Ungersk simmare dömd för avvikelser i blodpasset

Den ungerske simmaren Tamás Kenderesi klassificeras av World Aquatics som en simmare på internationell nivå och är medlem i Ungerska Antidopingbyråns (HUNADO:s) ABP-pool. Simmaren lämnade ett antal blodprover mellan den 7 september 2014 och den 2 juli 2022, varav 46 inkluderades i idrottarens hematologiska profil.

Proverna skickades till och analyserades av det WADA-ackrediterade laboratoriet i Österrike (huvudsakligen) och återrapporterades till HUNADO:s grupp för värdering av ABP (APMU=. För vissa av proverna rapporterade den adaptiva modellen atypiska värden, vilket utlöste en granskning av idrottarens ABP.

Därför skickade APMU den 28 september 2022 en begäran till Dr. Ozren Jaksic, Dr. Laura Garvican-Lewis och Dr. Jakob Mørkeberg (gemensamt kallade “Expertpanelen”) om att granska idrottarens (anonyma) blodprofil och att tillhandahålla en oberoende initial granskning. Var och en av dem genomförde detta individuellt.

Därefter begärde APMU att Expertpanelen skulle tillhandahålla ett gemensamt expertutlåtande angående idrottarens hematologiska profil, och i ett brev daterat den 28 september 2022 utfärdade de tre oberoende experterna ett “Gemensamt Expertutlåtande.” I detta utlåtande redovisade Expertpanelen sina kvantitativa och kvalitativa bedömningar av ABP enligt följande:

Prov 13: ett lågt OFF-score i juli 2017 inför världsmästerskapen

Prov 15: ett lågt OFF-score i juli 2017 inför världsmästerskapen

Prov 16: taget två dagar före de ungerska nationella mästerskapen i november 2017 visade en onormalt hög hemoglobinkoncentration på 16,2 g/dL och en låg RET% på 0,42, vilket resulterade i ett atypiskt högt OFF-score

Prov 33: visade vissa atypiska egenskaper med förhöjda Hb, RET% och omogen retikulocytfraktion (“IRF”) efter OS i Tokyo men inför en världscup i början av oktober 2021. Uppföljningsprover tagna senare samma år (men fortfarande före världscupen) visade annorlunda resultat, särskilt för Hb

Prov 42: taget den 27 april 2022 hade lågt Hboch förhöjd RET%, med ett lågt OFF-score.

Den kvalitativa bedömningen från Expertpanelen löd enligt följande:

“Prov 16, taget i november 2017, visar en onormalt hög hemoglobinkoncen-tration för idrottaren på 16,2 g/dL och en låg retikulocytprocent (%ret) på 0,42, vilket resulterar i ett atypiskt högt OFF-score. Ett högt OFF-score återspeglar en förhöjd hemoglobinmassa och låg %ret, vilket indikerar en nedreglering av erytropoesen. Detta har observerats efter upphörande av EPO (Gore et al. 2003) eller efter blodtransfusioner (Damsgaard et al. 2006). Detta prov togs två dagar före de ungerska nationella mästerskapen 2017 och efter vissa låga OFF-score-värden (Prov 13 och 14) i juli samma år. Proverna 13 och 15 togs inför världsmästerskapen 2017 och kan indikera tidigare bloduttag, såsom vid en autolog blodtransfusionsprocedur (Damsgaard et al. 2006). Dessutom visar prov 33 vissa atypiska egenskaper med förhöjt Hb, %ret och IRF efter OS i Tokyo men inför världscupen i början av oktober 2021. Uppföljningsprover tagna senare samma år (men fortfarande före världscupen) visar olika resultat, särskilt för Hb. Prov 42, taget den 27 april 2022, har lågt Hb med förhöjd %ret, vilket är högst atypiskt. Dock uppgav idrottaren en blodgivning på 450 mL dagen innan på dopingkontrollformuläret. Provet togs fyra dagar efter de nationella mästerskapen. Skälen till och dokumentationen av blodgivningen bör tillhandahållas.”

