CAS underkänner friande dom efter positiv prov på clenbuterol

CAS underkänner Indiska NADO:s friande efter positiva prov på clenbuterol

Radhika Radhika är en kvinnlig indisk brottare, född 2 juni 2000, från Israna. Hennes mest framstående resultat var silver vid Asiatiska Mästerskapen 2024.

Den 1 oktober 2022 genomgick idrottaren en dopingkontroll i samband med tävling, under vilken ett urinprov togs. Den 1 november 2022 rapporterade Indiens nationella dopningstestlaboratorium (NDTL) ett fynd av clenbuterol i det första provet. Enligt en rapport som NDTL lämnade in den 23 november 2022 var den uppskattade koncentrationen av clenbuterol i det första provet 0,01 ng/mL.

Den 23 december 2022 genomgick idrottaren ännu en dopningskontroll i samband med tävling, under vilken ett urinprov med nummer togs. Den 5 januari 2023 rapporterade NDTL att inga förbjudna substanser fanns i det andra provet.

Den 6 maj 2024 genomförde NADA Indien en intervju med idrottaren via videokonferens. En rapport utfärdad av NADA Indien sammanfattar intervjun och annan information som samlats in i ärendet:

Under intervjun informerade idrottaren att hon inte besökt något av länderna Kina, Mexiko eller Guatemala i oktober 2022 och att hon inte tagit några läkemedel under 2022

Hon följer en normal diet och äter regelbundet fårkött och kyckling samt fisk då och då

NADA Indien beslutade trots det positiva fyndet att inte gå vidare fyndet och ”frikände” således Radika.

WADA:s synpunkter

Den 28 maj 2024 begärde WADA att få ta del av ärendets beslutsunderlag. Efter att ha mottagit delar av ärendet den 6 augusti 2024 skickade WADA en ytterligare begäran den 22 augusti 2024 och mottog fler dokument den 23 augusti 2024.

WADA påpekade att eftersom det första provet innehöll clenbuterol under MRL (minimi-gränsvärdet), artikel 5.2.1 i ISRM att NADA Indien i rollen som resultatansvarig organisation skulle genomföra den nödvändiga undersökningen. Kommentaren till denna artikel anger att NADA Indien “kan kontakta WADA för att fastställa vilka undersökningsåtgärder som bör vidtas. Dessa undersökningsåtgärder kan fastställas av WADA i ett särskilt meddelande eller annat dokument”. Reglerna klargör att dessa steg är ett minimikrav, och att ytterligare utredning kan krävas från fall till fall. Om antidopingorganisationen efter avslutad under-sökning är övertygad om att det positiva fyndet orsakats av oavsiktlig konsumtion av föro-renat kött, ska inga ytterligare åtgärder vidtas mot idrottaren. Om undersökningen däremot inte kan fastställa ett sådant scenario, ska fyndet rapporteras.

Överklagande behandlades som CAS 2024/A/10872.

WADA anser således att NADA Indien inte undersökte det positiva fyndet tillräckligt noggrant. I synnerhet:

Det finns inga indikationer på att NADA Indien genomförde Steg 3, vilket kräver en granskning av idrottarens steroidhistorik i hennes biologiska pass (Athlete Biological Passport, “ABP”) och tidigare testhistorik för eventuella avvikelser.

Steg 4–6 kräver insamling av information om idrottarens vistelseort och köttkonsum-tion före “insamlingen av provet som resulterade i det atypiska fyndet.” Trots att NADA Indien intervjuade idrottaren och hon lämnade viss information om sin generella kost, finns det inga tecken på att NADA Indien specifikt efterfrågade uppgifter om de 72 timmarna före insamlingen av det första provet (enligt vad som krävs i Steg 6). Det saknas även information om exakt vilken typ av kött hon påstås ha ätit under den perioden, samt när.

Likaså finns inga bevis för att idrottarens uttalanden på något sätt har undersökts eller kontrollerats, eller att NADA Indien utrett ursprunget till det kött som påstås ha konsumerats.

Det finns inte heller någon indikation på att NADA Indien har undersökt möjligheten att kött i Indien skulle kunna vara förorenat med clenbuterol, vilket krävs enligt Steg 6–8.

I ett liknande fall erkände NADA Indien att clenbuterol är olagligt att använda på köttdjur som tillväxtfrämjare, vilket fick dem att spekulera i att ämnet ändå kan användas illegalt. I det nu aktuella fallet finns inga tecken på att denna fråga ens har utretts.

