Psykoaktiva substanser inom idrotten
Idrottare använder cannabis och andra droger för att varva ner och hantera skador; unga män i kontaktidrotter löper störst risk.
Alla publicerade artiklar, senaste först. Filtrera på ämne, substans, idrott eller land, eller sök fritt.
122 artiklar, senaste först
Idrottare använder cannabis och andra droger för att varva ner och hantera skador; unga män i kontaktidrotter löper störst risk.
Tyska landslagsidrottare läser dopingrapporteringen och stödjer mediernas granskning, men tycker att den skadar bilden av den egna idrotten.
Liu Xiang lämnar Kinas statliga idrottssystem med 494 000 yuan i avgångsvederlag, elva år efter karriärens slut, och efterlyser bättre villkor för pensionerade idrottare.
En studie av 18 idrottare som dopat sig visar hur idrottskultur och moraliska bortförklaringar formar beslutet att dopa sig, samtidigt som moraliska argument framstår som de mest effektiva avskräckande faktorerna.
Det dopningsdrivna idrottsevenemanget Enhanced Games blev både ett sportligt och ekonomiskt misslyckande, med förluster på 61,9 miljoner dollar och en rasande aktiekurs.
Användning av kolmonoxid för att höja idrottsprestation är inte bara förbjudet utan innebär också allvarliga hälsorisker och etiska problem.
IOK:s övervakningssystem CAPS upptäckte nästan 25 000 kränkande meddelanden mot idrottare under OS i Paris och Milano Cortina.
En forskningsgenomgång undersöker de psykologiska faktorer, värderingar och kulturella skillnader som ligger bakom idrottares och studenters benägenhet att använda prestationshöjande medel.
NWSL saknar fortfarande en officiell policy om transpersoner i damfotbollen, trots ökat politiskt tryck från USA och kritik från flera håll.
WTA inför från 2027 obligatorisk gentestning av SRY-genen för att avgöra spelares behörighet i damklassen, och överger därmed testosteronbaserade regler.
En kritisk genomgång av Enhanced Games – idén om ett dopingtillåtet idrottsevenemang – och dess medicinska, etiska och samhälleliga konsekvenser.
Artikeln diskuterar hur avancerad idrottsteknik, från kolfiberskor till AI-system, väcker frågan om var gränsen går mellan tillåten innovation och teknologisk doping.
FIFA rapporterar rekordmånga hatinlägg mot spelare under VM 2026, vilket bland annat lett till en polisanmälan från Nederländernas fotbollsförbund.
Forskning visar hur värderingar, kultur och psykologiska drivkrafter som egot kan påverka benägenheten att dopa sig inom idrott och akademi.
Forskare varnar för att koloxid som dopingmetod är både verkningslös och farlig, samt sannolikt upptäckbar via biologiska passet.
En studie visar att många idrottsläkare är beredda att behandla "förstärkta idrottare", vilket väcker krav på nya etiska riktlinjer.
Forskning visar hur värderingar, kultur och psykologiska motiv som egoorientering hänger samman med idrottares och studenters benägenhet att använda prestationshöjande medel.
Enhanced Games i Las Vegas gav bara ett inofficiellt världsrekord trots utbredd dopning bland deltagarna, långt under arrangörernas högt ställda förväntningar.
En ny studie visar att en majoritet av idrottsläkare är villiga att behandla dopade "förstärkta idrottare", vilket väcker frågor om antidopingregler och läkares roll.
Enhanced Games utmanar antidopingens förbudsparadigm och väcker frågor om skademinimering inom elitidrott.
En brittisk undersökning visar att unga i stor utsträckning exponeras för och köper hälsofarliga SARM som marknadsförs vilseledande på sociala medier.
Enhanced Games, som öppet uppmuntrar dopingbruk bland idrottare, kritiseras för att riskera folkhälsan och normalisera doping, särskilt bland unga.
Artikeln analyserar vad det skulle innebära för antidopingarbetets trovärdighet om inga världsrekord slås i den kommande, dopningstillåtande tävlingen Enhanced Games.
Nio nordiska och baltiska länder bojkottar värdskap för internationella simtävlingar efter World Aquatics beslut att återinföra ryska flaggor och nationalsånger.
