Svenska tennisspelaren Maja Radenkovićsförhandling i CAS
Svenska tennisspelaren Maja Radenkovićs dömd efter förhandling i CAS
Maja Radenkovic (född 7 april 2002 ) är en svensk tennisspelare, som började spela tennis vid tre års ålder. Hennes första proffssäsong inleddes 2016. Hon har främst spelat på turneringar på ITF Women’s World Tennis Tour och vunnit mest i dubbel.
Antidoping Sverige genomförde den 2 juli 2023, en dopingkontroll beträffande Maja Radenkovic vid en tävling i Skåne. Hon var då rankad som cirka 900 i världen. En analys av det urinprov som hon lämnat vid kontrolltillfället visade att provet innehöll en metabolit till arimistan. Analysen gjordes av Dopinglaboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Arimistan, 1,4,6-Androstatriene-3,17-dion (ATD) är en potent, irreversibel aromatashämmare som hämmar östrogenbiosyntesen genom att permanent binda och inaktivera aromatas i fettväv och annan perifer vävnad. Aromatashämmare – andra moderna exempel är anastrozol, exemestan och letrozol (inte att förväxla med östrogenreceptomodulatorer som tamoxife, Nolvadex® – används för att behandla hormonberoende bröstcancer. Aromatas är ett enzym som finns naturligt i kroppen och som behövs för att östrogen ska bildas i kroppen hos kvinnor som passerat klimakteriet. Arimistan är varunamnet för arimistan när det säljs i Sverige via ”vanliga” apotek på recept.
Arimistan fanns i vissa receptfria bodybuilding-tillskott fram till 2009, såväl som Topical ATD-lösningar som fungerar transdermalt. Produkten har utvecklats och kommersialiserats på kosttillskottsmarknaden av industrigesällen Bruce Kneller, som innehar ett USA-patent för användning av föreningen och relaterade föreningar för Gaspari Nutrition. ATD har många namn inom sporttillskott inklusive: 1,4,6 etiollochan-dion, 3, 17-keto-etiochol-triene, androst-1,4,6-trien-3,17-dion och många andra.
ATD kan orsaka ett positivt test för den anabola steroiden boldenon, av vilken den är en möjlig metabolit och produktionsförorening.
Arimistan är dopingklassat av WADA sedan 2017, är klassificerat under S4 ”hormon- och metaboliska modulatorer”, och är förbjudet vid både tävling och träning som en ”specificerad substans.” Det finns ingen vetenskaplig litteratur som visar att preparatet är effektivt som dopingpreparat (och inte heller som bantningsmedel, se nedan)
Det är ostridigt att den skånska tennisspelaren Maja Radenković (född 7 april 2002) lämnade ett positivt prov vid en dopingkontroll under tävling. Vad som är omtvistat i detta mål inför CAS (Court of Arbitration for Sport) är huruvida idrottaren har rätt till nedsättning av avstängningsperioden enligt principen om “Ingen Betydande Skuld eller Försummelse”, som återfinns i artikel 10.6.1 i det svenska antidopingreglementet.
Den 2 juli 2023 genomfördes en dopingkontroll i samband med tävling på Beddingestrands Tennisklubb (nära hemmet). Analysen av idrottarens A-prov visade förekomst av en metabolit av Arimistane, en aromatasinhibitor som är upptagen under kategorin “S4 – Hormon- och ämnesomsät-tningsmodulatorer” i WADA:s förbjudna lista (version 2023). Det är en så kallad “specificerad substans” och förbjuden både i och utanför tävling.
Via e-post den 3 juli 2023 kontaktade idrottaren svaranden. En fri översättning av relevanta delar av e-posten lyder:
“Jag blev informerad om att jag skulle göra ett dopingtest efter finalen i Beddingestrand. Det var första gången jag någonsin gjorde ett sådant test och jag är väldigt ny när det gäller dopningslistan osv. Har nu gjort lite mer research och glömde nämna att jag har allergi mot gräs, pollen och björk. För det behöver jag ta astmamedicin som är utskriven av läkare. Jag såg också att kosttillskott kan innebära en risk i dopningssammanhang, och under de senaste sju dagarna har jag tagit kosttillskott för att gå ner lite mer i vikt. Jag var inte medveten om, och tänkte inte på, att detta kunde klassas som dopning och därför tycker jag att det är bäst att informera er om detta.”