Mot bakgrund av denna slutsats registrerade HUNADO ett “Adverse Passport Finding” (“APF”) för idrottaren i WADAs Anti-Doping Administration and Management System (“ADAMS”). Den 4 oktober 2022 underrättade HUNADO idrottaren om APF. I meddelandet informerade HUNADO idrottaren om att han hade rätt att inkomma med förklaringar och stödjande dokumentation som kunde förklara APF, vilket han gjorde.

Expertpanelens granskning av förklaringarna

Den 23 november 2022 vidarebefordrade HUNADO förklaringarna till Expertpanelen för granskning, och den 11 januari 2023 utfärdade Expertpanelen ett ytterligare “Expertutlåtande.”

A. Prover 13 och 15

Idrottaren förklarar att orsaken till de låga OFF-scorena beror på en period av hård träning inför världsmästerskapen. Vi erkänner att en ökad arbetsbelastning under intensiva träningsperioder kan ha en plasma-volymexpanderande effekt, vilket är väl beskrivet i den vetenskapliga litteraturen, även hos simmare (Mackinnon et al. 1997).

Trots detta håller vi inte med om argumentet att ökad träning generellt leder till en ökning av %ret. För att stödja sin hypotes hänvisar Dr. Kováts till en studie av Dressendorfer et al. från 1991, där blodprover togs från löpare under ett 20-dagars långdistanslopp och en ökad retikulocytandel observerades under provtagningsperioden.

Dessa resultat kan dock inte överföras till simmare, där den biomekaniska belastningen och den mekaniska stressen på kroppen är mycket annorlunda. Tvärtom har studier på andra icke-viktbärande aktiviteter, såsom cykling, visat att en förändring i träningsbelastning leder till en minskning (inte en ökning) av %ret (Astolfi et al. 2021).

Oavsett detta är effekten av förändringar i träningsbelastning på %ret liten och redan inbyggd i referensintervallen och tröskelvärdena i den adaptiva modellen för det biologiska passet (ABP). Även i kombination med järntillskott, exempelvis “Mega Daily One Plus”, anser vi att det är osannolikt att %ret skulle öka.

I en frisk population av idrottare utan järnbristanemi kommer järntillskott inte att inducera retikulocytos eller förändra Hb-massan (Garvican et al. 2014). Den artikel som Dr. Kováts hänvisar till (Andrès et al. 2010) gäller järnbristpatienter, och dessa resultat kan inte överföras till en frisk idrottare.

Vi håller heller inte med om att resultaten från blodprov 15 påverkades av suboptimala transportförhållanden. Ett typiskt tecken på suboptimal förvaring är en förhöjd medel-cellvolym (MCV), vilket blir tydligt inom 24 timmar vid förvaring i rumstemperatur (Cornet et al. 2012). MCV i prov 15 var helt normalt och i linje med andra värden från idrottaren.

B. Prov 16

Idrottaren förklarar att orsaken till det låga OFF-scoren är att provet togs under ett träningspass och därför påverkades av plasmavolymkontraktion, vilket resulterade i ett högre Hb.

Träningskalendern visar att idrottaren genomförde simträning den 23 oktober 2017 mellan kl. 09.15 och 11.20, men det finns inga träningsanteckningar eller register för den dag då provet togs. Endast ett uttalande från tränaren används som bevis för att idrottaren genomförde samma träning från och med den 23 oktober 2017 och därmed även på testdagen (7 november 2017).

Provet togs kl. 10.37, alltså till synes under träningspasset. Trots detta fick idrottaren under dopingkontrollen frågan om han hade tränat under de senaste två timmarna, och han svarade “nej”.

I idrottarens svar anges att han inte rapporterade träningspasset i dopingkontrollformuläret (DCF) eftersom “han trodde att ett relativt lätt träningspass inte var värt att nämna”.

