Mer testning utanför friidrottstävling av nationella antidopingsorganisationer

Den 18 december 2025 rapporterade Athletics Integrity Unit (AIU) – den av Friidrotts-förbundet World Athletics grundande, men helt fristående, antidopingorganisationen som sköter friidrottarnas testning – om den fortsatta ökningen av tester utanför tävling (Out-of-Competition, OOC) som genomförs av nationella antidopingsorganisationer (NADO) inom friidrotten.

En översikt av testtrenderna inför de senaste världsmästerskapen i friidrott visar att den totala OOC-testningen av tävlande aktiva inför VM i Tokyo 2025 ökade med 49 procent jämfört med inför VM i London 2017 – från 4 146 till 6 193 OOC-tester. Det mest anmärkningsvärda är dock att den testning som genomförts av NADO:er på tävlande aktiva har ökat från 2 296 till 3 940 OOC-tester under denna åttaårsperiod – en ökning med hela 71 procent.

En jämförelse mellan de två senaste mästerskapen – VM i Budapest 2023 och sommarens mästerskap i Tokyo – visar att denna trend fortsätter. Den NADO-ledda OOC-testningen ökade med 19 procent, från 3 300 OOC-tester inför Budapest till 3 940 inför Tokyo. Den totala OOC-testningen ökade med 12 procent (från 5 542 till 6 193 OOC-tester), medan AIU:s egen OOC-testning låg kvar på en stabil nivå.

De unika antidopingsreglerna inom World Athletics ålägger medlemsförbunden ansvar i antidopingsfrågor, inklusive kravet att de lag som skickas till stora mästerskap ska ha genomgått en rimlig mängd tester. Denna regel tillämpas av AIU, som arbetar nära medlemsförbunden och berörda NADO:er för att säkerställa att både omfattningen och kvaliteten på de nationella testprogrammen är ändamålsenliga.

OOC-teststatistik vid världsmästerskap

Jämförelser för VM från och med London 2017 till och med Tokyo 2025 visar att Tokyo 2025 var det första världsmästerskapet där flest aktiva haft ”tre eller fler OOC-tester” inför mästerskapet. Färre aktiva än någonsin anlände till mästerskapet utan OOC-tester. Samtidigt ökade andelen aktiva som genomgått tre eller fler OOC-tester med sju procent under den officiella förberedelseperioden (8 november 2024–7 september 2025).

Endast 20,6 procent av de aktiva hade noll OOC-tester inför Tokyo – den lägsta siffran i AIU:s rapporteringshistoria. Samtidigt hade 52,9 procent genomgått tre eller fler OOC-tester, vilket gör Tokyo till det första världsmästerskapet där majoriteten av de aktiva testats minst tre gånger utanför tävling.

Som jämförelse anlände en tredjedel av de aktiva (33 procent) till VM i Eugene 2022 utan OOC-testning. Vid VM i Budapest 2023 hade denna andel sjunkit till 27 procent.

Statistiken, som även analyserade testningen av topp-8-idrottare (exklusive stafettlöpare), visade att dessa finalister hade den högsta testningsnivån hittills. Många hade genomgått sex till åtta OOC-tester, jämfört med i genomsnitt 5,5 i Budapest och 4,8 i Eugene. När även tester under tävling (In-Competition, IC) räknas in hade många finalister totalt mellan nio och tolv tester inför mästerskapet.

Under förberedelseperioden genomfördes totalt 6 193 OOC-tester på de aktiva som deltog i Tokyo. Totalt tävlade 2 006 aktiva i Tokyo, nästan identiskt med Budapest 2023 (2 004), men betydligt fler än i Eugene 2022 (1 719).

Utöver lagstorlek visar Tokyos siffror en tydlig utveckling över tre mästerskapscykler när det gäller fördelning, djup och precision i OOC-testningen.

Nationella förbunds ansvar och AIU:s roll

Regel 15 i World Athletics antidopingsregler, som infördes i januari 2019 för att minska dopingsrisken, reglerar de nationella förbundens antidopingsskyldigheter. Regeln gör förbunden ansvariga för att lämpliga antidopingsåtgärder finns på plats inom deras respektive jurisdiktioner. Den fastställer bland annat minimikrav för testning av så kallade ”Kategori A”-förbund, vilka bedöms ha högst dopingsrisk och anses utgöra ett hot mot idrottens integritet.

AIU ansvarar fortsatt för testning av internationella elitaktiva i sin registrerade testpool (Registered Testing Pool, RTP), särskilt de som tillhör topp 10 i sina grenar och har störst sannolikhet att nå finaler eller ta medaljer vid stora internationella mästerskap. Parallellt samarbetar AIU nära med NADO:er och uppmuntrar dem att fokusera sina nationella testpooler på nästa nivå av aktiva – de som snabbt klättrar på rankinglistorna, kan slå igenom med topprestationer eller kommer från djupa nationella talangbaser.

Denna tvåskiktade strategi säkerställer att tävlingarnas toppskikt är väl skyddat från aktiva som annars skulle kunna undgå riktad testning. Tokyos siffror visar effekten av denna samarbetsmodell i stor skala.

AIU, i linje med sin uttalade policy om transparens och globalt antidopingsansvar, delar data som speglar all testning som genomförts på landslag (med tio aktiva eller fler) under hela förberedelseperioden inför mästerskapet. AIU har befogenhet att utfärda åtgärdskrav till nationella förbund med otillräckliga testnivåer och i sista hand införa minimikrav på testning inför framtida World Athletics-evenemang.

Höjdpunkter och jämförelser

Testnivåer för landslag (8 november 2024–7 september 2025) – inför VM i Tokyo 2025

Kraftig minskning av aktiva utan OOC-tester: Endast 414 aktiva (20,6 %) hade inga OOC-tester inför Tokyo, jämfört med 27 % i Budapest och 33 % i Eugene – en tydlig och kontinuerlig förbättring över tre mästerskapscykler.

Ökning av aktiva med 1–2 OOC-tester: 530 aktiva (26,4 %) hamnade i denna kategori, i stort sett i linje med Budapest (28 %) och Eugene (28 %), vilket visar en stabil mellannivå av testexponering.

Tydlig ökning av aktiva med 3 eller fler OOC-tester: Totalt 1 062 aktiva (52,9 %) hade tre eller fler OOC-tester före Tokyo, jämfört med 45 % i Budapest och 39 % i Eugene. Tokyo är det första mästerskapet där majoriteten av de aktiva hade 3+ OOC-tester.

Markant minskning av nolltester över tid: Från 33 % i Eugene till 27 % i Budapest och 21 % i Tokyo – vilket visar en successivt bättre identifiering och testning av aktiva utanför tävling.

Finalister fortsätter att ha hög testnivå: Precis som i Budapest var andelen Tokyo-finalister (topp 8) utan OOC-tester extremt låg (2 %). De flesta genomgick omfattande OOC-testprogram.

Hög OOC-testning bland topp-8: Finalisterna i Tokyo testades i genomsnitt 5,67 gånger utanför tävling, jämfört med 5,54 i Budapest och 4,8 i Eugene.

Hög sammanlagd OOC + IC-testning: Vid Tokyo 2025 hade 17 förbund i genomsnitt nio eller fler OOC- och IC-tester för sina topp-8-idrottare. Sammanlagt hade finalisterna i snitt 8,21 tester, vilket visar på stark testning både före och under tävlingen.