Erytropoietins prestationsökande effekter på vältränade idrottsutövare
Erytropoetin (EPO) är den hematopoetiska tillväxtfaktorn som stimulerar erytropoes (bildning av röda blodkroppar) som svar på cellulär hypoxi. EPO är ett glykoproteinhormon som kännetecknas av ett proteinskelett bestående av 165 aminosyror med fyra kolhydratkedjor, var och en innehållande två till fyra sialinsyrarester Majoriteten av EPO produceras i de peritubulära interstitiella cellerna i njurens bark och märg, medan cirka 15 procent syntetiseras i levern.
Användningen av rekombinant humant erytropoetin (rHuEPO) har visat sig förbättra olika kardiopulmonella variabler som i slutändan bör kunna stärka uthållighetsprestationer. EPO spelar en central roll i regleringen av erytrocytproduktionen genom att rekrytera och differentiera erytroida progenitorceller i benmärgen, stödja deras överlevnad och stimulera syntesen av hemoglobin (Hb). Under 1980-talet utvecklades rekombinant humant erytropoetin (rHuEPO) för att behandla kliniska tillstånd, särskilt anemi vid kronisk njursvikt.
Utöver sina kliniska tillämpningar fick rHuEPO ökänt rykte som dopningsmedel inom uthållighetssporter såsom landsvägscykling, längdskidåkning, simning, medel- och långdistanslöpning samt triathlon. Dessa sporter är beroende av komplexa fysiologiska faktorer för prestation, inklusive maximalt syreupptag (VO2max), rörelseekonomi, blodlaktatkoncentration vid olika intensiteter och tid till utmattning (TTE).
VO2max, den primära indikatorn för aerob kapacitet, återspeglar den maximala mängd syre som en person kan ta upp, transportera och utnyttja under maximal fysisk ansträngning. Dock har även andra parametrar, såsom rörelseekonomi – det vill säga energiåtgång per enhet hastighet – visat sig vara kritiska prediktorer för uthållighetsprestation. Dessutom är effektutveckling i cykling och löptider i medel- och långdistans viktiga prestationsmarkörer.
Det primära målet med att använda rHuEPO inom idrotten är att öka antalet erytrocyter, höja Hb-nivåerna och förbättra syretransporten till vävnader, vilket i sin tur förbättrar VO2max och prestationsförmåga vid aerob träning. rHuEPO gruppen erytropoesstimulerande medel (ESA), som sedan 1990 är förbjudna av WADA.
rHuEPO har förlivit en kontroversiell substans inom idrotten – både på grund av etiska frågor och potentiella hälsorisker. Med tanke på den vetenskapliga evidens som hittills publicerats, syftade denna systematiska översikt till att undersöka de hematologiska, fysiologiska och prestationsmässiga effekterna (både maximala och submaximala) av rHuEPO hos vältränade uthållighetsidrottare.
En litteratursökning genomfördes i tre olika databaser (PubMed, Web of Science och Scopus) den 20 januari 2025 och inkluderade studier publicerade mellan 1 januari 2010 och sökdatumet. Efter att ha analyserat 985 artiklar samt 5 ytterligare källor identifierade genom citeringsspårning, inkluderades 10 studier som uppfyllde inklusionskriterierna i den systematiska översikten.
Vi fann att oavsett den totala dosen rHuEPO som användes, förbättrar substansen de huvudsakliga hematologiska parametrarna (total hemoglobinhalt, hemoglobinkoncentration och hematokrit). Betydande ökningar i hematologiska variabler rapporterades i 9 av de 10 analyserade studierna. Den totala hemoglobinmassan (tHb) ökade med 6,7 till 19,7 procent, Hb med 8,0 till 16,2 procent och hematokritvärdet (Hct) med 2,6 till 18,8 procent i förhållande till utgångsvärdena.
Liknande signifikanta ökningar i fysiologiska variabler rapporterades i 9 av 10 studier. Förbättringarna inkluderade ökningar i VO₂max på mellan 2,6 och 10,0 procent, samt i maximal syreupptagningsförmåga (VO₂peak) på mellan 4,2 och 6,2 procent, jämfört med utgångsvärdena.
Av de sju studier som analyserade prestationsrelaterade variabler vid maximal ansträngning rapporterade fyra signifikanta förbättringar. Specifikt ökade maximal effekt (Pmax) och topp-effekt (Ppeak) med 2,7 till 5,8 procent jämfört med utgångsvärdena. Dessutom visade presta-tionsrelaterade variabler vid submaximal ansträngning signifikanta förbättringar i 3 av 7 studier. Anmärkningsvärda ökningar observerades i tiden till utmattning (tlim) under tester med konstant belastning, med förbättringar på mellan 4,3 och 69,7 procent, samt i 3000 metersloppet, där tiderna förbättrades med 4,6 till 5,7 procent jämfört med utgångsvärdena.
Denna systematiska översikt visar att de analyserade studierna inte påvisar någon dosberoende effekt av rHuEPO på de undersökta variablerna. Det har inte observerats någon större effekt, i form av högre procentuell ökning från utgångsvärdena, i studier där högre doser av rHuEPO administrerats, och inte heller har någon minskad effekt varit uppenbar vid lägre doser.
Alberdi-Garciandia A, Santos-Concejero Recombinant human erythropoietin effects on well-trained athletes’ endurance performance: A systematic review. J.Sports (Basel) 2025; 13: 78.

