CAS syn på avstängningen av Mikael Ymer

Bland de fall CAS vart halvår publicerar särskilt på grund av dess allmänna intresse var våren 2024 ärendet där svensken Mikael Ymer den 17 juli 2023 stängdes av för brott mot vistelserapporteringen (CAS 2022/A/9033).

Fallbeskrivning

Mikael Ymer var då vistelserapporteringsfelen påvisades 24 år gammal och hade som högst varit rankad 67 på ATP-ranking (19 september 2022) och var då Sveriges bäste tennis-spelare och självklar ingick han i International Registered Testing Pool (IRTP). The International Standard for Results Management (ISRM) definiera en vistelserapporterings-miss (Whereabouts Failure) som en underlåtenhet att lämna in eller upprätthålla korrekt och fullständig information om en idrottares vistelseort, vilket möjliggör att idrottaren kan lokaliseras för testning vid de angivna tiderna och platserna. Artikel 2.4 i tennisens regelverk föreskriver att en spelare som ingår i IRTP begår en överträdelse av antidopingreglerna (ADRV) om han eller hon samlar på sig en kombination av tre missade testningar och/eller inlämningsmissar inom en 12-månadersperiod.

Den 5 december 2019 meddelade Interntionella Tennisförbundet (ITF) spelaren att han valts ut för att ingå i IRTP med verkan från den 1 januari 2020. Spelaren ådrog sig sedan tre vistelserapporteringsrapporteringsmissar (22 april 2021, 10 augusti 2021, 7 november 2021) under de 12 månader som föregick den 7 november 2021. I första instans accepterade Ymer sina två första vistelserapporteringsmissar, men bestred sin tredje, med argumentet att Dopingkontrollanten (DCO) som försökte lokalisera spelaren inte gjorde en rimlig ansträng-ning för att göra det, och att ingen vårdslöshet från spelarens sida bidrog till missen. Särskilt vad gäller den tredje vistelserapporteringsmissen var spelaren schemalagd att spela vid 2021 Open International de Tennis de Roanne från 8 till 14 november (”Roanne-turne-ringen”). Den 5 november 2021 eller omkring detta datum hade International Doping Tests & Management (IDTM) gett en av sina DCO instruktioner att samla in urin- och blodprov utanför tävling under perioden 5-8 november 2021 från Mikael Ymer och en annan spelare. DCO:n gick in i Anti Doping Administration and Management System (ADAMS) för att se spelarens angivna vistelseort under denna period. Han noterade att spelaren hade angett att han mellan klockan 06:00 och 07:00 den 7 november 2021 skulle vara på ’Hôtel Ibis Styles Roanne Centre Gare 46 Cr de la Republique Roanne Frankrike 42300’. DCO:n avsåg att testa honom under den 60-minutersperioden den dagen.

Klockan 05:50 den 7 november 2021 kontrollerade DCO:n spelarens ADAMS-konto för att se om han hade ändrat eller uppdaterat sin vistelseortsinformation, men det hade han inte. DCO:n anlände till ’Hôtel Ibis Styles Roanne Centre Gare 46 Cr de la Republique Roanne klockan 05:55 lokal tid den 7 november 2021. DCO:n presenterade sig för hotellrecep-tionisten, förklarade ITF:s hotelltestningsprocedur och visade sina legitimationer. Hotell-receptionisten kontrollerade gästlistan och informerade DCO:n om att spelaren inte fanns med på listan och att ingen med det namnet hade checkat in eller förväntades checka in den 7 november. DCO:n stannade i receptionen till slutet av den timmen, men Ymer dök inte upp. Under de sista fem minuterna av timmen ringde DCO till de två telefonnummer som anges i spelarens vistelserapportering: det första samtalet ringde en gång innan DCO:n hörde ett meddelande på svenska och samtalet kopplades till en röstbrevlåda, och det andra samtalet ringde fyra gånger innan DCO:n hörde ett meddelande på engelska och samtalet kopplades till en röstbrevlåda. DCO:s samtal besvarades inte. DCO:n fyllde i en rapport om ett misslyckat försök och skickade den till IDTM.

Genom brev daterat den 12 november 2021 underrättade ITF formellt spelaren om detta uppenbara missade test. Den 26 november 2021 svarade spelarens juridiska ombud på detta brev och hävdade att ett missat test inte borde registreras mot spelaren eftersom turneringsarrangören hade flyttat honom till ett annat hotell, men att spelarens agent (som uppdaterade spelarens vistelserapportering å hans vägnar) inte fick information om denna förändring och därför inte gjorde den nödvändiga uppdateringen.

