CAS får nytt reglemente den 1 juli 2025

CAS (Court of Arbitration for Sport) får nytt reglemente från 1 juli 2025

Från och med den 1 juli införs nya regeländringar för CAS, vilka påverkar tidsramar, procedurer och själva definitionen av idrottslig rättvisa. Denna avgörande uppdatering kan omforma hur idrotten styrs och uppfattas.

När Idrottens skiljedomstol, känd under sin franska förkortning TAS, gav den sydafrikanske friidrottaren Oscar Pistorius tillstånd att delta i OS i London 2012 – efter att ha granskat huruvida hans proteser gav honom en otillbörlig fördel – förändrade beslutet inte bara en tävlingskalender. Det förändrade också hur miljoner människor förstod begreppet tävlings-mässig rättvisa.

Detta fall är bara ett av många som illustrerar den verkliga påverkan denna domstol har. Utan kameror eller arenor avgör den karriärer, regler, evenemang och rykten. Från den 1 juli 2025 kommer denna domstol att arbeta enligt en reviderad version av sin Skiljedomsstadga, ett grundläggande dokument som reglerar domstolens funktion. Reformerna syftar till att effektivisera processer, öka transparensen och stärka legitimiteten i varje beslut.

För utomstående kan förändringarna verka tekniska eller avlägsna. Men en snabb blick på några kända namn avslöjar deras betydelse. Det var hos CAS som indiska sprintern Dutee Chand lyckades få reglerna kring hyperandrogenism tillfälligt upphävda; där Michel Platini överklagade – och fick reducerat – sitt straff som fotbollstjänsteman; och där FIFA, Internationella Olympiska Kommittén, WADA och dussintals idrottsförbund avgör sina mest känsliga tvister. Inget som sker i Lausanne är betydelselöst. Varje beslut som fattas där får återverkningar i hela idrottsvärlden – både för det vi tittar på och för dem som lever i det.

En av de viktigaste förändringarna är den officiella valideringen av det digitala inlämnings-systemet (e-filing). Enligt nya artikel R31 får digitala inlagor full rättslig giltighet om de uppfyller fastställda krav. I fall som Simona Haleps dopingförsvar, där vetenskapliga bevis behövde lämnas in snabbt, blev detta digitala verktyg ett effektivt försvarsinstrument – inte bara en formalitet – och potentiellt avgörande för en rättvis dom.

Samtidigt kommer artikel R54 att omdefiniera kriterierna för att utse skiljedomare. När den nya koden träder i kraft måste divisionsordföranden uttryckligen ta hänsyn till erfarenhet, mångfald och rotation vid bekräftelse av vilka domare som – ensamma eller tillsammans – skall avgöra fall. För sporter med särskilda regler och förutsättningar ska domare som är väl isatta i dessa ges företräde – om det inte finns en väl motiverad anledning att frångå det.

Denna punkt är särskilt viktig i ljuset av fallet med Caster Semenya, där tvisten om testosteronnivåer och rätten att tävla väckte global debatt och blottlade spänningar mellan regler, identitet och biologi. Här blir sammansättningen av panelen inte längre en teknisk bagatell – från juli kommer de nya reglerna att stärka dess betydelse genom att förankra dessa kriterier i CAS normsystem.

Den nya koden inför också ett påskyndat förfarande enligt artikel R44.4. Om båda parter samtycker, kan skiljedomarpanelen fastställa kortare tidsfrister och agera snabbare. Detta kan vara avgörande vid turneringar med nära förestående matcher – eller i fall som Manchester Citys överklagan mot uteslutning från europeiskt spel. Där var det inte bara domen, utan den snabba hanteringen, som räddade tävlingen. I skiljeförfaranden – liksom i all rättvisa – kan timing vara lika viktig som innehåll. En försenad dom kan göra varje rättsmedel meningslöst och i vissa fall orsaka oåterkallelig skada.

I samma anda av att säkerställa snabbhet som en strukturell garanti, och utan att kräva parternas samtycke, kommer artikel R46 för första gången att införa formella maxgränser för beslutstider: tre månader från det att ärendet mottagits, med en möjlig förlängning på en månad. Överskrids denna gräns kan panelen bytas ut och dess arvoden minskas. Det gör kravet på effektivitet till en rättslig skyldighet. Liksom all annan rättvisa har idrottens rättvisa inte råd att vara sen.

Även ekonomisk transparens stärks. Artikel R64.4 förpliktar CAS att specificera alla kostnader för skiljeförfarandet – inklusive arvoden, resor, sakkunnigutlåtanden, administrativa avgifter, vittnesmål och tolkning – och att meddela detta inom rimlig tid. Detta förbättrar förutsägbarheten i kostnader, särskilt viktigt för idrottare och organisationer med begränsade resurser.

Den sista stora förändringen är att CAS nu får publicera sina skiljedomar, såvida de inte omfattas av sekretessavtal. Det innebär att CAS inte bara agerar – utan också blir synligt, begripligt och granskningsbart. I en tid då legitimitet väger lika tungt som regler markerar detta ett steg mot institutionell modernisering och möter en mer informerad och krävande publik som efterfrågar öppenhet i beslut som påverkar sportens ekonomi, värderingar, identitet och känsloliv. Varje dom avgör inte bara en tvist, utan lämnar också ett avtryck i den gemensamma idrottshistorien.

Den nya koden kommer inte att skriva om varje fall, men lära av dem för att skapa tydligare regler för framtiden. Att döma i idrott handlar i dag om att bemöta aktuella utmaningar, brådskande frågor och föränderlig känslighet. Det viktiga – ofta tysta – arbetet börjar tidigt, redan i hur reglerna formuleras.