Teknologisk dopning i cykling

Cykling är en sport som bygger på samspelet mellan cyklist och cykel – och båda kan fuska. Det finns många sätt att dopa sig, och ända sedan cyklingen blev en sport har det förekommit beteenden som överskrider reglerna – och därmed också personer som haft som uppgift att jaga dem som bryter mot dem.

I Tour de France 2025 analyseras varje dag över 60 cyklar i jakt på dolda motorer eller system som utgör mekaniskt fusk. Detta sker genom ett nätverk av informatörer vars metoder påminner om dem som regeringar använder i krigstid. Fusket göms inne i cykeln.

Efter en särskilt svår period på 1990-talet och början av 2000-talet som fläckade sportens rykte, har insatserna för att stoppa fusket ökat exponentiellt. I årets Tour de France, som avslutades den 27 juli 2025, har det internationella cykelförbundet (UCI) och Internationella testbyrån (ITA) genomfört en banbrytande antidopningsstrategi med över 40 specialiserade agenter som genomfört mer än 300 tester före loppen och 600 under tävlingarna. Vilken cyklist som helst kan testas när som helst.

Men kontrollerna begränsas inte till blodprov: ITA har infört ett verktyg för långsiktig prestationsövervakning baserat på kraftdata från professionella cyklister, som kan identifiera misstänkta prestationsmönster.

Denna strategi kompletteras med granskning av själva cykeln. Hur kan en cykel göras snabbare, oavsett vem som kör den? Allt blir mer sofistikerat. En motor, ett kylsystem, ett externt batteri eller andra otillåtna hjälpmedel kan gömmas i cykelns mest undangömda delar.

Kampen för att upptäcka dessa fusk blir allt intensivare, med tekniker som liknar dem polisen använder. UCI har en särskild avdelning som arbetar med detta, med en strategi som bygger på att förekomma hot genom misstänktprofilering, magnetkameraundersskning och realtidsövervakning av cyklisters prestationer och utrustning under tävlingar. Tekniker som magnetplattor och röntgenskanning används också för att upptäcka dolda motorer eller andra otillåtna drivsystem i cyklar.

Alla cykelfantaster minns fallen av mekanisk dopning. Fabian Cancellara misstänktes efter att ha vunnit Flandern Runt 2010, när den schweiziske cyklisten körde förbi hemmahjälten Tom Boonen i en av kullerstensbackarna. Andra fall har också väckt stora misstankar, som videoklipp där bakhjul snurrar trots att cykeln står stilla – och det bekräftade fallet 2010 med belgiska cykelcrossåkaren Femke Van Den Driessche, där en Bluetooth-styrd motor hittades i hennes cykel.

“Vi har möjlighet att gå djupare i våra undersökningar, antingen genom att delvis montera isär cykeln för att inspektera specifika komponenter eller agera på misstankar eller information vi har,” sa Nick Raudenski, chef för kampen mot teknologiskt fusk på UCI, i en intervju med Reuters i onsdags.

Raudenski, tidigare brottsutredare vid USA:s Department of Homeland Security, visar hur långt kampen mot mekanisk dopning har kommit. Professionella utredningskunskaper krävs numera för att kunna spåra fusket effektivt. Precis som på 1990-talet med medicinska preparat och förbjudna substanser, är professionell cykling en kapplöpning om att skapa optimala förutsättningar för framgång.

Vissa väljer lagliga vägar, andra genvägar och fusk. I detta fall är det organisationer som UCI:s ansvar att bekämpa det. Förr ledde jakten på de mest effektiva dopningsprodukterna till mångmiljontransaktioner i euro. Samma gäller idag för utrustningen: allt är lättare och mer sofistikerat – och därmed svårare att upptäcka.

“Det är en sorts teknologisk kapprustning. Komponenterna blir lättare och mindre. De är lättare att gömma, vilket gör dem svårare att upptäcka,” sa Raudenski. Cykelsportens trovärdighet, som skadades svårt under 1990-talet till följd av otaliga skandaler och dopningsfall, har tagit lång tid att återställa. I början av 2000-talet var det svårt att tro att cyklister kunde hålla så högt tempo över fem bergspass i extrem värme enbart med benstyrka och träning.

Dopningens skugga har alltid vilat tung över idrotten, inte minst cyklingen. Idag har kontrollernas noggrannhet och de stora ekonomiska resurserna som läggs på antidopning ökat allmänhetens förtroende. Samma metodik måste tillämpas i kampen mot mekanisk dopning.

Fans frågar sig fortfarande om motorer, batterier eller andra system som bidrar med mer än bara mänsklig trampkraft kan vara dolda i cyklar som knappt väger 6,5 kilo och är byggda i lätta, innovativa material. UCI:s nätverk av experter, vissa med bakgrund inom brottsbekämpning eller till och med militära utredningar, är en del av strategin mot fusk. Precis som spionage varit ett avgörande verktyg för stormakter i tider av konflikt, är det också avgörande i detta sammanhang. Liknande metoder används, inklusive belöningar till informatörer som avslöjar fusk.

Den teknologiska detektionsstrategin är inte begränsad till stora tävlingar – den pågår under hela säsongen. Den inkluderar också ett belöningsprogram för personer som lämnar information om misstänkt fusk. Detta program engagerar alla parter som påverkas av denna plåga, som måste utrotas.