Artikeln beskriver hur oavsiktlig doping, ofta orsakad av kontaminerade kosttillskott, komplicerar antidopingarbetet och hur doping påverkar den kardiovaskulära hälsan.
Enhanced Games, tävlingen som tillåter dopning, samlar nu nästan 50 deltagare inför starten i Las Vegas den 24 maj – trots fortsatt kritik från antidopingvärlden.
En studie analyserar avslutandet av USADA:s och UFC:s antidopningssamarbete och vad det avslöjar om otydliga gränser mellan terapeutisk och prestationshöjande läkemedelsanvändning inom idrotten.
En ny etisk analys varnar för att Enhanced Games i Las Vegas 2026 riskerar att normalisera dopning och undergräva idrottens värden.
Visumavslag hindrade flera etiopiska medaljkandidater från att tävla vid inomhus-VM i Toruń, en trend som väcker oro kring politikens inflytande på idrotten.
Norska forskare kritiserar Enhanced Games för att bygga på vilseledande vetenskaplig retorik och utgöra ett riskabelt socialt experiment snarare än ett trovärdigt alternativ till dagens elitidrott.
Fler än 80 människorättsorganisationer uppmanar IOC att avstå från planerad könstestning och ett generellt förbud mot transidrottare i damidrott.
En opinionsartikel diskuterar om dopade idrottare bör stängas av på livstid, mot bakgrund av idrottshistoriens många dopningsskandaler.
En genomgång av etikens och bioetikens grundbegrepp, från Potters ursprungliga definition till principlismens fyra grundpelare.
Trots forskning sedan 2011 om dopingavstängda idrottares psykiska ohälsa saknas fortfarande systematiskt stöd från WADA och olympiska kommittéer.
FN-experter riktar hård kritik mot IOK:s planer på könstester av kvinnliga idrottare inför OS 2028, samtidigt som liknande regler inom boxningen skapar debatt och rättsliga strider.
Trots att OS genererar miljardintäkter får idrottarna inga prispengar, vilket skapat en växande debatt inför och under Milano Cortina 2026.
Ett fotografi från Cancún visar hur dopningspreparat säljs öppet i ett mexikanskt skyltfönster.
En akademisk studie visar att OS och fotbolls-VM ger begränsad, kortsiktig och ojämnt fördelad ekonomisk avkastning för värdländer.
Studie visar att elitparaidrottare möter särskilda utmaningar med integritet och förståelse i antidopingssystemet.
Artikeln granskar hur antidopingreglernas princip om strikt ansvar drabbat minderåriga idrottare, med historiska exempel som Andreea Răducan och Rick DeMont.
Artikeln granskar hur Enhanced Games, under sken av kroppslig frihet, kan komma att kommersialisera och normalisera testosteronanvändning på bekostnad av användarnas biologiska beroende.
IOC utreder nya regler som kan förbjuda transkvinnor och DSD-idrottare i kvinnoklasser, med beslut väntat tidigt nästa år.
Artikeln belyser hur minderåriga idrottare drabbas hårt av antidopingregler som ursprungligen utformats för vuxna, med exempel som Andreea Răducan och Rick DeMont.
Artikeln undersöker om ansvaret för doping inom idrotten enbart vilar på idrottaren, eller om lag, sponsorer och till och med stater delar skulden.
Artikeln beskriver hur Tysklands decentraliserade idrottssystem försvårat effektivt dopingsförebyggande arbete och ledde till den centraliserade Nationella Dopingförebyggande Planen 2009.
En systematisk översikt pekar på att doping drivs av faktorer i hela idrottssystemet, inte bara av enskilda idrottares val.
Forskning visar hur värderingar, kultur och psykologiska drivkrafter som egoinvolvering påverkar idrottares benägenhet att använda dopning.
En internationell forskargrupp av sportläkare varnar i en ny studie för hälsoriskerna när kommersiella krafter driver på för dopingtillåten idrott.
Artikeln analyserar dopingens ekonomiska drivkrafter och konsekvenser för idrottare, arrangörer och samhälle utifrån bland annat spelteoretisk forskning.