I augusti frågade idrottaren om de läkemedel hon tagit för att behandla ett nyligen upptäckt tillstånd – Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) – kunde ha orsakat det positiva testet. ADSE (den svenska antidopingorganisationen) bad idrottaren att skicka in dokumentation rörande medicineringen. Idrottaren skickade in den begärda dokumentationen, men fick till svar att inga av de läkemedel hon identifierat fanns med på WADA:s förbjudna lista.
Den 5 oktober 2023 lämnade idrottaren in ett ytterligare yttrande där hon motsatte sig svarandens förslag att bestraffa henne med en tvåårig avstängning. För första gången förde hon fram teorin om ett kontaminerat kosttillskott (benämnt ”FBN Energizer”, som hon använde för viktminskning) som hon av misstag skulle ha fått i sig via sin mammas te under väderuppehållet i finalen på Beddingestrands Tennisklubb den 2 juli 2023 – och att detta skulle ha orsakat det positiva provsvaret. Hennes yttrande löd bland annat:
”Den 2 juli spelade jag final i Beddingespelen. Vädret var allt annat än behagligt sommarväder – det var kallt och regnigt. Matchen drog ut på tiden på grund av många långa regnavbrott, vilket är vanligt när man spelar utomhus på grus; att spela på blöt bana skadar underlaget och leder till dyra reparationer.
Eftersom det inte fanns någonstans för mig att sitta och värma mig blev jag kallare för varje avbrott. Under det sista uppehållet drabbades vi av ett skyfall som varade 45–60 minuter. Jag och min motståndare gick in i omklädningsrummet, men det var mycket folk som gick in och ut, så jag kunde inte få upp värmen. Varje gång dörren öppnades drog kall luft in, och mina kläder var blöta. Det enda jag hade att värma mig med var en handduk.
Min mamma, som satt med min syster, hade både min hoodie och mina hörlurar i sin väska. Jag svepte handduken runt axlarna och sprang de 2–3 meterna till henne i klubbhuset, som var trångt (ca 20 m²) och fullt av människor. Eftersom mamma var upptagen i ett samtal tog jag mina saker ur hennes väska och såg att hon även hade sin tetermos där. Jag frös, så jag tog termosen och drack ganska mycket te.
En funktionär erbjöd mig sedan en plats i förrådet där de förvarade drycker och chips, så att jag kunde fokusera och mentalt förbereda mig. Jag lade tillbaka mammas termos i väskan och stannade i förrådet resten av tiden, med handduk om benen, hoodie på, och tittade på tennis på YouTube.
Att detta inte nämnts tidigare beror på att jag inte såg teet som en möjlig orsak till det positiva provet. När vi nu gått igenom dagen steg för steg, med hjälp av den jurist klubben rekommenderat, insåg jag att jag inte kände till att mamma börjat träna med en personlig tränare och fått viktminskningstabletter rekommenderade. Jag har varit bortrest på tävlingar länge och har därför varken sett tabletterna eller pratat med mamma om hennes träning.
När vi gick igenom veckan före tävlingen fick mamma panik när hon insåg att jag druckit hennes te. Hon visste inte om det eftersom jag normalt inte dricker te, och eftersom hon hittade termosen där hon lagt den fanns ingen anledning att tro att jag druckit ur den. Vi har nu undersökt tabletterna och deras ursprung och funnit att de sannolikt tillverkas i en fabrik där även andra kosttillskott produceras, inklusive substanserna som hittades i min urin, och att tabletterna därmed kan ha blivit kontaminerade.”
Den 21 maj 2024 slog Dopingnämnden fast att idrottaren begått en antidopingförseelse och utdömde en tvåårig avstängning. Den engelska översättningen av beslutet anger i relevanta delar:
”Med utgångspunkt i den utredning som AntiDoping Sverige presenterat anser Dopingnämnden det styrkt att Maja Radenkovic hade en metabolit av den förbjudna substansen Arimistane i systemet under tävlingen den 2 juli 2023. Hon har därmed begått ett brott mot antidopingreglerna. Utgångspunkten för denna typ av överträdelse – som rör en specificerad substans – är att straffet vid en första förseelse ska bestämmas till fyra år om AntiDoping Sverige kan visa att överträdelsen begicks uppsåtligen. AntiDoping Sverige har emellertid accepterat att överträdelsen inte begicks uppsåtligen, varför grundavstäng-ningen är två år.”
