Genomisk övervakning för att skydda idrotten i post

Kan modern genteknik användas och missbrukas i dopingkontroller?

Gentekniken har under de senaste decennierna gjort oerhörda framsteg. Man kan idag inte bara redovisa samtliga gener hos bananflugor och försökskaniner utan också alla gener hos en bestämd person. Under Human Genome Project (1990–2003) kostade sekvensering av en enda människas alla gener flera miljarder kronor. Idag är kostnader på mellan 20 000 och 80 000 kr per person vanliga när djupare analys och medicinsk tolkning ingår. Priset för reagenser och maskinkostnader för ren datasekvensering är dock bara cirka 10 000 kronor, och med vissa avancerade teknologier förefaller man kunna trycka ner priset per person mot 2000-6000 kronor i framtiden.

Detta är fortfarande ett spännande forskningsfält även om idag hundratusentals till flera miljoner människors DNA har analyserats i olika omfattningar. Antalet helt fullständiga helgenomsekvenser som är publicerade och användbara för forskning är i storleken några hundratusen (drygt 300 000) i dagsläget.

I första hand har naturligtvis forskningen inriktats mot att hitta mutationer i gener som ger ärftliga sjukdomar som man sedan på sikt förväntar sig kunna bota på ett eller annat sätt, exempelvis genom att blockera de skyldiga generna med mediciner eller att transplantera in nya gener i de sjuka kromosomerna. Detta förefaller inte, men teoretiskt helt möjligt. Vi vet att enstaka försök redan lyckats och det är mycket troligt att det redan finns planer på större försök och att investeringsbenägna affärsmän överväger att göra kunskapen till affärsidéer.

Självfallet är det lockande att använda denna kunskap också gör att studera idrottare. Idag är det således fullt möjligt att genom genteknik kartlägga alla gener hos exempelvis de främsta elitidrottare. När man har fått information från tillräckligt många elitidrottare – gärna de bästa från samma idrottsgren – är det troligt att man kan jämföra datan med friska men inte idrottande personers och med statistiska metoder och kraftfulla datorer och bättre förstå varför vissa vinner medaljer medan andra inte gör det. Det är säkert ingen enstaka gen som orsakar de extraordinära idrottsprestationerna utan ett flertal geners sammanlagda effekter (gener som påverkar varandra positivt och andra som har negativ verkan men tillsammans ger en positiv verkan). Detta är inget enkelt arbete och inget som ger pengar snabbt men som kan ge viktig kunskap. Därför kan vi se det som en sannolikt ostoppbar utveckling.

Samtidig är det uppenbart att kartläggning av enskilda idrottsutövares gener – i synnerhet gener hos de som vinner medaljer – också kan bli starka verktyg för att avslöja doping. Inte bara gendopning utan all form av doping. De preparat som används vid doping kommer nämligen alltid att på ett eller annat sätt sätta spår i kromosomerna eller de protein som de dopingpåverkade generna producerar. För varje funktionär som sysslar med antidoping är detta naturligtvis en önskedröm. Det är svårt att se någon doping kan förbli oupptäckt om man känner till idrottsutövarens normala genuppsättning och sedan får möjlighet att jämföra med den genuppsättning som kan tas fram efter en dopingkontroll.

Idag är ett av de bästa vapnen mot doping blodpasset – Athlete Biological Passport, ABP – där man samlat biologiska data om enskilda idrottares värden för röda blodkroppars markörer, för anabola steroider och för vissa hormoner (och med plats för annat av intresse). Om man mäter detta upprepade gånger får man ett normalvärde för varje individ och vid misstanke om doping kan man jämföra nytagna prover med ABP-värdena och då avslöja doping som inte gett sig till känna på annat sätt.

Tänk om man nu kunde lägga till idrottsutövarnas alla gener i passet. Då skulle det med all sannolikhet all betydelsefull doping kunna avslöjas. Denna provokativa vision kräver en skyndsam debatt om rättvisa inom idrotten och om nya lösningar för att dela genomiska data samtidigt som den personliga integriteten bevaras.

Om fullständig kartläggning av elitidrottarnas gener skall vara en förutsättning för att få tävla i de stora mästerskapen förloras all integritet. Dessutom skapas en plattform för att skapa supermänniskor. Vill vi det? Tanken svindlar.

Referens: Mandrioli M. Genomic surveillance: protecting sport in the post-CRISPR era.Trends Biotechnol. 2025 Dec 17 [Online ahead of print].