En översikt visar hur regioner och förbund världen över, från Alberta till Tamil Nadu och världsdartsförbundet, hanterar transpersoners deltagande i damidrott på mycket olika sätt.
SafeSport USA slår larm om rekordmånga anmälningar om övergrepp inom idrotten, samtidigt som organisationens hantering av ärenden granskas allt hårdare.
Historikern John Hoberman varnar för att läkares roll i spridningen av testosteron, tidigare synlig i USA, nu även syns i Sverige.
Artikeln granskar hur elitidrottens miljardintäkter fördelas mellan IOC, förbund och nya kommersiella tävlingsformer – och hur antidoping ofta blir en förlorare i kampen om pengarna.
Forskning visar att kvinnliga dopinganvändare bemöts och bedöms annorlunda än män i onlineforum, ofta präglat av könsstereotyper och nedvärdering.
En bred etisk genomgång av doping- och antidopingfrågor, från definitionsproblem till rättvisa och förtroende för testsystemet.
En ny studie analyserar varför dopning fördöms inom idrott men accepteras inom konst och vetenskap, och kopplar skillnaden till det mänskligas betydelse för respektive verksamhets värde.
Genomgång av ersättningarna till idrottsvärldens toppchefer, från IOC:s Thomas Bach till fotbollens Infantino och Čeferin.
En genomgång av hur spelteori och ekonomiska dilemmor, som Fångarnas dilemma, kan förklara varför idrottare väljer att dopa sig.
Putin har skjutit upp de kritiserade Världsvänskapsspelen på obestämd tid, utan ny tidsplan för evenemanget.
USA:s vadslagningsindustri slog rekord 2024 med 147,9 miljarder dollar i insatser, samtidigt som spelberoendet ökar och regleringen står stilla.
Aron D'Souza förbereder lanseringen av Enhanced Games, en tävling där doping är fullt tillåten och där pensionerade elitidrottare lockas av rekordbonusar.
Forskning visar hur målorientering, tränares motivationsklimat och kön påverkar kenyanska långdistanslöpares attityder till doping.
Artikeln beskriver idrottens utveckling mot en ny "fjärde tidsålder" där enorma prispengar till enskilda idrottare hotar idrottens idé och riskerar att öka dopingincitamenten.
Artikeln förklarar varför läkemedelsindustrin ser doping som ett hot snarare än en fördel, och pekar på de säkerhetsrisker som olaglig användning för med sig.
En australisk entreprenör planerar en ny elitidrottstävling, Enhanced Games, där doping ska vara tillåten – med premiär redan 2025.
Amerikanska republikaner pressar IOC att inför presidentvalet skärpa reglerna så att endast "biologiska kvinnor" får tävla i damidrott.
Åke Andrén Sandbergs sammanställning "Kvinnor, Idrott & Doping" finns nu även som tryckt bok, att beställa via Swish.
Dopingtävlingen Enhanced Games får en stor finansieringsrunda där bland annat Donald Trump Jr:s investmentbolag 1789 Capital deltar.
En bred forskningsöversikt om testosteron, doping och fysiologiska könsskillnader inom kvinnoidrott, inklusive frågan om transpersoners tävlingsbehörighet.
England Hockey förbjuder från säsongen 2025/26 transkvinnor att tävla i damkategorin, i linje med en växande trend inom flera idrotter.
Artikeln belyser de särskilda psykologiska, sociala och etiska utmaningar som uppstår kring doping och unga idrottare.
Artikeln analyserar hur IOC och internationella idrottsförbund historiskt hanterat frågan om könsbehörighet i kvinnlig idrott, en fråga som ofta sammanflätas med dopingrelaterade hormondiskussioner.
Forskning tyder på att dopingens muskeleffekter kan bestå långt efter avslutad användning, vilket väcker etiska frågor om rättvisa och sanktionstider inom idrotten.
Ett tätt matchschema i elitfotbollen ökar skaderisken och väcker frågor om spelarnas hälsa – och om doping används för att snabba på läkning.
En filosofisk genomgång av kritiken mot WADA och frågan om dagens antidopingpolitik verkligen fungerar.
