Dopingkontroller bland svenska OS-idrottare inför OS i Milano-Cortina

Dopingkontroller bland svenska OS-deltagare i Milano-Cortina

Enligt Antidoping Sverige publicerade TV-bolagen SVT, NRK, DR och Yle innan den 30 januari 2026 resultatet av en undersökning från hösten 2025, där 413 tilltänkta OS-deltagare från respektive land tillfrågades. Syftet var bland annat att kartlägga erfarenheter av dopingtester under perioden september 2024 till september 2025.

Resultat från TV-bolagens undersökning

Enligt den sammanslagna undersökningen för Sverige, Norge, Danmark och Finland svarade 49 procent av de idrottsutövare som svarade på enkäten att de inte blivit testade utanför tävling mellan september 2024 och september 2025. Dessutom uppgav en tredjedel att de har fått eller har haft en vistelserapporteringsbrist, vilket innebär att de missat rapportering av sin vistelse enligt antidopingreglerna. Eftersom dessa siffror är sammanställda för flera länder ger de dock en ofullständig bild av situationen i Sverige. Det är också viktigt att komma ihåg att resultaten endast representerar de idrottare som faktiskt svarat på enkäten, och inte hela OS-trupper.

Faktiska siffror för svenska OS-deltagare

För att få en tydligare bild av antidopingarbetet i Sverige har de faktiska siffrorna för svenska OS-uttagna idrottare tagits fram. Av de 88 idrottare som Antidoping Sverige har fått lov att testa (vissa restriktioner har gällt för hockeyspelare NHL och PWHL under aktuell tidsperiod) under aktuell period och som är uttagna till vinter-OS 2026 har 86 procent testats. Det innebär att 14% av de nu uttagna svenska OS-deltagarna inte testades under perioden september 2024-september 2025 och 27 procent testades endast på tävling. Om man däremot inkluderar testningen under den viktigaste testperioden inför ett vinter-OS, det vill säga oktober-januari så har 95 procent av truppen blivit testade.

Fördelningen av dopingtester

Det är viktigt att inte stirra sig blind på fördelningen mellan dopingtester på träning och tävling. Fördelningen kommer aldrig att vara jämn, och den kommer dessutom att skilja sig åt mellan olika idrotter. Olika sporter har olika vinning av olika typer av doping, och vissa substanser är endast förbjudna vid tävling. Därför är det klokt att lägga resurser på att testa idrottare på tävling, inom sporter där teknik och precision väger tyngre än styrka och uthåll-lighet och där användningen av dessa substanser (endast förbjudna på tävling) är vanligast.

Vistelserapportering inom OS-truppen

Sammanlagt 32 idrottare i den svenska OS-truppen har skyldighet att vistelserapportera, vilket innebär att de regelbundet måste uppge var de befinner sig för att möjliggöra oannon-serade dopingtester. Av dessa har 6 idrottare fått en vistelserapporteringsbrist – alltså missat att rapportera sin vistelse korrekt, vilket motsvarar något färre än var femte OS-idrottare med rapporteringsskyldighet och är en klart bättre siffra än den som presenterades i undersök-ningen.

Utrymme för förbättring och ökade resurser

Antidopingarbetet inför vinter-OS är komplext och kräver anpassning efter både idrottarnas och idrotternas specifika förutsättningar. Statistiken visar att majoriteten av svenska OS-deltagare har testats under den aktuella perioden, men att det finns utrymme för förbättringar vad gäller antalet tester, antal tester utanför tävling samt vistelserapportering. I takt med ökade kostnader för dopingkontroller finns också utrymme för ökade resurser.