Det är värt att notera att det i Indien under 2022 endast rapporterades ett enda positivt fynd för clenbuterol av totalt 3 867 prov – detta fall. På samma sätt rapporterades under 2023 endast sex fynd av clenbuterol av totalt 5 606 prov, varav fem gällde samma idrottare. Om kött förorenat med clenbuterol verkligen vore ett problem i Indien, är det uppenbart att betydligt fler positiva prov skulle ha rapporterats.

I verkligheten baserades det överklagade beslutet enbart på det faktum att det andra provet var negativt. Detta säger dock mycket lite – om något alls – om huruvida det positiva fyndet i det första provet kunde ha orsakats av köttkontaminering, vilket är den centrala frågan i den aktuella rättsliga prövningen. Att samla in ytterligare ett prov efter ett ATF är bara ett av många steg, och dessutom endast ett preliminärt steg.

Dessutom är det obegripligt att NADA Indien väntade i 19 månader innan man ens intervjuade idrottaren. En sådan tidsfördröjning fritar inte NADA Indien från sitt ansvar att följa de föreskrivna stegen i WADA:s regelverk, för att kunna bedöma om källan till det positiva fyndet troligen var köttkontaminering.

NADA Indien misstolkade även reglerna när man beslutade att avsluta ärendet med motiveringen att “ingen ytterligare undersökning kan genomföras” (enligt en undersöknings-rapport som till synes föregick det överklagade beslutet). Faktum är att om undersökningen inte producerar några bevis som stödjer teorin om köttkontaminering (vilket gäller i detta fall), så är reglerna tydliga: ett positivt analytiskt fynd ska då behandlas som ett ogynnsamt analytiskt fynd – inte tvärtom.

Som en följd av ovanstående ska det överklagade beslutet ogiltigförklaras och ärendet återförvisas till NADA Indien för korrekt hantering enligt gällande resultatförvaltningsrutiner.

Alternativt, givet att det saknas konkreta bevis för köttkontaminering, ska idrottaren anses ha begått en antidopningsregelöverträdelse enligt artiklarna 2.1 och/eller 2.2 i ADR, med alla tillämpliga konsekvenser – särskilt en avstängningsperiod på fyra år.

NADA Indiens synpunkter

NADA Indien menar att de angivna stegen inte kan betraktas som miniminivåer. Detta följer särskilt av att stegen “inte är avsedda att utgöra en uttömmande lista över potentiellt relevanta utredningsåtgärder”.

I stället ges den resultatansvariga organisationen flexibilitet att utforma sin egen utredning, under förutsättning att den övergripande processen följs, vars syfte är att undvika orättvisa mot oskyldiga idrottare. Till skillnad från WADA:s påståenden har NADA Indien noggrant utrett möjligheten till köttkontaminering:

I enlighet med Steg 2 genomförde NADA Indien ett oanmält test efter att det ursprungliga positiv fyndet hade registrerats. Detta test visade ett negativt resultat, liksom alla sju tester som genomfördes på idrottaren efter den 1 oktober 2022.

Därefter intervjuade NADA Indien idrottaren, som lämnade information om sin kost och bekräftade att hon inte hade rest till Kina, Guatemala eller Mexiko före oktober 2022. NADA Indien utfärdade därefter en undersökningsrapport som rekommenderade att ingen ytterligare undersökning skulle genomföras, eftersom samtliga efterföljande tester hade varit negativa.

För tydlighetens skull har även de två tester som genomförts av United World Wrestling – och vars resultat inte fanns tillgängliga i ADAMS när undersökningsrapporten skrevs – nu också rapporterats som negativa.

Ovanstående, i kombination med det faktum att halten clenbuterol i det första provet uppmättes till 0,01 ng/mL, visar tydligt att det positiva provet kan ha orsakats av konsumtion av kontaminerat kött. Det aktuella fallet befinner sig i en ”gråzon” – ett fall där bevisningen leder till rimligt tvivel, vilket bör tolkas till idrottarens fördel.

Idrottarens synpunkter

Idrottaren lämnade inga egna inlagor i detta skiljeförfarande. Skiljedomaren anser dock att hon blev korrekt informerad om förekomsten av skiljeförfarandet och att hon gavs tillräcklig möjlighet att svara på överklagandet.

CAS beslut

För fullständighetens skull noterar skiljedomaren att både klaganden och den svaranden uttryckligen har bekräftat CAS behörighet genom att underteckna processordern. Mot bakgrund av det ovanstående finner skiljedomaren att han har behörighet att pröva det aktuella fallet.