Dopingnämnden noterar att Maja Radenkovic under utredningen lämnat olika förklaringar till det positiva provet. Hon har tagit tillbaka sitt ursprungliga påstående – att hon fick i sig den förbjudna substansen via sin mammas te. Under den första handläggningen framförde hon i stället att substansen kunde vara ett naturligt resultat av hennes PCOS eller härstamma från läkemedlet Inofolic Combi, som ordinerats av en läkare i Serbien. Vid den muntliga förhandlingen uppgav hon dessutom att hon ordinerats läkemedlen Arimidex och Corectia M av serbiska läkare. Enligt Maja Radenkovic fanns det stark anledning att tro att särskilt intaget av Arimidex orsakade det positiva testet.
Maja Radenkovic stängdes mot sitt nekande av i två år men överklagade Dopingnämndens beslut hos Riksidrottsnämnden, men Riksidrottsnämnden avslog Maja Radenkovics överklagande i december 2024. Det innebär att Dopingnämndens beslut stod fast. Enligt massmedia har hon sedan tagit hjälp av en känd advokat, Howard Jacobs, för att försöka slippa sin avstängning. Han har tidigare försvarat bland andra tennisikonerna Maria Sjarapova och Simona Halep.
Beslutet överklagades till CAS och där tog tennisspelare upp följande i sakfrågan:
Dopingkontrollen var första gången idrottaren någonsin lämnade ett prov. Idrottaren hade fått mycket lite antidopingutbildning sedan hon började sin professionella tenniskarriär år 2018
Medicinska tester visade att idrottaren lider av PCOS, och hon ordinerades olika läkemedel som en del av sin behandling, inklusive Arimidex, Corectia M och Insofolic Combi
Sedan hon först fick besked om det positiva testet har idrottaren ärligt hävdat att hon aldrig haft för avsikt att ta någon förbjuden substans, och att den positiva analysen orsakades av oavsiktligt intag av en substans, antingen från hennes medicinering eller från FBN Energizer-tillskottet i hennes mammas te
Idrottaren överklagade straffet för det positiva dopingprovet trots att hon inte kunde identifiera den exakta källan till den kontaminerade substansen, på grund av sin bristande erfarenhet av vetenskaplig testning och sin oförmåga att hitta ett laboratorium som kunde testa FBN Energizer-tillskottet och Arimistane
Idrottarens överklaganden misslyckades eftersom hon inte kunde bevisa källan till den förbjudna substansen och inte förstod den juridiska standard som krävs för att få sin tvååriga avstängning reducerad enligt principen om “ingen betydande skuld eller försumlighet” i artikel 10.6.1 i de svenska antidopingreglerna
Det är mer sannolikt än inte att det positiva testet orsakades av att idrottaren oav-siktligt fick i sig Arimistane genom kontaminering av ett tillskott som fanns i hennes mammas te
På morgonen den 2 juli 2023 löste idrottarens mamma upp pulvret från fyra (4) kapslar av sitt FBN Energizer-tillskott i sin 473 mL stora te-termos. Idrottaren såg inte detta och visste inte att modern hade löst upp kapslarna i teet den dagen. Hon visste inte heller att modern använde FBN Energizer
Idrottaren hade ingen anledning att tro att teet i termosen inte var säkert att dricka, eftersom det var hennes mammas och hon hade ingen anledning att tro att modern skulle använda skadliga eller förbjudna substanser
Testning av FBN Energizer-tillskottet som fanns i teet som idrottaren drack några timmar före dopingkontrollen visade att tillskottet var kontaminerat med Arimistane. Denna substans är dock inte angiven som ingrediens i produkten
Den enda anledningen till att idrottaren inte framförde denna förklaring gällande FBN-tillskottet vid förstainstansförhandlingen var att hon inte kände till något laboratorium som kunde analysera tillskottet för Arimistane