Det är välkänt att träningsintensiteten är avgörande för graden av plasmavolymförskjutning som observeras efter ett akut träningspass (Convertino et al. 1983), där högre tränings-intensitet leder till större minskning av plasmavolymen (och därmed en ökning av Hb). Därför verkar det osannolikt att ett “lätt träningspass” skulle orsaka en markant ökning av Hb.

Det är också förbryllande att idrottaren donerade blod den 23 augusti 2017 men inte nämnde detta vid dopingkontrollen.

Även om vi håller med om att en blodgivning på 450 mL två månader tidigare inte skulle påverka blodresultaten i prov 16 (Pottgiesser et al. 2008), är vi inte övertygade (baserat på den aktuella dokumentationen) om att idrottaren testades under ett träningspass.

Även om han gjorde det, skulle den akuta effekten av “lätt” träning endast ha en minimal påverkan (ökning) på Hb och inte påverka %ret, vilket delvis bidrog till det observerade onormala OFF-scoren.

Argumentet att använda citrat för att bevisa en nylig blodtransfusion eller avsaknaden av positiva EPO-tester, exempelvis från ett prov som samlades in några dagar senare, kan också avfärdas. För det första används citrat som antikoagulant i vissa, men inte alla, blodpåsekonserveringslösningar. Vidare, när lagrat blod transfunderas in i en person, metaboliseras citrat snabbt till bikarbonat. En enhet packade röda blodkroppar innehåller vanligtvis 3 gram citrat, vilket hos en individ med normal leverfunktion metaboliseras inom 5 minuter (Li et al. 2015). Det är därför högst osannolikt att förhöjda citratkoncentrationer skulle vara närvarande i ett prov som samlats in tre dagar senare.

Dessutom kommer frånvaron av rekombinant EPO i ett prov som samlats in tre dagar senare inte att motbevisa att idrottaren har använt rekombinant EPO. Ett lågt %ret-värde (som observerats i prov 16) indikerar att erytropoesen är nedreglerad på grund av ett överskott av röda blodkroppar. Detta blodmönster uppstår när användningen av rekombinant EPO har upphört i flera dagar eller veckor (Gore et al. 2003). Eftersom rekombinant EPO endast är detekterbart i några få dagar, kommer ett negativt test inte att utesluta tidigare användning av rekombinant EPO.

C. Prov 33

Idrottaren förklarar att orsaken till det höga Hb-, %ret- och IRF-värdet berodde på en låg fysisk aktivitetsnivå under en period utan tävlingar, exempelvis under lågsäsong, samt att liknande förhöjda Hb-värden har observerats under skadeperioder. Idrottaren tillhandahåller privata blodtester för att stödja denna hypotes.

Det är uppenbart att sådana privata blodtester bör granskas med försiktighet av flera skäl.

För det första finns det ingen preanalytisk eller analytisk standardisering eller dokumentation för privata prover (exempelvis 10 minuters sittande vila före provtagning, ingen träning de senaste två timmarna före provtagning). Det finns heller ingen jämförbarhet med de andra ABP-proverna i profilen.

Sådan jämförbarhet bekräftas vanligtvis av en oberoende extern kvalitetskontroll (Centre Suisse de Controle de Qualité, CSCQ), som jämför alla laboratorier som ingår i nätverket för analys av ABP-prover. Vidare kan det inte ens fastställas om dessa prover faktiskt tillhör idrottaren.

Slutligen är det alltid oklart om idrottaren presenterar alla tillgängliga privata resultat eller endast ett urval som gynnar hans fall. På grund av alla dessa skäl har tidigare beslut i ABP-ärenden stött praxis att inte acceptera privata blodtester som en del av ABP-blodprofiler.

