Operation Hercules

Operation Hercules benämns den utredning som gjordes av anklagelserna om doping och skyddande av dopinganklagande i Ukrainas Friidrottsförbund (FLAU) och den nationella antidopingorganisationen i Ukraina (NADC) som inte hade följt the International Standard for Testing and Investigations (ISTI) genom att meddela idrottsutövare på förhand om när dopingtester skulle göras.

Sammantaget fann inte undersökningen några bevis för att det Ukrainska Friidrottsförbundet organiserat doping eller skyddat dopade, men noterade en viss tveksamhet angående försäljning (”trafficking”) avseende erytropoietin. Däremot fann undersökarna övertygande bevis för att NADC systematiskt hade meddelar idrottsutövare (enskilda och grupper) på förhand när dopingtester planerades åtminstone mellan 2012 och 2021. Dessutom hade antidopingorganisationen redovisat minst sex tester som tagits vid tävlingar som ”out-of-competition-tester.” Tidssambanden gör det troligt att dessa omklassificeringar gjordes för att tillfredsställa kvoter om att ett visst antal tester skulle göras vid träning rent generellt, men också att enskilda idrottsutövare var tvungna att ha genomgått ett visst antal träningstester för att få vara med i bestämda stortävlingar (exempelvis Tokyo-OS 2021).

Utredningen visade således att någon tjänsteman från den ukrainska antidopingor-ganistionen ringde till de aktuella idrottsutövarna eller deras ledare och begärde att idrottarna skulle infinna sig följande dag för dopingtestning. Beteendet var särskilt vanligt inför större idrottsevenemang. Vid åtminstone något tillfälle kunde ett helt landslag kallas till NADC för att testas.

Åtminstone vid något tillfälle ringde en idrottsutövare när han var i närheten av NADC och förklarade då att han var tillgänglig för testning. Antidopingorganisationen passade då på att testa honom. Det lär till och med att förekommit att små grupper av idrottsutövare blev testade på likartat vis. De upprepade incidenterna av detta slag har gjort att den ukrainska antidopingorganisationens integritet starkt ifrågasatts avseende dopingtester. Att detta försiggått under så lång tid och med så stor fräckhet talar för att detta var accepterade rutiner inom organisationen.

Klassificering som tävlings- eller träningsprov spelar roll eftersom laboratoriet gör färre analyser på ett prov som taget som out-of-competition, och således är risken för att bli fälld för exempelvis stimulantia helt borta. I de här aktuella fallen omtestades proven, men visades då inte innehålla några (missade) förbjudna substanser.