Mot bakgrund av det ovanstående konstaterar skiljedomaren att det överklagade beslutet strider mot tillämpliga regler, eftersom NADA Indien, innan de beslutade att avsluta ärendet, inte utrett det atypiska fyndet (ATF) i enlighet med gällande regler. Därför måste det överklagade beslutet upphävas.

Skiljedomaren godkänner således WADA:s primära yrkande att ärendet ska återförvisas till NADA Indien för vidare utredning. Skiljedomaren anser att detta är det lämpligaste tillväga-gångssättet, i stället för att han själv skulle fatta beslut i nuläget om huruvida idrottaren har begått en antidopningsregelöverträdelse.

Idrottaren ska inte missgynnas i detta skiljeförfarande på grund av brister i NADA Indiens utredning. I synnerhet är detta skiljeförfarande inte rätt forum för att genomföra utrednings-steg som enligt regelverket ska ske innan en ADRV ens hävdas mot idrottaren – och vars resultat skulle göra det möjligt för idrottaren att fatta informerade beslut under det resultatförfarande som bör äga rum innan något beslut i första instans fattas.

Idrottens skiljedomstol (CAS) beslutar således den 30 april 2025 att:

Överklagandet från World Anti-Doping Agency (WADA) mot beslutet från National Anti-Doping Agency of India daterat den 14 maj 2024 i ärendet gällande Radhika Radhika bifalls.

Beslutet från National Anti-Doping Agency of India daterat den 14 maj 2024 i ärendet gällande Radhika Radhika upphävs, och ärendet återförvisas till National Anti-Doping Agency of India för vidare utredning angående potentiella fall av köttkontaminering, för att avgöra huruvida det atypiska fyndet bör behandlas som ett ogynnsamt analytiskt fynd.

Fall nummer två

Den 30 april 2025 (samma datum som ovanstående fall) beslöts (CAS 2024/A/10871) avseende den indiska, kvinnliga brottaren Priyanka Priyanka från Nangla (född 15 juli 2002) som lämnat ett positivt prov på clenbuterol 0,09 ng/mL den 22 juli vilket rapporterades den 8 augusti 2023 (således inte samtidigt med ovanstående brottare) i samband med tävling. Hon lämnade därefter ytterligare fyra prover:

7 september 2023out-of-competition 0,17 ng/mL

7 september (samma dag)out-of-competition0,09 ng/mL

19 oktober 2023out-of-competition 0,31 ng/mL

19 oktober (samma dag)out-of-competition0,36 ng/mL

Den 11 januari 2024 lämnade Dr Pooja Gupta, biträdande professor vid All India Institute of Medical Sciences i New Delhi, ett expertutlåtande till NADA Indien efter deras begäran. Utlåtandet lyder, i relevant del, enligt följande:

Förutsatt att provet är urin och i frånvaro av positiva prov för andra prestations-höjande medel, enligt WADA är en koncentration av clenbuterol <2 ng/mL osannolikt att vara avsiktlig.

Kosttillskotten som brottaren angivit sig h tagit är alla vanliga märken som konsumeras och det är osannolikt att de innehåller clenbuterol som förorening. Jag har slumpmässigt kontrollerat ingredienserna. Ingrediensförteckningen för dessa tillskott kan granskas för bekräftelse.

Clenbuterol har varit känt för att användas som tillväxtfrämjare på kycklingfarmer i flera länder, inklusive Indien, och är därmed en potentiell källa till positiva dopingprov..

Konsumtion av förorenat kött kan leda till positiva prov under en längre tidsperiod, särskilt om exponeringen pågår.

Clenbuteroltabletter är vanligtvis racemiska blandningar av S- och R-enantiomerer. Beroende på djurart skiljer sig förhållandet mellan enantiomererna i djurens lever och muskelvävnad.

Även om det inte är avgörande, har analys av enantiomerer i urin föreslagits, där en högre andel S i förhållande till R (>0,59) gör det mindre sannolikt att intaget skett via tabletter. En lägre andel är dock inte ett definitivt bevis på olaglig användning.