Vad gäller sannolikheten för att idrottaren skulle ha tagit Arimistane från en annan källa utöver det kontaminerade FBN-tillskottet, är det noterbart att idrottaren vid tidpunkten för dopingkontrollen led av PCOS och hade blivit ordinerad flera läkemedel som en del av sin behandling. Hon använde redan aromatashämmaren “Arimidex” under medicinsk övervakning. Det vore ologiskt att tro att hon samtidigt skulle ta den farliga och oreglerade aromatashämmaren Arimistane
Idrottaren fick bristfällig hjälp av ADSE. Utöver bristen på antidopingutbildning fick hon mycket lite stöd eller vägledning efter det positiva testet för att hjälpa henne hantera processen. Även om ADSE kunde vara motpart, kunde denne enkelt ha försett idrottaren med resurser för att hjälpa henne i den komplexa processen att bestrida ett dopingbrott
I meddelandet om misstänkt dopningsöverträdelser, som svaranden skickade till idrottaren den 7 augusti 2023, fanns ingen hänvisning till någon idrottsombudsman eller annan oberoende kontaktperson som idrottaren kunde vända sig till för stöd, och inga ytterligare resurser erbjöds
Som fastställts i CAS-praxis kan begränsningar i testmetoderna som används för både urinprovet och det aktuella tillskottet – såsom huruvida testerna är kvalitativa (till skillnad från kvantitativa) och huruvida det finns signifikanta skillnader mellan koncentrationsnivåerna i idrottarens A-prov och B-prov – ha stor betydelse för vad en idrottare rimligen kan krävas bevisa för att uppfylla sin bevisbörda gällande hur den förbjudna substansen kom in i kroppen. Testet för Arimistane (en icke-gränsvärde-substans) är ett kvalitativt, inte ett kvantitativt test
Idrottaren bestrider inte att testet var positivt, och hon ifrågasätter inte att provet kom från henne. Hon gör inte gällande att hon är helt utan skuld för det positiva testet, men anser sig ha rätt till en reducering av straffet på grund av mycket låg grad av skuld och försumlighet
SST (Svenska Sportens Domstol) underlät att följa gällande regler och riktlinjer, misslyckades med att korrekt värdera de bevis som lagts fram, och beslutade om en sanktion som inte är i enlighet med de svenska antidopingreglerna
Idrottaren hävdar att hennes sanktion bör reduceras till redan avtjänad tid enligt artikel 10.6.1.2 eller artikel 10.6.1.1 i WADA-koden (2021), eftersom källan till Arimistane i hennes prov med största sannolikhet var intag av det kontaminerade FBN Energizer-tillskottet den 2 juli 2023, och eftersom hennes grad av skuld var mycket låg. Detta fall utgör tydligt ett exempel på “ingen betydande skuld eller försumlighet”, med idrottarens skuld i den lägsta delen av skalan
Idrottaren gör gällande att hennes objektiva skuld är ”lindrig”, vilket motiverar en sanktion på 0–8 månader: hon drack te från en termos som hon visste kom från sin mamma, och hon hade ingen anledning att tro att det innehöll något annat än te
Vad gäller de ”subjektiva faktorerna” är idrottaren en ung idrottare (22 år gammal) och hade aldrig tidigare blivit föremål för ett dopingtest. Hon hade också otillräcklig antidopingutbildning. Idrottaren var dessutom under stor stress vid tidpunkten då hon försökte hantera sina nyligen uppkomna hälsoproblem
I det osannolika fallet att den ensamstående skiljedomaren bedömer att FBN Energizer inte är en kontaminerad produkt, hävdas att analysen ändå blir densamma enligt artikel 10.6.1.1 i WADA-koden (2021), tillämplig vid ett positivt test för en specificerad substans där idrottaren kan visa att det inte föreligger någon betydande skuld eller försumlighet
Sanktionen i detta fall bör inte överstiga den tid av sanktionen som klaganden redan avtjänat.
