Fyra fall av dopingdomar efter bruk av clostebolinnehållande kräm eller spray

Medvetenheten om missbruk av den anabola steroiden clostebol inom idrotten har ökat på senare tid, inte minst i Italien, på grund av den stora tillgången på farmaceutiska preparat som innehåller clostebolacetat (frömst det – i Italien – receptfria hudvårdsmedelet Trofodermin®) och användningen av så känsliga metoder av antidopinglaboratorierna att picogram kan detekteras. De flesta av de dopingfall där grunden är Trofodermin har påståtts vara relaterade till en omedveten användning av substansen eller genom kontakt med släktingar eller lagkamrater som använder den.

Clostebol (även känt som 4-klorotestosteron eller 4-chloroandrost-4-en-17beta-ol-3-one), vanligtvis i form av estern clostebolacetat, är en syntetisk anabol-androgen steroid. Kloreringen förhindrar omvandling till dihydrotestosteron samtidigt som substansen inte kan omvandlas till östrogen, vilket minskar risken för gynekomasti, vilket annars är vanligt vid mäns bruk av anabola steroider. Clostebol används oftast som en ester, inklusive clostebolacetat (som i Trofodermin) men det rapporteras också att omodifierad/icke-esterifierad clostebol är marknadsfört under varumärket Trofodermin-S i Mexiko.

Clostebol är en substans som är känd sedan länge och som användes för dopingändamål redan i Östtyskland. Det finns många dokumenterade fall av closteboldoping där preparatet använts i tablettform eller injicerats. Clostebol var också en av grundsubstanserna för Jenapharms tillverkning av chlorodehydromethyltestosterone (CDMT, Oral Turinabol®), som var det mest använda dopingmedlet i DDR. Turinabol bestod av en kemisk förening av clostebol och metandienon, vilket patenterades 1961 efter arbete av kemisten Albert Stachowiak.

Clostebol säljs inte i Sverige (förutom via Internetannonser från utlandet). I vissa länder, såsom Italien, är det emellertid tillgängligt utan recept som en hudkräm eller spray för behandling av (infekterade) hudsår som skrubbsår, sprickor, brännskador och för att hjälpa till att påskynda läkningen av området. Det säljs då under varumärket Trofodermin, som innehåller en kombination av clostebolacetat och neomycin

Salvan är fettlöslig och tas därför upp genom huden. Trofodermin, som tillverkas av läkemedels-företaget Pfizer, försäljs även som spray. På de italienska förpackningarna står det mycket tydligt att preparatet är dopingklassad.

Det finns inga vetenskapliga som visat att clostebol ökar hastigheten av läkning av hudskador och försäljningen av Trofodermin baseras på samma typ av reklam som säger att huden mår bra av tillskott av vitaminer, mineraler, etc.

Det finns en lång rad idrottsutövare som fällts efter att de dopat sig med closeboltabletter eller clostebol i injektionsform. Här diskuteras emellertid de fyra idrottare som under senare år lämnat positiva dopingprov efter det att de – enligt deras egna uppgift – lämnat positiva dopingprov efter att fått i sig clostebol från Trofodermin. Särskilt intressant är att de fått mycket olika straff för sina positiva dopingprov.

Jannike Sinner

Dåvarande världsettan i tennis, Jannik Sinner, testade positivt för clostebol vid ett dopingtest under tävling den 10 mars 2024 och efter ytterligare ett en vecka senare. Enligt antidopingmyndigheterna rörde sig det om att en medarbetare till Sinner skaffat Trofodermin i sprayform för eget bruk och sedan lånat ut det till Sinners sjukgymnast och massör som använt det på ett eget sår. Därefter masserade han Sinner som därigenom fick på sig clostebolet som han tog upp genom huden. Den första provet uppmätte 76 picogram (pg) per milliliter och det andra provet uppmätte 86 pg. I beslutet avseende Sinner fastslås att han begått ett dopingrott genom de positiva proven, men han bestraffas inte eftersom han inte kunnat förutse att hans massör använde den förbjudna substansen och därför inte kunde skydda sig mot den.

Mariano Tammaro

Mariano Tammaro är en italiensk tennisspelare som 17 år gammal och som i sin första ATP-turnering (som han deltog i på ett ”wild card”) dopingtestades den 11 oktober 2021. I hans urin upptäcktes då en clostebolmetabolit med en uppskattad koncentration på cirka 40 pg/mL Förekomsten av clostebol kunde härledas till användningen av Trofodermin i sprayform, som spelarens far, Marco Tammaro, sprayade en gång den 1 eller 2 oktober 2021 på ett sår som spelarens hade fått på sitt knä mellan 25-26 september 2021 och som läkte dåligt. Pappan hade fått sprayen för eget bruk av en läkare och modern hade kastat bort ytterförpackningen på vilket det stod att Trofoderminet var dopingklassat. Den unga spelaren blev aldrig tillfrågad om han ville bli sprayad eller inte, men han litade på sin far. Spelaren kunde inte hänvisa till att han var under 18 år eftersom han deltog i en internationell tävling och han dömdes av CAS till 15 månaders avstängning.