Den 6 och 8 maj 2024 sammankallades en kommitté tillsatt av NADA Indien bestående av bland andra Dr Gupta och tjänstemän från den indiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och standarder (FSSAI), för att diskutera brottarens positiva dopingprov. Mötesprotokollet lyder, i relevant del:

Mr. Ganesh Bhat([teknisk tjänsteman vid FSSAI) informerade att i Indien är användning av clenbuterol i livsmedel förbjuden sedan 2019 om köttprodukten är avsedd för försäljning. Men om missbruk sker under produktionsfasen, innan FSSAI:s tillsyn träder in, skapas en lucka som möjliggör användning av clenbuterol i kött vid produktionsnivån. Mr. Arpit Soni [forskare vid NDTL] tillade att clenbuterol stannar i kroppen under en mycket kort tidsperiod, cirka 7 dagar. Det diskuterades bland kommittémedlemmarna att även om det förekommer en liten ökning av ämnets nivåer jämfört med det första provet, är koncentrationsvärdena mycket låga för att rapporteras som ett positivt prov (5 ng/mL). Dessutom verkar det som att den låga koncentrationen inte har någon effekt på kroppen.

Dr. Pooja Gupta från AIIMS uttryckte att, förutsatt att provet är urin och frånvaro av ATF för andra prestationshöjande medel, är clenbuterolkoncentration <2 ng/mL osannolikt att vara avsiktlig.

Mr. Arpit Soni informerade att så låga koncentrationsnivåer inte kan härröra från kosttillskott eller någon form av läkemedel. Han nämnde också att detta inte skulle påverka kroppen, vare sig i luftrören eller i muskelmassans uppbyggnad. Om idrottaren hade tagit clenbuterol via injektioner eller ayurvediska läkemedel, skulle koncentrationen ha varit högre.

Det diskuterades att den rapporterade koncentrationsnivån kan härstamma från köttkontaminering. Det kommer inte att finnas någon officiell dokumentation över användning av clenbuterol i livsmedel eftersom det inte är en tillåten ingrediens.

Det diskuterades under mötet att med tanke på den uppmätta koncentrationsnivån rör det sig om ett atypiskt fynd, och det verkar osannolikt att intaget var avsiktligt – om det vore det, skulle nivåerna ha varit högre. Det diskuterades också att eftersom clenbuterol är ett förbjudet ämne i livsmedel, och om idrottaren av misstag konsumerat kött förorenat med clenbuterol till följd av oegentligheter hos vissa köttleverantörer, kan det inte betraktas som idrottarens fel.

Det är mycket sannolikt att det kött som idrottaren konsumerade var förorenat, även om det inte finns något avgörande bevis för detta. Clenbuterol elimineras från kroppen inom en vecka. De nivåer som uppmätts hos idrottaren är mycket små, vilket tyder på en mycket hög sannolikhet för köttkontaminering. Nivåerna är alltför låga för att indikera avsiktligt intag av den förbjudna substansen, varför konsumtionen kan ha skett omedvetet.

Det diskuterades också att de köttprover som samlades in för analys från köttmarknaden sannolikt inte är relevanta eftersom de inte samlades in vid den tidpunkt då idrottarens resultat rapporterades.

Det finns ingen litteratur som belyser användningen av clenbuterol i produkter på den indiska marknaden. Men enligt FSSAI är clenbuterol förbjudet i Indien. Generellt är substansen förbjuden på grund av upptäckter av kontaminering. Två möjligheter diskuterades också: antingen fanns det någon information eller rapport som ledde till att clenbuterol förbjöds, eller så kan ytterligare studier genomföras för att se om det finns någon litteratur relaterad till köttkontaminering av clenbuterol.

Mot bakgrund av ovanstående diskussion var kommittén av uppfattningen att den rappo-rterade clenbuterolkoncentrationen i uppföljningsproverna sannolikt inte är ett resultat av avsiktligt intag, eftersom den uppmätta nivån är mindre än <2 ng/mL.

WADA överklagade frikännandet.

CAS beslut i fall nummer två:

Skiljedomaren hade inga betänkligheter att konstatera att NADA Indien inte i tillräcklig utsträckning uppfyllde sin skyldighet att utreda innan beslut fattades om hur de positiva clenbuterolproverna skulle hanteras. Ärendet ska återförvisas till NADA Indien för vidare utredning snarare än att skiljedomaren i nuläget fattar beslut om huruvida idrottaren har begått en dopningsförseelse eller inte. I synnerhet är detta skiljeförfarande inte rätt forum för att genomföra undersökningsåtgärder som, enligt tillämpliga regler, bör ha genomförts innan en dopingförseelse ens påstås mot idrottaren, och vars resultat skulle ha gett idrottaren möjlighet att fatta informerade beslut under resultatförvaltningsförfarandet, vilket bör äga rum innan något förstainstansbeslut fattas.

Referentens kommentar: Detta beslut bör jämföras med ”De 23 kinesiska simmarna” där WADA inte överklagade.