Tennisspelarens motpart i målet hävdade i sakfrågan:
Idrottaren måste anses vara både professionell och erfaren, oavsett hennes ålder. Idrottaren har deltagit i relevant antidopingutbildning. Hon har haft omfattande information och utbildning tillgänglig för sig gällande antidoping
Svarande bestrider inte att idrottaren hade rest eller att hon besökte ett sjukhus i Serbien den 17 maj 2023. Däremot kan svarande inte bekräfta några av påståendena gällande resans längd, hennes hälsotillstånd, eventuell sjukhusvistelse och/eller att Arimidex förskrivits. Idrottaren deltog i flera tennisturneringar under maj och juni 2023, vilket tyder på att hon inte hade några allvarliga hälsoproblem
Flera gånger under denna rättsprocess har idrottaren lämnat nya och/eller motsägelsefulla uppgifter om sitt hälsotillstånd och sin medicinanvändning, vilket i hög grad påverkar hennes trovärdighet
Svarande motsätter sig starkt scenariot om att idrottaren skulle ha fått i sig ämnet genom sin mors te. Idrottaren verkade varken vara ”extremt frusen” eller ”genomblöt”, och således i behov av varmt te, eftersom hon inte ens bytte tävlingskläder under det andra avbrottet i matchen
Den 3 juli 2023, alltså endast några timmar efter dopingkontrollen, informerade idrottaren svaranden om sin allergi mot gräs, pollen och björk, samt att hon använde receptbelagd astmamedicin för att hantera allergin. Vidare uppgav idrottaren att hon under de senaste sju dagarna tagit kosttillskott för att gå ner i vikt. Senare hävdade hon plötsligt att kosttillskottet användes av hennes mamma
Den påstådda doseringen står i strid med både produktinformationen och rekommen-dationerna från hennes mammas personliga tränare
Det finns inget stöd för uppgifterna om påstådd kontakt med tillverkaren av kost-tillskottet FBN Energizer och/eller med Livsmedelsverket
Gällande analysen av FBN Energizer-tillskottet anför svaranden att det inte klargjorts vilken flaska/parti som analyserats och testet omfattade inte ens analys av det förbjudna ämnet Arimistane, som påträffades i idrottarens urinprov. Analysen genomfördes inte heller enligt WADA;s internationella standard för testning och utredning eller i ett WADA-ackrediterat laboratorium
Två kapslar ”innehållande ett brunt pulver” utan någon märkning påstås ha skickats per post för analys till Dr. Kintz. Svarande ifrågasätter att dessa kapslar skulle komma från samma flaska och/eller parti som de kapslar som påstås ha lösts upp i idrottarens mors te
Det fanns inget ombudssystem för idrottare i Sverige vid tiden för idrottarens test, som svaranden kunnat hänvisa till. WADA tillkännagav inte lanseringen av hemsidan för Anti-Doping Ombuds förrän en månad efter att underrättelsebrevet hade skickats. Idrottaren erbjöds ett samtal med svaranden där hon skulle ha fått möjlighet att ställa frågor
Det är osant att svaranden skulle ha rekommenderat idrottaren att avstå från analysen av B-provet. Vidare anges idrottarens rätt att få B-provet analyserat tydligt i underrättelsebrevet. Idrottaren informerades uttryckligen om detta och erbjöds analys av B-provet vid två tillfällen
Idrottaren har inte uppfyllt bevisbördan avseende ursprunget till det förbjudna ämnet som påträffats, och kan därför inte åtnjuta någon förkortning av avstängnings-perioden.
Idrottaren har inte iakttagit en hög grad av försiktighet. Idrottarens och/eller hennes familjemedlemmars totala brist på aktsamhet innebär att detta fall inte kan betraktas som så exceptionellt att det skulle kvalificera för en reducering baserat på “ingen betydande skuld eller vårdslöshet”.
CAS-domarens värderingar:
Parterna är överens om att den ordinarie avstängningsperioden för Idrottarens dopningsöverträdelser är två år. Kärnan i detta överklagande är dock Idrottarens påstående att hon har rätt till en förkortning av den ordinarie avstängningsperioden, eftersom den förbjudna substansens ursprung ska ha varit kosttillskottet FBN Energizer, som fanns i det te hon påstås ha druckit på matchdagen – utan att veta att hennes mor hade löst upp kapslar av tillskottet i det. Eftersom hon fick i sig den förbjudna substansen omedvetet anser idrottaren att hon inte handlat med någon betydande skuld eller vårdslöshet.
Svaranden bestrider att det scenario idrottaren beskriver – det vill säga att det var det kontaminerade teet som ledde till att substansen kom in i hennes kropp – är korrekt
Det är Idrottarens bevisbörda att visa de omständigheter som skulle kunna leda till en reduktion. Den tillämpliga bevisstandarden är “övervikt av bevis”, det vill säga att det scenario idrottaren åberopar måste vara mer sannolikt än inte.