Enligt Artikel 7.7.7 TADP hänvisade ITF de tre istelserapporteringsmissarna inom en 12-månadersperiod till den oberoende granskningsnämnden, som granskade ärendet och fastställde att spelaren hade ett fall att besvara för brott mot Artikel 2.4 TADP. Ymer förnekade överträdelsen. Den oberoende disciplinkommittéen fann, i samband med den tredje vistelseapporteringsmissen, att DCO:n gjorde allt som krävdes av honom för att lokalisera spelaren, men att ingen vårdslöshet kunde tillskrivas spelaren eller hans agent. Domstolen konstaterade: ”Ur ett allmänt perspektiv har det fastställts att ingen kritik kan riktas mot spelaren för att han delegerade sina skyldigheter kring vistelserapporteringen. Mer specifikt, eftersom spelaren inte visste namnet på hotellet han skulle bo på den 7 november 2021, hade han ingen tvingande anledning att informera sin agent och be honom uppdatera vistelserapporteringen efter att han fått information om att han var på fel hotell. Spelaren bekräftade också att hans agent vanligtvis informerar honom om att han bor på officiella hotell, snarare än att specifikt nämna hotellens namn.”

ITF överklagade disciplinkommittén beslut om att ingen vårdslöshet förelåg i detta förfarande inför CAS. En förhandling ägde rum den 25 april 2023 på plats vid CAS domstolskontor i Lausanne, Schweiz.

Dopingkontrollantens skyldighet att lokalisera idrottare

Angående frågan om DCO vidtog rimliga åtgärder under omständigheterna för att lokalisera spelaren, instämde denna panel i den oberoende tribunalens slutsatser, nämligen att spelarens information i hans vistelserapportering angav att han skulle befinna sig på Hotel Ibis den 7 november 2021 mellan 06:00 och 07:00, att DCO gjorde allt som krävdes av honom för att lokalisera spelaren på Hotel Ibis, och att det inte var DCO:s skyldighet att försöka hitta idrottaren på en annan plats än den plats som idrottaren hade angett. Panelen drog slutsatsen, i linje med den oberoende tribunalens slutsatser, att kraven i Artikel B.2.4(c) ISRM var uppfyllda.

Idrottarens skyldighet att följa vistelserapporteringskraven

Domstolen påminde om att idrottares skyldighet att följa antidopingreglerna är personlig, vilket framgår av de uttryckliga bestämmelserna i Artikel 1.3.1.1 TADP. Det har konsekvent ansetts att vistelserapporteringssystemet är ett kraftfullt och effektivt medel för att avskräcka och upptäcka doping inom idrotten, att det är avgörande att veta var idrottare befinner sig vid en viss tidpunkt, och att systemet nödvändigtvis är strikt.

Domstolen noterade att en idrottare i den internationella registrerade testpoolen kan söka hjälp från en tredje part för att uppfylla de betungande kraven på vistelserapportering. I det sammanhanget konstaterade CAS att en idrottare kan delegera relevanta uppgifter till en kvalificerad person, ge lämpliga instruktioner till den delegerade eller fastställa tydliga procedurer som denne ska följa vid utförandet av de delegerade uppgifterna, men också utöva tillsyn och kontroll över hur uppgifterna utförs. Domstolen klargjorde att få hjälp med att uppfylla kraven på vistelserapportering inte innebär att idrottaren kan delegera bort sitt eget ansvar att följa dessa krav. Idrottaren är fortsatt personligen ansvarig och kan inte överlåta kravet på att följa reglerna, på samma sätt som beroendet av en läkare eller av idrottarens entourage inte kan undanta idrottaren från skyldigheten att följa antidopingreglerna. Skill-naden är välkänd i fransk rätt, mellan en “obligation de moyen” och en “obligation de résultat”: där idrottaren kan välja medlen, men är personligen skyldig att uppnå resultatet, vilket i detta fall är att följa de tillämpliga antidopingreglerna.