Joanna Evans

Simmaren och dubbelolympien (Rio 2016 och Tokyo 2021) Joanna Evans från Bahamas fick sin ursprungliga tvååriga dopingavstängning förlängd till fyra år efter hennes överklagande till CAS. Evans stängdes av från och med den 14 februari 2022. Hon påstod sig ha stött på Trofodermin i september 2021 i ett lokalt apotek när hon tävlade vid ett International Swimming League (ISL)-evenemang i Neapel, Italien. Trofoderminet var avsett för att behandla ett skärsår hon ådrog sig från vad hon beskrev som en “skakig, rostig balkong på hotellet. Enligt Evans var hon omedveten om att krämen innehöll clostebol, som hon använde återigen den 30 oktober 2021, i Austin, Texas, efter att ha fått en sår på knäet efter ett fall på en betongbeläggning. Då Evans hävdade att hon inte avsiktligt använde det förbjudna ämnet för att förbättra sin prestation, föreslog International Testing Agency (ITA) ett treårigt förbud istället för det “berättigade” fyraårsförbudet om hon gick med på det inom tre veckor efter att ha blivit underrättad i juni 2022. Hon valde att inte acceptera erbjudandet och valde att överklaga, vilken dock slutade med att hon förlorade i CAS.

Therese Johaug

Världens då bästa kvinnliga skidåkare, Therese Johaug, testade i september 2016 testade Johaug positivt för clostebol. Hon uppgav att ämnet kom från Trofodermin, som hon använde för att behandla sina solbrända läppar mellan 4 och 15 september på ett höghöjdsläger i aperna. Salvan tillhandahölls av lagläkaren Fredrik Bendiksen, som inte uppmärksammade att den innehöll ett förbjudet ämne. Bendiksen förklarade senare att han distraherades av tre faktorer: hans frus operation, en annan idrottsmans sjukhusvistelse och förberedelser inför en presskonferens. Han accepterade det fulla ansvaret för förseelsen. Även om Internationella skidförbundet accepterade att Johaug inte hade för avsikt att fuska, menade de att hennes underlåtenhet att lägga märke till dopingvarningen på förpackningen motiverade en avstängning. Court of Arbitration for Sport förlängde slutligen hennes avstängning till 18 månader, vilket hindrade henne från att tävla i vinter-OS 2018.

Kommentarer

Ingen av de fyra hade för avsikt att dopa sig men alla erkände att dopingprovet varit positivt

Domstolarna fann alla skyldiga och dömde dem till att förlora prispengar, rankingpoäng, etc trots att de rättsliga myndigheterna dels slog fast att idrottarna inte haft för avsikt att dopa sig, dels att de påvisade mängderna av clostebolet varit så litet att det omöjligt kunde påverka prestationen

Sinner slapp avstängning eftersom han inte kunde ens ha en misstanke om att Trofodermin skulle komma i närheten, Johaug och Tammaro fick förkortade straff eftersom de inte köpt Trofoderminet själva och därför inte sett förpackningarna där dopingklassningen framgår medan Evans köpte preparatet själv och använde det själv och fick då fullt straff

Straffsatsen för Evans strider mot all rimlighet. Om domstolen godkänt att det inte rörde sig om medveten doping och att mängderna påvisade clostebol var så litet att det inte kunde påverka prestationsförmågan är fyra års avstängning inte rimligt

Om Evans hade godkänt ”dopingbrottet” från början hade hon uppenbarligen blivit avstängd i tre år, men om hon nu ansåg sig oskyldig kunde hon naturligtvis inte erkänna doping och fick därför ett fyraårigt straff. Detta kan nästan ses som utpressning från idrottsdomstolarnas sida. Regeln bör ses över

I Johaugs och Tammaros fall faställde domstolarna att idrottarna också har fullt ansvar för vad deras medhjälpare gör – ”enturaget.” Detta är en viktig del av domsluten eftersom det visar att idrottare i framtiden måste kontrollera sina medhjälpare över tiden, en kritisk hållning som måste vara besvärande i det nära samarbete som en elitidrottare behöver med de som står honom eller henne närmast

Ålder spelar ingen roll om man deltar i internationella stortävlingar – ”protected person” kanske man bara kan vara om man deltar på en sådan nivå att dopingprov inte tas?

De påvisade mängderna är otroligt små men gäller ändå tillräckligt för att leda till fällande domar. Det visar att om inte WADA sätter gränser för när dopingprov skall vara positiva kommer problemet att öka snabbt och leda till stora problem för enskilda idrottare och stora kostnader för antidopingmyndigheter – utan att samhället och idrottsrörelsens kamp mot doping kommit en millimeter framåt

Varför säljs Sandoz anabola steroider för hudbehandling? Det finns inga undersök-ningar som visar att det är av medicinskt värde, vilket också understryks av att man inom normal sjukvård aldrig skulle ens drömma om att sätta på en salva eller kräm med anabola steroider som inte läker som det borde.