Påverkan på mätvärden av en singeldos av testosteron analyserade i hårstrån

Singeldos av testosteron analyserade i hårstrån

Att analysera steroider i hårprover blir en populär forskningsmetod på grund av den kan mäta hormonackumulering. Metod kan dessutom samspegla en individs långsiktiga miljöför-hållanden, såsom kronisk stress, intag av smärtstillande hormonella preventivmedel eller användning av illegala substanser. Dock är det fortfarande oklart om och hur enstaka, isolerade händelser påverkar steroidhormonnivåer i hår. För att undersöka denna kunskapslucka analyserades den aktuella forskningen avseende effekten av engång-sinterventioner, specifikt en enstaka dos av testosteron och induktion av stress, på koncentrationerna av de två mest studerade hormonerna i hårprover: testosteron och kortisol.

Forskning publicrad 2015 har rekommenderat håranalys som en trovärdig metod för dopingkontroll vid upprepad oral konsumtion av testosteron. Däremot saknas data om effekterna av transdermal administrering. Under de senaste två decennierna har transdermal administrering av testosteron blivit allt vanligare inom psykonuroendokrinologisk forskning. Det är välkänt att en enstaka topikal administrering av 100–150 mg testosteron hos friska män leder till en betydande ökning av både saliv- och serumtestosteronnivåer redan en timme efter tillförseln, följt av en gradvis minskning av serumnivåerna som börjar fyra timmar efter administrering. Den här presenterade studien syftade till att undersöka om en sådan enstaka transdermal administrering är tillräcklig för att förändra hårtestosteronkoncen-trationer, som tidigare antagits återspegla mer långsiktiga och ihållande hormonella influenser.

Vidare syftades till att utforska de biologiska faktorer som påverkar testosteronnivåer i hår genom att undersöka betydelsen av längden på CAG-repeats i exon 1 av androgenreceptor-genen. Denna polymorfism har visats påverka receptorernas förmåga att binda testosteron. Noterbart är att CAG-repeat-längd har varit positivt associerad med serumnivåer av testo-steron och är känd för att modulera effekterna av testosteronadministrering. Därför undersöktes om hårtestosteronnivåer, både före och efter administrering, var associerade med CAG-repeat-längd.

Jämfört med testosteron har kortisolnivåer i hår och deras miljömässiga determinanter studerats mer omfattande. En metaanalys av kortisolkoncentrationer i hår och stress visade att deltagare som utsatts för kronisk stress uppvisade 22 procent högre kortisolnivåer i hår jämfört med icke-stressade individer. Denna ökning var särskilt tydlig när stressen fortfarande var pågående vid tidpunkten för provtagningen, men observerades inte vid tidigare stress. En annan studie fann signifikant högre kortisolnivåer i hår hos PTSD-patienter jämfört med traumaexponerade kontroller. Vår forskning syftar till att utvidga dessa resultat genom att undersöka huruvida en enstaka, akut stressande händelse, inducerad genom en etablerad metod, påverkar hormonnivåerna i hår.

En omfattande mängd forskning redovisar de ömsesidiga influenserna mellan hypotalamus-hypofys-gonad- (HPG) och hypotalamus-hypofys-binjureaxeln (HPA), främst genom analyser av hormoner i saliv och serum. Studier har visat att stressande livshändelser är associerade med minskade testosteronnivåer (vilket indikerar HPA-axelns påverkan på HPG-axeln) och att förhöjda testosteronnivåer kan modulera kortisolreaktivitet vid stress (vilket indikerar HPG-axelns påverkan på HPA). Nyare studier som använder håranalys har gett motstridiga resultat gällande stressens påverkan på testosteron i hår, med fynd av minskade nivåer efter sociala utmaningar, men också en koppling mellan högre testosteronkoncentrationer och stressande livshändelser. Så vitt vi vet finns det inga studier som undersöker den omvända relationen mellan HPG- och HPA-axlarna, det vill säga om förhöjda testosteronnivåer påverkar kortisolreaktivitet i hår vid stress.

Den här aktuella studien kombinerar interventioner som riktar sig till både HPG- och HPA-axlarna genom att administrera en enstaka dos av topikalt testosteron (150 mg) och därefter utsätta deltagarna för en stressinduktion. Eftersom kortisolreaktivitet varierar beroende på om stressen är biologisk eller social och testosteron påverkar stressreaktioner beroende på social kontext utsattes deltagarna för tre olika stressförhållanden: ett kallt presstest (somatisk stressor), ett socialt utvärderat kallt presstest (social-somatisk stressor) och ett kontrolltest med ljummet vatten (ingen stressor).

Vidare har tidigare forskning visat att testosteron- och kortisolkoncentrationer i hår är relate-rade till olika kontextuella och personlighetsmässiga faktorer. Specifikt har båda hormon-nivåerna visat sig vara positivt associerade med cannabisintag (och varierar beroende på BMI. hårfärg samt årstid. Dessutom har forskning visat att kortisol i hår är positivt associerat med personlighetsdraget neuroticism men negativt relaterat till samvetsgrannhet. Det finns också preliminära bevis för att kortisol i hår är lägre hos individer i stabila romantiska relationer. Liknande fynd har tidigare rapporterats för testosteronnivåer i saliv och serum. Däremot är den potentiella effekten av relationsstatus på testosteronnivåer i hår okänd. Dock verkar det som att den avgörande faktorn för steroidhormonnivåer inte enbart är närvaron av en relation eller äktenskapsstatus i sig, utan snarare de subjektiva egenskaperna hos relationen, såsom graden av engagemang.

Studien var randomiserad, placebokontrollerad, mellanpersondesign i dubbelblind format. Analys med vätskekromatografi-tandem-masspektrometri visade en signifikant ökning av testosteronnivåer i hår sju veckor efter testosteronadministreringen, vilket understryker håranalysens effektivitet i att upptäcka enstaka hormonintag. Dessutom observerades en signifikant ökning av kortisolnivåer i hår sju veckor efter exponering för den somatiska stressorn i laboratoriet (kallt presstest), vilket bekräftar att håranalys är en känslig metod för att fånga experimentellt inducerade hormonella förändringar. Den kontextuella analysen visade att individer i engagerade relationer hade lägre nivåer av både kortisol och testosteron i hår jämfört med singlar eller personer i oengagerade relationer. De explorativa resultaten understryker vikten av individuella kontextuella faktorer för hormonnivåer i hår och lägger grunden för vidare forskning om dynamiken i kumulativa hormonmätningar i hår.

Referens: Kutlikova HH, Eisenegger C, Krumbholz A, Riečanský I, Lamm C, Quednow BB. The effects of single testosterone administration and stress induction on steroid hormone levels in hair. Psychoneuroendocrinology 2025; 172: 107252.