta i de Olympiska spelen Paris 2024 och frågan om hennes olympiska plats kommer att behandlas i enlighet med Paris 2024:s kvalificeringssystem för boxning, vilket inte faller under ITA:s ansvarsområde. WADA:s och Indiens nationella antidopningsbyrå (NADA) har rätt att överklaga sanktionen till appellationsavdelningen vid Idrottens skiljedomstol.

Mehdi Frere

Den franske polisen och maratonlöparen Mehdi Frere (född i Marocko) har blivit avstängd i två år meddelar hans advokat den 10 juli 2024. Från att vara en nyckelfigur inom fransk maraton till att bli avstängd från den olympiska maratontävlingen i hemlandets OS är ett stor steg.

Problemet kretsar kring att den 27-årige löparen har tre misslyckande vistelserapporteringar inom ett år, vilket ger det förväntade tvååriga straffet enligt reglerna.

Idrottarens försvarsadvokat har trätt fram de senaste timmarna och uppger att de försöker överklaga avstängningen inför idrottens skiljedomstol (CAS) och är hoppfulla om ett positivt beslut för sin klient innan starten av de olympiska spelen. “Vi kommer att försöka överklaga till CAS inom ramen för ett accelererat förfarande, i syfte att få ett skiljedomsutslag före den 26 juli, öppningsdagen för spelen,” förklarade advokaten, som också förutsåg att “ett positivt utfall är möjligt.”

Frere, en av de lovande talangerna inom denna idrottsdisciplin, noterade ett personbästa på 2 timmar 05 minuter och 43 sekunder 2023 och slutade på 20 plats i årets världsmästerskap i terränglöpning som hölls i Belgrad.

Trots det senaste beslutet från World Athletics mot idrottaren är det värt att notera att han har varit provisoriskt avstängd sedan den 4 juni av Athletics Integrity Unit (AIU). Denna situation hindrade honom från att tävla i senaste europamästerskapet i friidrott i Rom.

CAS är utan tvekan det sista hoppet för gendarmen, som syftar till att visa sin goda tro. Om processen fortsätter som det verkar, med avstängningen i kraft, skulle det franska friidrottsförbundet redan ha utsett veteranen Félix Bour som hans ersättare för spelen.

REFERENSER