Trots detta har en ökning av Hb under lågsäsong eller perioder av nedtrappning (Schumacher et al, 2002; Bejder 2017) tidigare dokumenterats och kan förklara den ökade Hb-nivån i detta prov, vilket också stöds av minskningen av Hb i prov 34, som samlades in tre veckor efter att idrottaren återupptagit träningen.

Däremot avfärdar vi idrottarens expertförklaring att tobaksanvändning under denna period skulle ha höjt %ret- och IRF-värdena. I studien av Schmidt et al. administrerades låga doser kolmonoxid vid regelbundna intervaller under hela dagen för att upprätthålla en CO-Hb-nivå på 5 procent kontinuerligt i tre veckor för att efterlikna den hypoxiska miljön vid höghöjdsträning.

Det är högst osannolikt att idrottarens tobaksanvändning under “festperioden” skulle vara jämförbar med en kronisk rökare, och utan kontinuerlig exponering sker ingen erytropoetisk stimulering.

D. Prov 42

Idrottaren förklarar att orsaken till det låga Hb-värdet och höga %ret-värdet berodde på en nylig blodgivning. Denna blodgivning är dokumenterad, och idrottaren rapporterade den också (i motsats till tidigare blodgivningar) i dopingkontrollformuläret under dopingkontroll-sessionen.

Denna förklaring accepteras.

Även om det ligger utanför vårt uppdrag som medicinska experter att bedöma dokumentationens autenticitet, fann vi det förbryllande att formulärkoden högst upp på blodgivningscertifikaten angav: “eProgesa form code: D0808_ V07 _2020.03.22”, vilket indikerar att formuläret utvecklades den 22.03.2020. Trots detta var två av certifikaten för blodgivningar daterade 23.08.2017 och 14.02.2018, alltså före detta datum.

Slutsats

Med hänsyn till den förklaring som idrottaren har tillhandahållit bekräftar vi vår uppfattning att sannolikheten för att de ovan beskrivna onormala %ret-värdena beror på blodmanipulation, nämligen en artificiell ökning av röda blodkroppar genom exempelvis ESAs och/eller blodtransfusioner, är hög.

Tvärtom är sannolikheten för att andra faktorer, såsom förändringar i träningsbelastning eller preanalytiska faktorer som provförvaring, skulle ha orsakat dessa avvikelser mycket låg.

Överklagande till CAS

Antidopingskommittén meddelade sitt beslut den 28 april 2023 fastslogs att idrottaren hade begått en antidopingsregelöverträdelse i strid med HUNADO:s antidopingsregler och ålades en avstängningsperiod på fyra år med start från datumet för hans provisoriska avstängning, den 23 januari 2023.

Beslutet överklagades till CAS (CAS 2023/A/9731).

Den muntliga förhandlingen i CAS genomfördes den 18 September 2024.

Skiljedomstolens diskussion

Tillförlitlighet av ABP

En invändningen från idrottarens sida är att hans ABP är ofullständigt, felaktigt och/eller har manipulerats på ett sätt som gör att hans hematologiska profil är opålitlig och bör uteslutas som bevis. Det är emellertid uppenbart att HUNADO i princip får förlita sig på idrottarens longitudinella data, såsom den redovisas i hans ABP, samt på de slutsatser som Expert-panelen har dragit därifrån i syfte att fastställa den påstådda ADRV. Idrottaren har dock pekat ut olika påstådda “oregelbundenheter” i provtagningsprocessen, vilka enligt honom gör hela hans ABP otillförlitlig i frågan. Den omedelbara och avgörande svårigheten för idrottaren är dock att även om idrottaren kunde påvisa att det förekommit avvikelser från ISTI:s krav för hantering av prover, så skulle en sådan avvikelse varken ogiltigförklara eller utgöra ett försvar mot ADRV – om inte idrottaren dessutom kunde bevisa, vilket åligger honom, att en sådan avvikelse rimligen skulle kunna ha orsakat en avvikelse talande för manipulation.

