Teoretiskt och praktiskt om klomifen

Klomifen är dopingsklassat och finns på WADA:s förbjudna lista i kategori S4 – Hormone and Metabolic Modulators – tillsammans med andra ämnen som påverkar hormonsystemet. Några av de vanligaste preparaten i samma dopingsklass som klomifen och som förekommer i dopingfall är

Tamoxifen (äkemedel mot bröstcancer som ibland också används av steroidanvändare för att minska östrogeneffekter (bröstutveckling hos män).

Anastrozol (en aromatashämmare som minskar omvandlingen av testosteron till östrogen)

Letrozol (också en aromatashämmare)

GW0742 (en så kallad PPAR-delta-agonist (metabol modulator) som kopplats till försök att förbättra uthållighet och metabolism.

Det finns teoretiskt två olika skäl till att klomifen skall vara klassat som dopingpreparat:

Klomifen ökar testosteron indirektKlomifen används medicinskt mot fertilitetsproblem hos kvinnor, men hos män kan det stimulera hypofysen att producera mer LH och FSH, vilket gör att testiklarna producerar mer testosteron.

Klomifen kan användas för låg produktion av testosteron efter steroidbrukEfter användning av anabola steroider använder vissa klomifen för att starta igång kroppens egen hormonproduktion igen efter att bruk av anabola steroider slagit ut kroppens egna produktion.

Klomifen är förbjudet hela tiden (både under tävling och utanför tävling). En idrottare som har medicinskt behov måste ansöka om dispens för att få använda det lagligt under idrottande. Det gäller främst kvinnor som försöker bli gravida och får medicinsk hjälp för det.

Klomifen kan spåras relativt länge i dopingstester eftersom kroppen bryter ner ämnet långsamt och metaboliter kan finnas kvar i urinen. Vanligen beräknas spårningstiden till 3–6 veckor efter användning, men i vissa fall är klomifen mätbart upp till 6–8 veckor eller längre beroende på dos, användningstid och individens ämnesomsättning. Laboratorier som arbetar enligt regler från WADA använder mycket känsliga analysmetoder, vilket gör att mycket små mängder metaboliter kan upptäckas länge efter sista dosen. De kan upptäcka extremt små koncentrationer, ibland på nivåer motsvarande några få miljarddelar av ett gram. Klomifen och dess metaboliter har en karakteristisk kemisk struktur. Det gör att laboratorier kan identifiera ämnet ganska säkert och skilja det från andra substanser.

Klomifen består av två isomerer (enclomifen och zuclomifen). Zuclomifen stannar kvar länge i kroppen och lagras delvis i kroppsfett, varför spår kan finnas kvar i urin även när den aktiva effekten nästan försvunnit.

Idrottare som använt anabola steroider använder ibland klomifen i det som kallas PCT (post-cycle therapy). När någon använder anabola steroider känner kroppen av de höga hormon-nivåerna och minskar eller stoppar sin egen produktion av testosteron. Klomifen ”startar då om” hormonsystemet. Klomifen blockerar östrogenreceptorer i hjärnan. Då tror kroppen att östrogennivån är låg och hypofysen börjar producera mer LH och FSH.

Klomifen dyker ganska ofta upp i dopingsfall, trots att det inte är ett klassiskt prestations-höjande medel som anabola steroider. Det finns några skäl till detta:

Den vanligaste orsaken är att klomifen används efter användning av anabola steroider för att få i gång kroppens egen testosteronproduktion igen. När idrottare testas under denna period kan klomifen fortfarande finnas kvar i kroppen (liksom alla andra dopingklassade preparat).

En av ämnets metaboliter kan finnas kvar länge i kroppen.

I vissa träningsmiljöer sprids information om att klomifen kan höja kroppens egen testostero-nnivå. Vissa använder det därför i tron att det kan förbättra prestationen under återhämt-ningen. Detta är bara delvis sant.

Det förekommer att det anses att man kan få i sig klomifen genom att äta vanliga ägg. Klomifen används emellertid inte lagligt i livsmedelsproduktion i Europa. Därför ska ägg som säljs i Europa inte innehålla klomifen. Positiva tester beror i stället nästan på direkt användning av läkemedlet eller kosttillskott som innehåller substansen

Även om en höna hypotetiskt skulle behandlas med klomifen vet man inte säkert:

hur mycket som skulle överföras till ägget

hur mycket som bryts ned i hönan

hur mycket som finns kvar i äggulan eller vitan

Sådana data är i princip inte publicerade eftersom läkemedlet inte ska användas på värphöns. Det går således inte att räkna ut ett sådant antal på ett meningsfullt eller tillförlitligt sätt. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att man kan få ett positivt dopingstest genom att äta ägg från höns som behandlats med klomifen.

Det finns dopingfall med klomifen som har blivit juridiskt komplicerade – det handlar ofta om hur små mängder kan tolkas i tester. Laboratorier som arbetar enligt regler från WADA kan hitta extremt små spår av förbjudna ämnen i urinprov. Ibland handlar det om så små koncentrationer att det blir svårt att avgöra när eller hur ämnet hamnade i kroppen. I dopingreglerna gäller principen “strict liability”. Det betyder att idrottaren är ansvarig för allt som finns i kroppen – oavsett om det var avsiktligt eller inte. Därför räcker det med ett positivt test för att det ska räknas som en överträdelse. Om en idrottare hävdar att ämnet kommit från till exempel kosttillskott, läkemedel eller kontaminering måste detta styrkas med bevis. Det kan vara mycket svårt, särskilt om mängden i provet är liten och det var länge sedan det hände.