Om det inte slås några världsrekord i Enhanced Games
Om det inte slås några världsrekord i Enhanced Games …
Den första upplagan av Enhanced Games, som av kritiker kallats ”de dopade olympiska spelen” eftersom de tillåter idrottare att använda prestationshöjande medel under medicinsk övervakning, är planerad till den 24 maj i Las Vegas. Fyrtiosju idrottare kommer att tävla i sprint, kortdistanssimning och tyngdlyftning, med ett pris på 1 miljon dollar (920 000 euro) för varje världsrekord.
I februari 2025 tilldelades den grekiske simmaren Kristian Gkolomeev 1 miljon efter att ha simmat 50 meter frisim på 20,89 sekunder, vilket enligt uppgifter slog det tidigare rekordet med 0,02 sekunder. World Aquatics erkände dock inte resultatet. Månaden därpå satte den australiske simmaren Cameron McEvoy ett nytt officiellt världsrekord på 20,88 sekunder, snabbare än Gkolomeev, som hade tävlat med hjälp av otillåtna substanser som inte redovisats.
De kontrasterande prestationerna har lett till diskussioner i vissa kretsar om att om inga rekord slås i Enhanced Games kan det väcka frågor om trovärdigheten i resultat inom traditionell idrott. Om det inte blir några världsrekord i Enhanced Games så betyder det att idrottare i VM och de vanliga OS också dopar sig eller att den nuvarande dopingkuturen är meningslös.
Om antagandet är att antidopningsorgan inte kan avslöja fuskare skulle det innebära att man måste ändra antidopingstrategier. Det skulle betyda antingen att man inte testar idrottarna vid rätt tidpunkt, man vi inte testar för rätt substanser eller att laboratorierna inte kan upptäcka det som idrottarna använder just nu. Då skulle man verkligen behöva göra en självrannsakan inom antidopningsrörelsen och fråga sig: är vi inte tillräckligt effektiva?
Antidopingrörelsen vet också att den inte har lika många positiva fall som tidigare, så frågan är om insatserna ger resultat, eller om det finns ett större problem och man inte lyckas få fast fuskarna?
Under det senaste decenniet har antalet dopningsfall globalt inom alla sporter varit relativt stabilt. År 2023, det senaste året med tillgängliga data, registrerades 2 005 fall, det högsta antalet sedan WADA började publicera rapporter 2013.
WADA, som fastställer globala antidopningsregler som följs av ITA, tillåter att idrottare testas när som helst på dygnet, även om tester mellan kl. 23.00 och 05.00 är sällsynta och endast används i undantagsfall.
Den begränsningen har länge varit en källa till oro inom antidopningsvärlden, eftersom vissa substanser har mycket korta upptäcktsfönster på bara några timmar. I teorin skulle detta kunna göra det möjligt för en idrottare att ta en förbjuden substans vid midnatt och undvika upptäckt i ett test som genomförs klockan 05.00.
Misstankar är fortfarande en ständig faktor inom elitidrotten, särskilt i uthållighetsgrenar, men antidopningsmyndigheter rapporterade nyligen ett ovanligt rent resultat vid vinter-OS i Milano Cortina, där ingen idrottare lämnade ett positivt test. Det var första vinterspelen sedan Nagano 1998 utan några positiva dopningsprov.