Som det nu visar sig, har idrottaren inte lämnat några inlagor i detta avseende. Därmed, även om han hade kunnat påvisa någon eller alla de avvikelser han har klagat på, har han inte visat att någon sådan avvikelse rimligen skulle kunna ha orsakat den påstådda ADRV, och hans invändningar i denna del måste därmed avslås. skiljedomstolen behöver därför inte överväga detaljerna i dessa frågor. Hur som helst noterar domstolen att ingen av de påstådda avvikelserna från de internationella standarderna, som idrottaren har påpekat, är av sådan art att de rimligen skulle kunna ha orsakat de erhållna analysresultaten.

Skiljedomstolen noterar i förbigående att idrottaren under förfarandet inför antidoping-kommittén försökte åberopa privat utförda blodanalyser. Han gjorde dock inte det inför panelen, och dessa kan därför lämnas utan avseende. Det finns dessutom en etablerad praxis vid CAS, som panelen instämmer i, att det är problematiskt att förlita sig på sådana privata analyser, eftersom det saknas garantier för att proverna har analyserats med samma noggrannhet och disciplin som i ett WADA-ackrediterat laboratorium eller att det som åberopas av idrottaren ger en fullständig bild.

Ett APF (Atypical Passport Finding) innebär i sig inte att en ADRV har begåtts, utan det kräver i stället att idrottaren lämnar en förklaring till avvikelserna i hans profil – särskilt eftersom det är idrottaren, och inte HUNADO, som besitter den relevanta informationen som kan ligga till grund för en förklaring. Expertpanelen baserar sina slutsatser på sex prover inom idrottarens ABP:

Prov 13 insamlat den 11 juli 2017Prov 15 insamlat den 19 juli 2017Prov 16 insamlat den 7 november 2017Prov 17 insamlat den 3 december 2017Prov 33 insamlat den 13 september 2021Prov 42 insamlat den 27 april 2022

Skiljedomstolen noterar att Expertpanelen redan har accepterat idrottarens förklaring gällande prov 42, vilket även HUNADO har gjort. Därför behöver panelen inte längre behandla detta prov.

Enligt Expertpanelen samlades prov 13 in inför världsmästerskapen 2017 och kunde indikera tidigare bloduttag, såsom vid en autolog blodtransfusion. För sin del hävdade Idrottaren att denna analys kunde förklaras genom ökad träningsbelastning, kraftig rektal blödning och intag av rödbets- och/eller körsbärsjuice, vilka förklaringar Expertpanelen inte accepterade.

Panelen noterar att den kvantitativa bedömningen inte ifrågasattes av Idrottaren; hög RET% (1,69) och en låg OFF-score. En hög RET% indikerar en ökad produktion av retikulocyter, vilket kan vara kroppens naturliga svar på anemi eller blodförlust eller resultatet av användning av erytropoesstimulerande medel (”ESA;s”) för att öka produktionen av röda blodkroppar. En låg OFF-score tyder på högt hemoglobin och låg RET%, vilket också kan indikera nyliga blodtransfusioner eller användning av ESA:s. Expertpanelen noterade detta när de påpekade att sådana parametrar kunde indikera tidigare bloduttag, såsom vid en autolog blodtransfusion.

