Påverkar fyllnadsnivån i blodprovstuber variablerna i ABP

Påverkar fyllnadsnivån i blodprovstuber variablerna i ABP?

Athlete Biological Passport (ABP) spelar en avgörande roll i dagens antidopningsstrategier genom sin longitudinella övervakning av hematologiska biomarkörer som är känsliga för erytropoes. Tolv biomarkörer från fullständigt blodstatus samt två beräknade värden utgör för närvarande den hematologiska modulen i ABP, nämligen hematokrit (HCT), hemoglobin-koncentration (HGB), andel omogna retikulocyter (IRF), medelcellhemoglobin (MCH), medelcellhemoglobinkoncentration (MCHC), medelcellvolym (MCV), trombocyter (PLT), antal röda blodkroppar (RBC), variationsbredd för röda blodkroppar (RDW-SD), antal retikulocyter (RET#), andel retikulocyter (RET%), vita blodkroppar (WBC), OFF-score (OFFs) och “abnormal blood profile score” (ABPS).

På grund av sitt longitudinella tillvägagångssätt innehåller individuella ABP-profiler över tid esultat från olika laboratorier som är ackrediterade eller godkända av WADA, med strikta riktlinjer för blodprovstagning, transport och bearbetning för att minimera preanalytisk variabilitet. Till exempel finns specifika krav på blodets stabilitet (tid och temperatur mellan provtagning och analys) samt att analyserna ska utföras med en särskilt angiven analys-modell (till exempel Sysmex XN-1000).

I detta sammanhang publicerade WADA en internationell standard för testning och undersökningar som endast specificerar att rören för blodprovstagning “…måste ha kapacitet att innehålla minst 3 mL blod och ska innehålla etylendiamintetraättiksyra (EDTA) som antikoagulant.” Dock finns det för närvarande inga explicita riktlinjer som anger om fyllnadsnivån i EDTA-rör som används för analys av ABP-biomarkörer bör beaktas.

Intressant nog utgör ofullständigt fyllda blodrör, med en försämrad blod-till-antikoagulant-kvot, en av de vanligaste orsakerna till att prov avvisas i kliniska laboratorier. Detta kan även vara ett problem inom antidopningssammanhang om blodprovstagare inte är medvetna om hur viktig fyllnadsnivån är. Även om friska idrottare kan verka som idealiska kandidater för blodprov, kan fysiologiska faktorer (t.ex. uttorkning som leder till venkollaps) eller kontextuella faktorer (till exempel tidspress och stress i antidopningssammanhang) bidra till sådana situationer.

Flera studier har därför undersökt effekten av ofullständigt fyllda rör på rutinmässiga hemat-ologiska variabler. Vissa studier har rapporterat ingen signifikant effekt för rör fyllda till så lite som 25 % av den rekommenderade fyllnadsvolymen. Däremot har andra observerat förändringar som överstiger den önskvärda avvikelsen för flera blodstatusvariabler jämfört med fulla rör. Denna skillnad kan delvis bero på användningen av något olika tillsatser.

Bland de variabler som påverkas mest av för höga nivåer av EDTA verkar MCV (ökad) och MCHC (minskad) vara de mest känsliga. Såvitt vi vet har dock endast en studie inkluderat analys av retikulocytantal i detta syfte. Tidigare resultat med andra hematologiska analysinstrument kan dessutom inte nödvändigtvis tillämpas på resultat erhållna med Sysmex XN-1000-instrument (Sysmex, Norderstedt, Tyskland), för vilka ingen sådan studie hittills har genomförts. Undersökningen av effekten av ofullständigt fyllda rör på ABP-variabler med den aktuella analysmodellen är därför motiverad.

Krumm B, Mettraux L, Moreillon B, Botrè F, Faiss R. Does blood tube filling influence the Athlete Biological Passport variables? Clin Chem Lab Med 2024; 63: e124-7.