Vetenskapliga framsteg som påverkat dopingens utveckling

Faktorer som statistiskt signifikant påverkar elitidrottsprestationer

Idrottens inneboende värde ligger i strävan efter excellens med respekt för idrottarens hälsa, främjandet av genuin och jämlik konkurrens baserad på naturlig talang samt rättvisa regler. Förbättring av idrottsprestationer och resultat är nära kopplat till framsteg inom förståelsen av människans fysiologi och idrottsvetenskap, vilket leder till effektivare träning och bättre resultat. Viss förbättring av idrottsprestationer kan vara relaterad till dopingmissbruk, oavsett om det sker via substanser eller metoder.

Ett anmärkningsvärt exempel på en designersubstans som brukades i en dopingskonspi-ration bland elitidrottare var det syntetiska AAS tetrahydrogestrinon (THG), allmänt känt som ”The Clear”. Det kunde inte upptäckas förrän mitten av 2003 då en liten mängd tillhandahölls till United States Anti-Doping Agency som en del av BALCO-operationen. Det exakta året då THG tog sig in i elitidrotten är oklart, men flera idrottare som nådde sina toppresultat under slutet av 1990-talet (till exempel i männens 100 m år 1996) kopplades senare officiellt till dess användning.

AAS har visat sig vara effektiva inom både herr- och damidrott, särskilt vad gäller den konkurrensfördel som idrottare med naturligt mycket höga testosteronnivåer haft inom damkategorier. Det mest välkända exemplet globalt inom damfriidrott involverade den olympiska guldmedaljören i medeldistanslöpning, vilket ledde till att Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) först införde testosteronbegränsningar 2011–2015. Under denna period krävdes att alla deltagare i damkategorierna hade en testosteronkoncentration under 10 nmol/L. Efter att Idrottens skiljedomstol (CAS) upphävde beslutet följde en period utan begränsningar i damklasserna.

En ny vändpunkt inom damidrotten kom 2018 när IAAF införde modifierade regler för deltagande i damkategorin för idrottare med könsutvecklingsvariationer (DSD), vilket krävde testosteronnivåer under 5 nmol/L i minst 6 månader före tävling i utvalda damgrenar. Trots att reglerna skulle införas i november 2018 implementerades de först i maj 2019 på grund av flera hinder.

Utmaningarna med att upptäcka doping, vare sig direkt eller indirekt, belyses också i forskning som undersöker prestationsprofiler som potentiella upptäcktsmetoder. Samtidigt kan externa faktorer påverka antalet topprestationer i både herr- och damidrott. Under COVID-19-lockdown kan effektiviteten i antidopingsåtgärder ha minskat avsevärt till följd av inställda tävlingar och minskad testning både under och utanför tävling (23). Dessa omständigheter kan i sin tur ha påverkat idrottsprestationer.

Allt detta belyser de stora utmaningar som finns i att upptäcka och förebygga doping. Den kronologiska ordningen av specifika dopingsmetoder och vändpunkter i antidopingsarbetets effektivitet kan direkt påverka antalet toppresultat under ett visst år. Analys av idrottspres-tationer har visat att bättre resultat ofta uppnås i samband med stora tävlingar (det vill säga OS eller VM) inom flera idrottsgrenar, vilket kan bero på både topplanering och/eller doping, vars verkliga förekomst inom elitidrotten är svår att fastställa och uppskattas till mellan under 5 procent och upp mot 30 procent i olika studier. Tidsfaktorn i sig – som omfattar en rad förbättringar och förändringar som sker över årens lopp – kan också påverka prestationen.

Denna retrospektiva studie syftade till att analysera hur olika variabler påverkar den årliga fördelningen av alla tiders topprestationer från 1968–2023 inom mäns och kvinnors löpgrenar med olika fysiologiska krav (100 m – anaerobt, 5 000 m – aerobt, 800 m – blandat aerobt-anaerobt). En offentlig databas, där resultat kopplade till doping redan exkluderats, användes. Den årliga fördelningen av topprestationer modellerades med hjälp av negativ binomialfördelning för att utvärdera påverkan av kontinuerliga och kategoriska variabler, inklusive tillgång till doping (till exempel tetrahydrogestrinon, erytropoietin), antidoping-åtgärder (exempelvis moduler i Athlete Biological Passport, tester utanför tävling), samt sociologiska faktorer (till exempel olympiska år).

Variabler kopplade till steroiddoping visade signifikanta effekter på den årliga fördelningen av topprestationer i nästan alla testade grenar för män och kvinnor, med en signifikant negativ påverkan av testosteronbegränsningar i kvinnors 800 m, samt en negativ påverkan av ABP:s steroidmodul i kvinnors 100 m och mäns 800 m och 5 000 m. Variabler kopplade till bloddoping, såsom den positiva påverkan av tillgången till erytropoietin och den negativa påverkan av den hematologiska modulen i Athlete Biological Passport, uppvisade signifikanta effekter på prestationerna i båda 800-metersgrenarna. Olympiska år framstod som en positiv faktor i de flesta testade grenar, medan COVID-19-pandemin inte visade någon signifikant påverkan. Trots strikta antidopingsåtgärder avslöjar våra resultat en komplex interaktion mellan dopingspraktiker, regulatoriska ramar och sociala faktorer som fortsatt påverkar trenderna inom elitidrottsprestationer.

Sammanfattningsvis visar en tidslinje faktorer som påverkar idrottsprestationer från 1968 till 2023, med viktiga perioder såsom odetekterbart Epo och THG, testosteronbegränsningar samt implementering av ABP:s hematologiska och steroidmoduler. Viktiga sociologiska faktorer markeras (t.ex. OS, VM, COVID-19)

Tidsförlopp: tävlingsår 1968–2023

Tester utanför tävling: införda 1989 och genomförda på större tävlingar från 1990

Erytopoietin odetekterbart: 1990-talet till 2000

THG odetekterbart: 1990-talet till mitten av 2003

ABP hematologisk modul: från 2009

ABP steroidmodul: från 2014

Testosteronbegränsning <10 nmol/L: alla damgrenar 2011–2015

Testosteronbegränsning <5 nmol/L: utvalda damgrenar från 2019

COVID-19-pandemi: 2020

VM: vartannat år (med undantag)

OS: vart fjärde år (med undantag)

Referens: Dragcevic D, Jaksic J, Libric L, Jaksic O, Radic-Kristo D, Pandzic V, Jaksic O. The effect of doping, anti-doping measures, and sociological factors on the annual distribution of all-time top performances in short, middle, and long-distance running. Front Sports Act Living. 2025; 7: 16837.