Begreppet vårdslöshet

Skiljedomstolen noterade vidare att begreppet vårdslöshet, som används i Artikel 3.6 ISRM, innebär oavsiktlig oaktsamhet, vilket i sin tur kräver att man definierar standarden för att bedöma om en idrottare har varit oaktsam. CAS noterade att endast de högst prioriterade idrottarna inkluderas i IRTP, och fann det rimligt att förvänta sig att dessa idrottare är extra uppmärksamma på att uppfylla kraven på vistelserapportering, särskilt om två rapporterings-missar redan har inträffat inom en period på mindre än 12 månader. Under omständigheterna i detta fall fann domstolen det rimligt att förvänta sig att en tennisspelare i IRTP inte helt skulle ha delegerat uppgiften att lämna vistelserapportering till en tredje part, utan att en sådan spelare skulle ha verifierat den inlämnade rapporteringen för dagen och därigenom insett att hans vistelse på Hotel Kyriad, istället för Hotel Ibis, inte stämde överens med rapporteringen, vilket skulle ha gjort det möjligt för honom att korrigera rapporteringen, eller åtminstone att en sådan spelare skulle ha gjort denna kontroll när han fick veta att han inte bodde på det hotell han först hade rest till.

CAS ville betona att det var irrelevant om den person som uppgifterna om vistelserappor-teringen delegerades till var vårdslös eller om det skedde ett misslyckande att informera denna person om en förändring. Huvudfrågan var att spelaren, som vilken annan interna-tionell idrottare som helst, inte kunde avsäga sig sina skyldigheter kring vistelserapportering genom att delegera bort sin förpliktelse att följa de tillämpliga reglerna; men detta var i praktiken vad han gjorde genom att förlita sig på någon annan utan att vidta de åtgärder man skulle förvänta sig att en hypotetisk tennisspelare åtminstone skulle ta. Som en följd var domstolen inte övertygad på en sannolikhetsbalans att spelarens beteende inte var vårdslöst och inte orsakade eller bidrog till hans misslyckande att vara tillgänglig för testning.

Avstängning

När det gäller frågan om avstängning påminde panelen om att vistelserapporteringssystemet är en hörnsten i kampen mot dopning, och att dess regler måste tillämpas strikt. Enligt Artikel 10.3.2 TADP kommer idrottaren att bestraffas med en maximalt tvåårig avstängning efter den tredje överträdelsen av denna regel. Denna avstängning kan reduceras till ett år beroende på idrottarens grad av skuld. Standarden för att bedöma om reglerna har följts är den hypote-tiska erfarna tennisspelaren, en nivå som rimligen kan förväntas uppfyllas av alla idrottare som ingår i IRTP och som är mycket medvetna om risken för avstängning vid den tredje vistelserapporteringsmissen inom en 12-månadersperiod.

Skiljedomstolen medgav att det var betungande att följa vistelserapporteringssystemet, och att idrottare därför kunde söka hjälp för att säkerställa efterlevnad. Dock, även om en idrottare kunde välja medlen, var det personligen idrottarens ansvar att uppnå resultatet, vilket i detta fall innebär att följa de tillämpliga antidopingreglerna. CAS fann att spelaren brast i att säkerställa sin efterlevnad av antidopingreglerna genom att inte verifiera sin vistelserapportering för den 7 november 2021 och genom att anta att eventuella avvikelser mellan hans faktiska och deklarerade vistelseort skulle korrigeras av hans agent eller av tennisförbundet. Panelen bedömde att graden av hans skuld var hög, även om den tredje vistelserapporteringsmissen kunde beskrivas som resultatet av klandervärd vårdslöshet. Som en följd fann majoriteten av panelen att spelaren borde stängas av under 18 månader från och med dagen för detta beslut.

Diskvalificering av resultat

När det gällde frågan om diskvalificering, som skulle gälla från den 7 november 2021 till dagen för detta beslut, hade skljedomstolem inte sett några bevis som tyder på att spelarens resultat hade påverkats av doping. Bevisen från testerna före och efter den 7 november 2021, som lagts fram av svaranden, var alla negativa. Dessutom blev spelaren frikänd av den oberoende tribunalens beslut den 23 juni 2022 fram till dagen för detta beslut, och det fanns ingen grund för att han inte skulle ha deltagit i tävlingar under den tiden. Med tanke på omständigheterna ansåg panelen att det skulle vara orättvist att i praktiken förlänga hans sanktion med ytterligare sju månader genom att diskvalificera dessa resultat. Av dessa skäl beslutade panelen att spelaren inte skulle drabbas av någon diskvalificering av sina resultat före detta beslut.

Beslut

Överklagandet som lämnats in av Internationella tennisförbundet mot Mikael Ymer med avseende på den oberoende tribunalens beslut den 23 juni 2023 bifölls således delvis. Det beslut som fattades av den oberoende disciplinkommittén den 23 juni 2023 upphävdes. Mikael Ymer befanns ha begått en antidopingöverträdelse enligt artikel 2.4 i tennisens antidopingprogram och bestraffades med en avstängning på 18 (arton) månader, som började löpa från dagen för meddelandet av beslutet.