Jarmila Kratochvílová

Avseende svårigheter att avfärda doping: Jarmila Kratochvílová

Jarmila Kratochvílová född 26 januari 1951 i Golčův Jeníkov i dåvarande Tjeckoslovakien, är en tjeckisk före detta friidrottare som tävlade för Tjeckoslovakien. Hon har fortfarande (2024) ett av de där ohotade världsrekorden i friidrott, på 800 meter. Kratochvílová var 32 år när hon slog världsrekordet och när hon vann sina VM-guld.

Hon tas upp som exempel på diskussionen kring doping och hur faktalös diskussion kan snedvrida det allmänna förtroendet för tävlingsidrott och för antidoping.

Kratochvílová räknas som en av tidernas bästa medeldistanslöpare, även om hennes resultat är starkt ifrågasatta då många menar att de är ett resultat av dopning eller att hon har någon kromosomrubbning som gjort henne mer manlig än hennes medtävlare. Själv har hon alltid nekat till alla anklagelser och det finns inga positiva dopingprov eller andra indicier på att hon dopat sig. Hon har förklarat sitt världsrekord med att hon tränade hårt. ”Det allmänna (helt obekräftade) ryktet” baseras på är henne fantas-tiska världsrekord och att hennes utseende tycks manligt.

Det var på distansen 400 meter som Jarmila Kratochvílová hade flest framgångar i, om man bortser från världsrekordet. Kratochvílovás genombrott kom vid inomhus EM 1979 där hon blev silvermedaljör på 400 meter på tiden 51,81 slagen av Storbritanniens Verona Elder. Kratochvílová deltog vid Olympiska sommarspelen 1980 i Moskva där hon slutade på andra plats på 400 meter med tiden 49,46, slagen av Östtysklands Marita Koch som vann på det nya Olympiska rekordet 48,88. Under 1981 vann hon EM inomhus på tiden 50,07. Samma år utomhus sprang hon för första gången under 49 sekunder utomhus på 400 meter när sprang på 48,61 vid tävlingar i Rom. En hundradel från Kochs dåvarande världsrekord. 1982 började hon året med att vinna guld på 400 meter inomhus vid EM i Milano på tiden 49,59 vilket då var ett nytt världsrekord inomhus. Utomhus samma år deltog hon vid EM i Aten där hon blev silvermedaljör på 400 meter efter Koch. I finalen sprang Kratochvílová på 48,85 emellertid noterade Koch ett nytt världsrekord när hon noterade 48,16. Koch och Kratochvílová är fortfarande (2024) de enda kvinnorna som har brutit 48-sekundersbarriären i ett 400-meters lopp utomhus. Vid samma mästerskap deltog Kratochvílová i det tjeckoslovakiska lag som sprang 4 x 400 meter där det blev silver efter Östtyskland.

Hon tävlade med DDR:s Marita Koch om att vara världens främsta på distansen och det är Koch som fortfarande innehar världsrekordet och som också vann OS i Moskva 1980. 1983 var hennes absolut mest framgångsrika år. Inför VM 1983 i Helsingfors valde hon att dubblera och springa både 400 meter och 800 meter och hon vann guld på båda distanserna. Segertiderna i båda loppen var smått osannolika. På 400 meter vann hon på tiden 47,99 vilket var ett nytt världsrekord. och på 800 meter på tiden 1.54,68. Dessutom blev det silver i långa stafetten på 4 × 400 meter där Östtyskland vann (Marita Koch gav det östtyska laget ett stort försprång inför sista växlingen, Kratochvilová växlade som trea och hämtade in nästan hela försprånget).

Hon satte världsrekord på 800 meter i München samma år. Det rekord hon slog var Nadezjda Olizarenkos från OS i Moskva 1980 och som vid det tillfället ansågs helt omöjligt. 800-meter sprang hon normalt inte, men hon var skadad och ställde upp på 800 istället för 200 meter och satte världsrekord. Och det rekordet står sig än. Olizarenkos var länge världens näst snabbaste genom tiderna. Kratochvílová var en sen utvecklare och bröt inte 53 sekunder på 400 meter förrän hon var 27, och hon var 32 när hon satte sina världsrekord

Hon var som starkast inför OS i Los Angeles 1984 och skulle ta OS-guld var det tänkt. Men sen kom Sovjetunionens bojkott och hela östblocket (minus Rumänien) följde med. Det blev inget OS för Kratochvílová och då avslutade hon sin elitkarriär.

Personbästa

100 meter: 11,09 satt i Bratislava 1981. Tiden är fortfarande tjeckiskt rekord på 100 meter

200 meter: 21,97 satt i Bratislava 1981. Tiden gör henne till den 36:e bästa genom alla tider

400 meter: 47,99 satt i VM i Helsingfors 1983. Tiden är den näst bästa någonsin efter Marita Kochs 47,60.

800 meter: 1.53,28, satt i München 1983, gäller fortfarande (2018[7]) som världsrekord.

Hennes anmärkningsvärt snabba tider och hennes atypiska kroppsbyggnad gav upphov till rykten om illegal droganvändning. Kratochvílová har vidhållit sin oskuld, och även om Pragtidningen Mladá fronta DNES 2006 påstod sig ha avslöjat ett dopingprogram som drevs av Tjeckoslovakiens regering, fanns det ingen koppling till Kratochvílová trots att hon var sitt lands högst profilerade idrottare. Hon och hennes tränare under 20 år, Miroslav Kvac, hävdar att det var rigorös träning och höga doser av vitamin B12 som står för hennes rekord, ett påstående som behandlats med skepsis av flera antidopningsaktivister. 2017 kritiserade hon ett förslag från European Athletics att ta bort misstankar om droganvändning genom att ogiltigförklara alla världsrekord som satts före 2005.

Efter tävlingskarriären har fortsatt som tränare i friidrott och när hon intervjuas vid 70 års ålder tränar hon fortfarande ungdomar i löpning – och sig själv. Hon har fortsatt att bo ensam i en lantlig miljö. Hon har inga barn.

Kratochvílová har satt ett fantastiskt världsrekord men hon kan aldrig tvätta bort misstanken om att hon var dopad när hon satte rekordet – och de som anklagat henne att han en manlig hormonprofil kommer heller aldrig att kunna bevisa det.