Ökad träning. Idrottaren hävdade att den atypiska analysen av prov 13 kunde förklaras av att han, från och med den 2 juli 2017, deltog i vad han beskrev som ”det mest ansträngande träningslägret i sitt liv”. Han föreslog att den ökade träningsbelastningen minskade hans hemoglobin-koncentration, vilket automatiskt resulterade i en ökad RET% och därmed en minskad OFF-score. Idrottaren hänvisade till en studie från 1991 där RET% hos löpare ökade under ett 20-dagarslopp. Expertpanelen höll inte med. De menade att en lång period av intensiv träning kan vara en faktor som ger tolkningssvårigheter, eftersom en ökad arbetsbelastning kan expandera blodets plasmavolym (vilket minskar den relativa hemoglobinkoncentrationen), men att ABP-trösklarna ändå reflekterar idrottarnas träningsbelastningar. Ökad träning leder generellt sett inte till en ökad RET% hos simmare. Expertpanelen ansåg att studien som Idrottaren hänvisade till gällde löpare (som upplever en destruktion av röda blodkroppar till följd av fotisättningen i aktiviteten) och inte var överförbar till simmare, där den biomekaniska belastningen och därmed den mekaniska stressen på kroppen är mycket annorlunda. Enligt Expertpanelen sjunker RET% i icke-viktbärande sporter vid ökad träningsbelastning. Hur som helst förklarade Expertpanelen att effekten av träningsbelastning på RET% är relativt liten och inte skulle kunna förklara den höga RET% som uppmättes i detta prov.

Sammanfattningsvis accepterar Panelen Expertpanelens syn att de atypiska parametrarna för detta prov sannolikt inte kan förklaras av den ökade träningsintensiteten. Panelen håller med om att även om träningen skulle kunna ha orsakat en viss ökning av RET% (det vill säga produktionen av röda blodkroppar för att möta det ökade syrebehovet), skulle ökningen ha varit relativt liten inom simning, som inte är en viktbärande sport och därmed har en mindre mekanisk påverkan som annars skulle kunna stimulera eller kräva ökad produktion av röda blodkroppar. En sådan ökning skulle dessutom vara kortvarig och skulle inte kunna förklara den höga RET% som registrerades flera dagar senare.

Rektal blödning

Idrottaren hävdade att Expertpanelen hade ignorerat det faktum att han hade (eller har) hemorrojder och att detta orsakade en episod av betydande blödning under träningslägret i 5-6 dagar från och med den 5 juli 2017, under vilken han förlorade cirka 150 mL blod. Han uppgav att han hade ordinerats Ketadex för en inflammerad axel och att förstoppning var en ”inte ovanlig” biverkning av Ketadex, vilket sedan ledde till rektal blödning. Han hävdade att episoden styrktes av ett journallblad som upprättats av eller för Dr Kováts, även om han inte uppsökte läkare vid tidpunkten eftersom han inte ville avbryta sitt träningsläger.

Expertpanelen ansåg att det var ”högst osannolikt” att de kvantitativa resultaten för detta prov berodde på Idrottarens rektala blödning. Den uppskattade blodförlusten på cirka 150 mL var inte tillräcklig för att orsaka de uppmätta parametrarna. Enligt Expertpanelen visade en nylig studie att en blodförlust på 150 mL inte ledde till någon förändring alls i hemoglobin och RET% två veckor efter blodförlusten, och en annan studie visade att 450 mL inte orsakade förändringar av den magnitud som observerades i detta prov. Därför var Expertpanelens uppfattning att en betydligt större blodförlust (>450 mL) än den uppskattade mängden [150 mL] skulle ha krävts för att ge upphov till dessa förändringar.

Expertpanelen noterade också att Idrottarens journalblad noterade hemorrojder vid tidpunkten för prov 13, 15 och 33, men att hemoglobinnivåerna för prov 13 och 15 (14,1 och 14,3) skilde sig markant från prov 33 (16,1), vilket inte kunde förklaras om hemorrojder var orsaken.

Skiljedomstolen föredrar Expertpanelens bedömning i denna fråga. Idrottaren lämnade inget underlag som kunde motsäga de inkonsekventa hemoglobin- och RET%-parametrarna mellan prov 13 och 15 å ena sidan och prov 33 å andra sidan, eller som kunde bestrida Expertpanelens slutsats att en blodförlust på 150 mL helt enkelt inte var tillräcklig för att orsaka de atypiska värdena i detta prov. Dessutom fanns det få bevis som stödde Idrottarens förklaring: journalbladet som Idrottaren åberopade ger svagt stöd (särskilt eftersom Idrottaren inte förklarade vem som hade upprättat bladet, när det gjordes eller för vilket syfte); det fanns ingen samtidig medicinsk rapport (eftersom Idrottaren valde att inte söka medicinsk rådgivning vid den tiden); den medicinska rapport som finns skrevs långt efter den aktuella episoden och noterar enbart ”hemorrojder utan komplikationer”; och Idrottaren hade aldrig deklarerat att han led av hemorrojder på någon DCF (Doping Control Form).

