Salmeterol förbättrar sprintprestationen mot slutet av ett simulerat cykellopp
Ungefär 22 procent av alla idrottare upplever någon form av nedre luftvägsdysfunktion, såsom astma eller ansträngningsutlöst bronkkonstriktion (EIB). Idrottare som utövar sporter med höga ventilationskrav och som sker i krävande miljöer (kalla, torra eller förorenade) har den högsta förekomsten.
De flesta idrottare med astma och/eller EIB använder någon form av inhalerade beta₂-agonister som en del av sin sjukdomsbehandling för att motverka eller förebygga bronk-konstriktion i luftvägarna. Idrottare som tävlar inom sporter som omfattas av WADA:s regel-verk får endast använda fyra typer av inhalerade beta₂-agonister:
Salbutamol (≤ 1600 mikrog per 24 timmar, ≤ 600 mikrog per 8 timmar)
Salmeterol (≤ 200 mikrog per 24 timmar)
Formoterol (≤ 54 mikrog per 24 timmar)
Vilanterol (≤ 25 mikrog per 24 timmar)
Det antas att om idrottare använder tillåtna doser av inhalerade beta₂-agonister, uppstår ingen prestationshöjande (ergogen) effekt. Denna slutsats stöds av den senaste meta-analysen, som visar att beta₂-agonister inte påverkar den aeroba prestationen hos icke-astmatiska personer – oavsett typ, dos, administrationsväg, behandlingstid eller deltagarnas prestationsnivå.
När det gäller anaerob prestation har dock orala och supraterapeutiska inhalationsdoser av beta₂-agonister visats kunna öka muskelstyrka och sprintprestation. Till exempel har höga doser av inhalerad terbutalin (Bricanyl) visats förbättra både muskelstyrka och upprepade sprintprestationer hos idrottare. Även inhalerad formoterol (exempelvis is Bufomix) i terapeu-tiska doser har rapporterats förbättra anaerob prestation, vilket tyder på att vissa beta₂-agonister kan ha ergogena effekter även inom godkända dosgränser. För de flesta beta₂-agonister gäller dock att när de inhaleras i låga doser, som normalt förskrivs vid astma eller EIB, är systemisk biotillgänglighet begränsad och effekten på anaerob prestation försumbar.
De flesta studier som undersökt akuta effekter av beta₂-agonister på muskelstyrka och sprintprestation har gjort detta i utvilat tillstånd. Ett fåtal undantag finns, där två studier undersökte effekten av 800 eller 1600 mikrog salbutamol på enstaka och upprepade sprinter hos fotbollsspelare – både i utvilat tillstånd och efter trötthet orsakad av intermittent löpning.Dessa studier fann ingen effekt av denna kortverkandebetaβ₂-agonist (SABA) på sprintprestation under någon av dessa förhållanden.
I en studie rapporterades att administrering av 54 mikrog formoterol (en långverkande beta₂-agonist, LABA) signifikant ökade muskelstyrkan i knästräckarna, mätt både före och efter ett 30-sekunders all-out Wingate-test på cykelergometer. Dessutom tenderade nedgången i muskelstyrka efter testet att vara mindre med formoterol än med placebo, vilket tyder på mindre muskeltrötthet. Analys av effekten på kraftutvecklingens nedgång under Wingate-testet visade också att denna LABA förbättrade trötthetsresistensen.
Betydelsen av att undersöka effekterna av prestationshöjande medel inte bara i utvilade utan även i utmattade tillstånd uppmärksammas alltmer inom idrottsvetenskapen. Här har begreppet trötthetsresistens, numera kallat ”fysiologisk resiliens” eller ”uthållighetens hållbarhet”, föreslagits som den fjärde dimensionen av uthållighetsprestation.
Särskilt relevant är detta inom landvägscykling, där loppen ofta kräver upprepade höginten-siva ansträngningar – som branta stigningar, tidiga utbrytningar och slutspurter – och där förmågan att hantera ackumulerad trötthet är avgörande för att bibehålla prestation.
En studie fann att en engångsdos på totalt 360 mikrog albuterol ökade cykelprestationen vid hög intensitet med 23 procent jämfört med placebo (uthållighetstid 196 s mot 159 s) efter en timmes kontinuerlig tung cykling, vilket efterliknade belastningen i ett landsvägslopp hos tävlingscyklister. Såvitt känt finns det inga studier som undersöker effekten av beta₂-agonister på sprintprestation (kraftproduktion under sprinter på 9–17 sekunder) i utmattat tillstånd hos cyklister. Med tanke på spurternas avgörande betydelse för att vinna många cykellopp finns det behov av ytterligare forskning. Denna studie undersökte därför om en enda inhalation av 100 mikrog salmeterol (Fluticason) förbättrar 12-sekunders sprint-prestation i både utvilat och utmattat tillstånd hos elitcyklister på landsväg.
I en randomiserad korsöverdesign genomförde 16 vältränade, icke-astmatiska manliga cyklister två testtillfällen med en veckas mellanrum. Deltagarna inhalerade antingen 100 mikrog salmeterol eller placebo en timme före testet.
Varje testtillfälle bestod av:
En inledande 12-sekunders sprint (i utvilat tillstånd)
En 1 timmes tävlingssimulering (40–95 % av maximal effektutveckling) där hjärtfrekvens, blodlaktatnivå och upplevd ansträngning (RPE) övervakades
En avslutande 12-sekunders sprint (i utmattat tillstånd)
Toppeffekt och medeleffekt samt elektrisk muskelaktivitet (EMG) i vastus lateralis registrerades under sprinterna.
Effekten minskade signifikant från före till efter tävlingssimuleringen i båda villkoren, men minskningen var mindre uttalad med salmeterol (toppeffekt: –7,5 % jämfört med –18,2 %; medeleffekt: –13,0 % jämfört med –19,8 %).
Vid sprinten i utmattat tillstånd var toppeffekten signifikant högre med salmeterol (915 ± 135 W) än med placebo (831 ± 112 W), likaså medeleffekten (692 ± 76 W jämfört med 643 ± 92 W).
Ingen effekt av salmeterol observerades på sprintprestation i utvilat tillstånd eller på muskelns elektriska aktivitet. Blodlaktatnivåer och upplevd ansträngning (RPE) ökade i samma utsträckning i båda villkoren, men hjärtfrekvensen var högre med salmeterol under de första 20 minuterna.
Sammanfattningsvis visar studien att akut inhalation av salmeterol minskar muskeltrötthet och förbättrar sprintprestationen mot slutet av ett simulerat cykellopp. Dessa resultat utmanar antagandet att inhalerat salmeterol i terapeutiska doser inte har någon prestationshöjande effekt inom tävlingscykling, där slutspurter ofta avgör utgången.
Referens: Merlini M, Staiano W, Angius L, Romagnoli M, Schena F, Dickinson J, Marcora S. Mitigating end-stage fatigue: acute inhaled salmeterol preserves sprint power in simulated cycling. Scand J Med Sci Sports 2025; 35: e70159.

