Obekväm tystnad inom tysk idrott om vem som dopat sig

Enligt den nationella tv-kanalen ARD har de flesta dopningsfallen i Tyskland inte rapporterats offentligt – varken namn eller sanktioner har offentliggjorts. Tysklands nationella antidopningsbyrå, NADA, hänvisar till juridiska risker, samtidigt som den stärker samarbetet med åklagare och polis mitt i ökande krav på ökad transparens.

ARD:s rapport den 25 maj 2025 har åter väckt debatten om öppenhet, då utredningen visade att NADA under de senaste fem åren har underlåtit att publicera namnen på de flesta idrottare som sanktionerats för dopningsöverträdelser.

ARD uppskattar att mellan 70 och 130 idrottare kan ha blivit föremål för sanktioner mellan 2020 och 2025, men att nästan 90 procent av dessa fall inte offentliggjordes. Rapporten antyder att minst 18 OS-grenar påverkats, men klargör inte om det rör sig om elitidrottare eller framväxande talanger.

När ARD kontaktade NADA:s verkställande direktör Lars Mortsiefer, försvarade han myndighetens diskretion: ”NADA är engagerat i transparens, ansvar och giltiga beslut i sitt antidopningsarbete. Men detta kolliderar med gällande dataskyddslagar,” förklarade han. Myndigheten betonade att ett offentliggörande av namn skulle kunna leda till juridiskt ansvar enligt tysk och europeisk integritetslagstiftning.

Rapporten avslöjade också att dopningsfall endast erkänns offentligt om medierna redan känner till idrottarens identitet. I andra fall undviker NADA att utfärda offentliga sanktioner – en praxis som i allt högre grad frustrerar både idrottare och experter inom idrotten.

En av dem är olympiske femkampstjärnan Patrick Dogue, som öppet kritiserat myndighetens tillvägagångssätt: ”Om du har testat positivt, så har du testat positivt. I slutändan har din idrottskarriär ingenting att göra med om det ska döljas eller inte. Ditt namn och de ämnen du testat positivt för måste nämnas,” sade han till ARD.

Samtidigt höll NADA Tyskland ett gemensamt möte i Bonn under onsdagen tillsammans med delstatliga myndigheter, åklagare, polisenheter och internationella organisationer. Enligt ett officiellt uttalande samlade det hybrida mötet representanter från bland annat kriminalpolis (LKA), regionala åklagare, federala kriminalpolisen (BKA), tullens brottsbekämpningsenhet (ZKA) och dopningsanalysslaboratorier.

Diskussionerna fokuserade på nya juridiska strategier, analytiska metoder och internationellt samarbete. Institutioner som Tyska sportuniversitetet i Köln och Institutet för dopningsanalys i Dresden deltog, liksom representanter från NADA Österrike, Swiss Sport Integrity och AMADA (Azerbajdzjan). Insamling och utvärdering av underrättelser betonades, liksom initiativet FIDoS, som syftar till att stärka den straffrättsliga hanteringen av dopning.

Medan en del av idrottsvärlden ifrågasätter bristen på offentliggörande av dopningsfall, fördjupar NADA Tyskland sitt fokus på juridiska, tekniska och regulatoriska frågor. Samexi-stensen av dessa två perspektiv – kravet på öppenhet och behovet av rättssäkerhet – återspeglar den pågående spänningen mellan individens rätt till integritet och samhällets behov av transparens i kampen mot dopning.

Snarare än att motsäga varandra, verkar ARD:s avslöjanden och mötet i Bonn komplettera varandra då de belyser Tysklands strukturella utmaningar inom antidopningsstyrning ur olika vinklar. Det är ett dilemma som – långt ifrån löst – kräver tydliga, balanserade och uthålliga insatser över tid.