Internationella civilflyget skulle kunna bekämpa epidemier med WADA-metodik

Från en kinesisk forskargrupp (med hjälp av en turk, en tysk och en australiensare) som tänkt ”utanför boxen” uppmanas International Civil Aviation Organization (ICAO)att ta råd av WADA för att tidigt upptäcka och hindra nya pandemier. Man beskriver där WADA:s arbete med akronymen CURE-ASP, vilket kan vara intressant av tänka över inte bara för global övervakning av infektionssjukdomar utan också för att förstå vad som ligger till grund för WADA:s praktiska arbete.

C – Centraliserad styrning

WADA tillhandahåller ett enhetligt, globalt erkänt organ som samordnar antidopingaktiviteter, utvecklar standarder och övervakar efterlevnad. En liknande struktur för övervakning av infektionssjukdomar skulle kunna skapas genom ett nära samarbete mellan WHO och ICAO.

U – Universellt protokoll

WADA tillämpar universellt erkända testprocedurer inom alla sporter, med specifika tester för olika substanser. På samma sätt skulle ett globalt system för övervakning av infektions-sjukdomar kräva universella diagnostiska standarder, tillämpbara på potentiella smittpunkter såsom flygplatser världen över.

R – Rapportering i realtid

WADA använder en global databas (ADAMS) där testresultat lagras och nås av behöriga myndigheter. Realtidsdelning av data är redan integrerad i civilflyget, exempelvis via FlightRadar24, som möjliggör för allmänheten att följa flygplan. Genom samarbete mellan ICAO och WHO skulle flygindustrin kunna rapportera infektionsrisker i realtid.

E – Efterlevnadsmekanismer

WADA upprätthåller reglerna genom stränga sanktioner mot idrottare och organisationer som bryter mot antidopingsreglerna. I ett globalt system för sjukdomsövervakning skulle efterlevnad kunna drivas av internationellt tryck, ekonomiska sanktioner eller begränsad tillgång till global finansiering för länder som inte följer test- och rapporteringsprotokoll.

A – Ackrediterade laboratorier

WADA har ett nätverk av ackrediterade laboratorier som utför standardiserade tester. För infektionssjukdomar skulle länder kunna utveckla ett nätverk av WHO-ackrediterade laboratorier som följer standardprotokoll för testning och rapportering. Med ICAO:s stöd skulle sådana laboratorier kunna etableras på stora flygplatser, med portabla versioner som kan användas på långdistansflygningar.

S – Spontana tester

WADA använder oannonserade tester som en nyckelstrategi i antidopingsarbetet. På liknande sätt skulle sjukdomsövervakning kunna omfatta slumpmässiga kontroller på strategiska platser, exempelvis flygplatser och reningsverk. Precis som WADA kan kräva test från en idrottare när som helst, bör personal i ett globalt övervakningssystem ha mandat att inspektera och verifiera information.

A – Allmänhetens medvetenhet

WADA:s antidopingsprogram innehåller omfattande utbildningsinsatser för att hjälpa idrottare att undvika oavsiktliga regelbrott. På liknande sätt bör global sjukdomsövervakning kombineras med folkhälsokampanjer för att utbilda allmänheten och beslutsfattare om vikten av tidig rapportering och symtomigenkänning.

P – Partnerskap och stolthet

Ett ramverk av denna skala kräver nära samarbete mellan internationella och nationella folkhälsomyndigheter, NGO:er och den privata sektorn. Ett viktigt incitament är nationell stolthet – en dopingsskandal kan skada ett lands rykte, vilket motiverar regeringar att prioritera efterlevnad.

De erfarenheter och lärdomar som flygindustrin dragit av COVID-19-pandemin måste vägleda framtida strategier. Att stärka internationell hälsolagstiftning, såsom det internationella hälsoreglementet (IHR), med verktyg för efterlevnad liknande dem inom antidoping, kan förbättra den globala hälsosäkerheten. Informationssystem som GISAID-databasen behöver göras mer användarvänliga. Artificiell intelligens (AI) bör tillämpas i större utsträckning för att utveckla verktyg som Blue Dot, som kombinerar flygdata med andra källor för att ge tidiga varningar om potentiella epidemier eller pandemier. En gemensam WHO–ICAO-panel skulle kunna övervaka utvecklingen av ett nätverk av ackrediterade laboratorier, likt WADA:s. Med ICAO:s stöd skulle dessa kunna placeras på större flygplatser och även användas i portabel form under långdistansflygningar.

Att anpassa WADA:s principer till övervakning av infektionssjukdomar kan underlätta ett tillförlitligt och snabbt system för global upptäckt av hälsorisker. Framgången förutsätter dock att man hanterar frågor som rör nationell suveränitet, datadelning och rättvis tillgång till resurser. Lyckligtvis har framsteg redan gjorts mot ett “pandemiavtal” som fokuserar på öppenhet och datadelning. COVID-19 kunde till slut kontrolleras tack vare vaccin – mycket tack vare att virusprover och sekvenseringsdata delades snabbt och kontinuerligt.

Referens: Huang J, Güllüoğlu M, Döring O, Wang H, Li J, Liu Y. Global infectious disease surveillance: bridge a 30-metre gap between the International Civil Aviation Organization and the World Anti-Doping Agency. J Glob Health 2025; 15: 03010.