För att avgöra de tvistiga frågorna kommer skiljedomaren i ett första steg att fastställa de rättsliga förutsättningarna för att få reduktion, och därefter, i ett andra steg, analysera huruvida Idrottaren på en balans av sannolikheter har bevisat hur den förbjudna substansen kom in i kroppen samt att hon agerade utan betydande skuld eller vårdslöshet
Tillämplig standard för att visa att ingen betydande skuld eller vårdslöshet föreligger:
i. Idrottaren måste visa hur den förbjudna substansen kom in i kroppen, ochii. Idrottaren måste visa att hen inte handlat med betydande skuld eller vårdslöshet
Även om idrottaren lyckas visa hur substansen kom in i kroppen måste hon ändå visa att detta skedde utan betydande skuld eller vårdslöshet. Det aktuella tillskottet, FBN Energizer, som idrottaren hävdar var källan till den upptäckta substansen Arimistane, är ett kosttillskott för fettförbränning. Elitidrottare måste iaktta yttersta försiktighet vid användning av kosttillskott, då det är välkänt att sådana produkter medför risker (CAS 2023/A/10025 & 10227, punkt 234).
Det bör även noteras att idrottare är medvetna om att användning av kosttillskott sker på egen risk. Sanktionsreduktioner baserade på ingen betydande skuld eller vårdslöshet har sällan beviljats i fall som rör kontaminerade produkter – såvida inte idrottaren har utövat en hög grad av försiktighet innan produkten intogs. Vid prövning av huruvida idrottaren visat substansens källa är det till exempel relevant om idrottaren faktiskt använt produkten, och om produkten deklarerades i dopingkontroll-formuläret.”
Två allmänna principer har identifierats för att avgöra om användning av ett (kontaminerat) kosttillskott kan motivera reduktion (CAS 2009/A/1870, punkter 117–118):
I. En avstängningsperiod kan endast reduceras på grund av ingen betydande skuld eller vårdslöshet i fall där omständigheterna är verkligt exceptionella, inte i det stora flertalet fall.
II. Ett exempel på sådan reduktion är om den positiva analysen beror på kontaminering i ett vanligt multivitamintillskott, inköpt från en källa utan koppling till förbjudna substanser, och idrottaren varit försiktig och inte använt andra tillskott.
Det fastslås att det står klart att en idrottare helt kan undvika riskerna med kosttillskott genom att avstå från att använda dem. Men om tillskottet köptes från en källa utan koppling till dopning, och idrottaren i övrigt utövade försiktighet – och omständigheterna är ”verkligt exceptionella” – kan detta leda till att idrottarens skuld betraktas som ”normal” snarare än betydande.
I det aktuella fallet hävdar Idrottaren att hon omedvetet fick i sig ett kontaminerat tillskott genom att dricka sin mors te – ovetande om att modern just då använde FBN Energizer och hade löst upp fyra kapslar i flaskan med te, som idrottaren sedan drack under ett regnavbrott i matchen.
I tidigare fall som rört oavsiktligt intag av kontaminerad produkt har CAS-paneler reducerat avstängningar under liknande omständigheter (se till exempel CAS 2017/A/5301).
I den första analyserade kapseln, på grund av att det saknades en tillgänglig referensstandard. En referensstandard är endast relevant för att bestämma mängden av det testade ämnet. Eftersom Arimistane är ett icke-tröskelvärdesämne, är urintestet avseende substansen kvalitativt, inte kvantitativt.
Hur som helst fick professor Kintz laboratorium tillgång till relevant referensstandard efter sin första rapport, och professor Kintz kunde därefter fastställa mängden av den förbjudna substansen i både de första kapslarna (som han testade om) och i de nya kapslarna som senare levererades av Idrottarens juridiska ombud.
Han bekräftade också att de uppmätta koncentrationerna överensstämde med Idrottarens positiva prov, under förutsättning att hon drack ungefär hälften av sin mors termosflaska med te, som innehöll fyra upplösta kapslar av FBN Energizer. Detta vittnesmål lämnades utan invändning
Som en följd av detta finner Skiljedomaren att Idrottaren har visat – med övervikt av bevis – att FBN Energizer-tillskottet var källan till den förbjudna substansen. Genom att dricka teet innehållande FBN Energizer fick hon Arimistane i kroppen.