Vitamin B12/ Rödbetsjuice / Körsbärsjuice:

Idrottaren hävdade också att han, som en del av sin familjs praxis vid behandling av hemorrojder, hade tagit vitamin B12-tabletter två gånger dagligen samt konsumerat 0,5 liter rödbets- eller körsbärsjuice dagligen. Han hävdade att detta kunde förklara den ökade RET%. Expertpanelen var oense. Expertpanelen erkände att vitamin B12 och järn spelar en nyckelroll i bildandet av nya röda blodkroppar (erytropoes), men sade att det inte finns några bevis för att tillskott i ett icke-anemiskt tillstånd inducerar erytropoes.

CAS skiljedomstol instämmer med Expertpanelen. Vitamin B12 är avgörande för produktionen av röda blodkroppar, och en brist kan leda till anemi, vilket innebär att tillskott av vitamin B12 kan hjälpa till att producera röda blodkroppar och potentiellt normalisera RET%. Men det finns ingen vetenskaplig grund för idrottarens påstående att tillskott av vitamin B12 i sig självt, och i frånvaro av anemi, skulle höja retikulocytantalet – och definitivt inte till den nivå som observerats här.

Detsamma gäller rödbetsjuice; den kan förbättra blodflödet men leder inte direkt till en ökning av retikulocytantalet. När det gäller körsbärsjuice är det välkänt att körsbär är rika på antioxidanter, men det finns ingen vetenskaplig evidens, och ingen sådan presenterades av idrottaren, som stöder påståendet att körsbärsjuice förbättrar produktionen av röda blodkroppar.

Sammantaget accepterar därför inte skiljedomstolen de förklaringar som idrottaren har lagt fram för det atypiska provet 13, och instämmer i den tolkning som Expertpanelen har gjort – att resultaten är förenliga med och kan förklaras av en tidigare blodtappning, såsom vid en autolog blodtransfusion.

Rökning

Idrottaren uppgav att han vid tiden för provtagningen hade börjat röka och vid vissa tillfällen kunde röka “10–15 cigaretter åt gången” i sällskap med andra rökare. Han hävdade att hans kropp reagerade biologiskt genom att öka nivåerna av retikulocyter.

Expertpanelen menade att det var “högst osannolikt” att idrottarens tobaksanvändning var av omfattning så att det skulle påverka blodvärdena ”subakut.”. DOmstolen drog slutsatsen att idrottarens rökning inte kunde ha orsakat någon erytropoetisk stimulering.

Minskad träningsbelastning

Simmaren försökte även förklara de atypiska värdena i ett prov med hänvisning till hans minskade träningsbelastning vid den tiden. Som tidigare nämnts hävdade idrottaren att han, efter OS i Tokyo, var mycket besviken och slutade träna, vilket innebar att hans fysiska aktivitet minskade till noll. Han menade att detta, eventuellt i kombination med hans rökning, förklarade de atypiska värdena.

Expertpanelen accepterade att en ökning av hemoglobin under perioder av minskad träning tidigare har erkänts (i studier av Schumacher et al., Hematological indices in elite cyclists, 2002. Scan J Med Sci Sports 12, 301-308; och Bejder et al., 2017) och att detta möjligen kunde förklara en del av ökningen i idrottarens HGB-koncentration i detta prov. Expert-panelen avfärdade dock idrottarens påstående att minskad träning kunde förklara ökningen av RET% i detta prov, och hänvisade till flera vetenskapliga studier som stöder uppfattningen att en minskad träningsbelastning inte påverkar RET%. Expertpanelen höll därför fast vid sin bedömning att detta atypiska resultat förblev oförklarat av idrottaren.