Första gången Idrottaren förklarade händelsen – att hon drack sin mors te under regnavbrottet – var i ett skriftligt uttalande daterat den 5 oktober 2023. Hon uppgav att anledningen till att hon inte nämnde denna händelse tidigare (utan först mer än tre månader efter dopingkontrollen), var att hon inte visste att teet kunde vara orsaken till det negativa analysresultatet.
I detta uttalande bekräftade hon att hon under det andra regnavbrottet i finalmatchen (som varade mellan 45–60 minuter), då hon frös på grund av det regniga vädret, gick till klubbhuset för att hämta sin hoodie och sina hörlurar ur sin mors väska. Då såg hon termosen med te i väskan, tog den och drack “ganska mycket” av teet innan hon gick vidare in i ett annat rum.
I sitt skriftliga vittnesmål som lämnades in under den aktuella processen beskrev Idrottaren händelsen på annat sätt
Idrottaren bekräftade sitt skriftliga vittnesmål vid direktförhöret under förhandlingen. Hon lade till att när hon gick till omklädningsrummet under det andra regnavbrottet, så bytte hon kläder (sport-bh, tröja och strumpor), eftersom hon alltid har med sig ett extra set av allt – förutom sin tenniskjol
När Idrottaren konfronterades med en video ändrade hon sin förklaring.
Baserat på motsägelserna och delvis undvikande svar hyser skiljedomaren starka tvivel på att idrottaren förklaringar.
I slutet av förhandlingen framförde Idrottarens ombud att det ändå var bevisat att Idrottaren hade fått i sig FBN-tillskottet. Men, som nämnts ovan, räcker det inte med att bevisa hur intaget skett för att fastställa att det inte föreligger någon Betydande skuld eller vårdslöshet. Tröskeln för att bevisa “Ingen betydande skuld eller vårdslöshet” är hög, eftersom idrottare måste vara medvetna om riskerna med att använda kosttillskott. De måste lämna trovärdiga förklaringar till varför de inte kunde ha undvikit den negativa analytiska fynden som uppstod till följd av kosttillskottet. Det som tydligt inte räcker för elitidrottare är att använda kosttillskott utan att undersöka deras innehåll och ursprung. Halep-domen (CAS 2023/A/10025 & 10227) har nyligen bekräftat de strikta krav på undersökning som ställs på idrottare.
I detta fall finner den skiljedomaren övertygande samtida bevis som pekar på en annan berättelse än den Idrottaren har lämnat.
Enligt hennes egen uppgift återvände Idrottaren från en internationell resa den 26 juni 2023, alltså sju dagar före dopningskontrollen. FBN Energizer hjälper till med viktnedgång. Oavsett om det var mamman eller Idrottaren själv som köpte FBN Energizer, tyder det ovan citerade uttalandet, som Idrottaren gav nästan omedelbart efter dopningskontrollen, starkt på att hon tog viktminskningstillskottet medvetet, i syfte att gå ner i vikt.
Uttalandet bekräftar också att Idrottaren måste ha varit medveten om de problem som kosttillskott potentiellt kan orsaka, men att hon uppenbarligen inte hade gjort något för att kontrollera produktens säkerhet. Hade hon genomfört en undersökning av produkten, skulle detta ha varit den berättelse hon framlagt. Som visats, bland annat i Halep-fallet, kan idrottare lyckas få en reducering baserat på ”Ingen betydande skuld” om de visar att de gjort tillräckliga ansträngningar för att säkerställa produktens säkerhet.
Tydligen blev Idrottaren orolig efter dopningskontrollen, särskilt med tanke på att hon hade underlåtit att ange några av sina läkemedel och kosttillskott i dopningskontrollformuläret.
Beslut
Under dessa omständigheter – där hon presenterar en osammanhängande berättelse som motsägs av hennes egna samtida uttalanden – kan idrottaren inte åtnjuta någon reducering av avstängningsperioden baserat på ”Ingen betydande skuld eller vårdslöshet”.
Som ett resultat måste hennes överklagande avslås.