Sammanfattningsvis accepterar CAS expertpanelens uppfattning att de atypiska paramet-rarna i detta prov sannolikt inte kan förklaras av den minskade träningen. Domstolen instämmer i att, även om den minskade träningsbelastningen kan ha lett till en ökning av HGB, förklarar den inte förändringen i RET% i detta prov, vilket innebär att det atypiska värdet förblir helt oförklarat av idrottaren.

Dopingscenario

HUNADO måste, för att fullgöra sin bevisbörda, kunna formulera ett så kallat “doping-scenario”. Om ett sådant scenario saknas, förblir idrottarens atypiska värden oförklarade, vilket innebär att HUNADO inte uppfyller sin bevisbörda. Frågan är därför om HUNADO har lagt fram bevis som gör det troligt att idrottarens atypiska resultat kan förklaras av användning av en eller flera förbjudna substanser eller metoder, eller en kombination därav.

I detta överklagande hävdar HUNADO (med stöd av expertpanelens bedömning) att de avvikande ABP-värdena är konsekventa och sammanfaller med idrottarens tävlingsschema, vilket tyder på någon form av blodmanipulation – det vill säga det dopingscenario som åberopas. Exempelvis:

Simmarens första argument var att blodmanipulation endast skulle vara meningsfullt om det användes för att uppnå en exceptionellt hög hemoglobinnivå precis före tävlingar, men att hans hemoglobinvärden normalt var låga inför sina stora lopp, aldrig över 15 g/dL, och att alla blodprover som togs under träningen strax före stora tävlingar hade normala hemoglobinnivåer i genomsnitt. Men detta motsägs helt enkelt av data: de atypiska värden som Adaptive Model identifierade rörde samtliga förhöjt hemoglobin inför betydande tävlingar, vilket gör att argumentet faller. Sammantaget accepterar panelen expertpanelens och HUNADOs bedömning att mönstret av atypiska värden, kopplat till idrottarens tävlings-schema, är helt förenligt med ett försök att förbättra prestationen vid flera viktiga tävlingar. Det finns, kort sagt, ett trovärdigt dopingscenario.

Slutsats

Baserat på de bevis som lagts fram för skiljedomstolen drar domstolen följande slutsatser:

Simmarens ABP innehåller tydliga avvikelser för olika markörer i proverna 13, 15, 16, 17 och 33

Idrottarens invändningar mot ABP:s tillförlitlighet är obefogade; hans ABP utgör en tillförlitlig redogörelse för hans longitudinella blodprofil under perioden 2014–2022 och är ett tillförlitligt sätt för HUNADO att fastställa de faktiska omständigheterna kring denna påstådda dopingförseelse.

Idrottaren har lagt fram ett antal förklaringar angående avvikelserna i hans blodprofil. Panelen anser dock att ingen av de framlagda omständigheterna ger en tillfreds-ställande förklaring till de upptäckta avvikelserna.

Panelen instämmer med expertpanelen i att de onormala värdena som påträffats i idrottarens hematologiska profil är symtomatiska för användning och avbrytande av en erytropoes-stimulerande substans eller en blodtransfusion.

De upptäckta avvikelserna överensstämmer med ett dopningsscenario där idrottaren har försökt förbättra sin prestation vid flera betydande tävlingar.

Som resultat av detta godtar inte panelen idrottarens förklaringar avseende de atypiska prover som HUNADO nu åberopar. Därmed accepterar panelen, utan förbehåll, expertpanelens slutsats att avvikelserna i idrottarens biologiska pass “med hög sannolikhet är ett resultat av bloddopning och osannolikt beror på någon annan orsak”.

Avstängningsperioden ska vara fyra år.