IOC försvarar två boxare som tillåts tävla i damklassen vid OS i Paris trots underkända könsbehörighetstester, och varnar för en "häxjakt" mot idrottarna.
Nya, striktare regler från flera idrottsförbund gör det svårare för transpersonliga idrottare att delta i OS i Paris.
Artikeln ifrågasätter idrottens ideal om lika villkor genom att lyfta fram genetiska och sociala ojämlikheter som redan accepteras, och ställer dem mot synen på doping som fusk.
Artikeln granskar hur dopingavstängningar fungerar som ett de facto yrkesförbud för elitidrottare och ifrågasätter proportionaliteten i straffet.
Lance Armstrong pekas ut som det första stora namnet i de dopningsvänliga "Enhanced Games", där han planerar att tävla i simning.
En analys av hur dopingavstängningar slår mot elitidrottare som yrkesutövare, och hur detta skiljer sig från skyddet i det civila arbetslivet.
En debattartikel som med jämförelser till musik och idrottens inneboende orättvisor argumenterar för en mer nyanserad syn på doping.
En översikt över etiska frågor kring doping och antidoping, från idrottens värdegrund till debatten om kriminalisering och legalisering.
En studie ifrågasätter om AI-driven effektivisering av dopingkontroller verkligen är en moralisk förbättring, givet brister i dagens antidopingsystem.
Helmut Digel varnar för hur maktspel och röstköp inom internationella idrottsförbund undergräver arbetet mot doping.
En genomgång av läkare i olika länder som varit inblandade i dopingnätverk, och av den medicinska etikens syn på doping.
En australisk entreprenör planerar en ny elittävling, Enhanced Games, där dopning ska vara tillåtet redan från start 2025.
Idrottens skenande ekonomi, med rekordstora övergångssummor inom bland annat fotboll, lyfts fram som en central riskfaktor för doping.
Artikeln analyserar hur idrottens kommersialisering och prestationsfokusering banat väg för dopingproblematiken.
Artikeln diskuterar varför antidopingens realistiska mål inte kan vara att utrota doping helt, utan att begränsa den, samtidigt som den ifrågasätter förlegade idrottsideal och rädslan för "onaturliga" tekniska framsteg.
Nya, striktare regler gör det svårare för transpersoner att kvalificera sig till OS i Paris 2024.
Doping hänger ihop med bredare korruption inom idrotten och kan inte bekämpas utan seriöst arbete för integritet från idrottens ledande organ.
Artikeln granskar hur läkare, tränare och idrottsförbund historiskt bidragit till dopingproblemet, trots att skulden oftast lagts på idrottarna själva.
Artikeln analyserar hur kommersiella intressen och prestationskrav driver dopning inom idrotten, samtidigt som antidopingarbetet kämpar för att hänga med i utvecklingen.
En bred översikt av de etiska frågeställningar som präglar doping och antidoping, från forskningsetik till barn och ungdomar inom idrotten.
Helmut Digel granskar i en essä hur maktkamp och röstköp inom internationella idrottsförbund utgör en dold form av korruption som hotar arbetet mot doping.
Artikeln granskar den fysiologiska forskningen bakom debatten om transkvinnors deltagande i kvinnlig elitidrott.
Artikeln granskar Sydafrikas kommersiella lejonindustri, där tama lejon föds upp för turism och troféjakt trots bristande djurskydd.
Släggkastaren Gwen Berry stängs av i 16 månader efter positivt dopingtest för canrenone, sitt andra antidopningsbrott på tio år.
Artikeln diskuterar de etiska dilemman idrottsläkare ställs inför i gränslandet mellan hälsovård, prestationsoptimering och doping.
En analys av varför "begränsad och övervakad" doping i praktiken vore mycket svår att kontrollera, och en uppmaning till öppen etisk debatt om antidoping.
Artikeln granskar myten om "abortdopning" – misstankar om avsiktlig graviditet i prestationshöjande syfte – och de verkliga fysiologiska effekter som ligger bakom spekulationerna.
En genomgång av argumenten för att kriminalisera doping istället för att bara sanktionera det inom idrottens regelverk.
Inför OS i Paris 2024 väger arrangörerna dopingsäkerhet mot miljöhänsyn i frågan om engångsflaskor för idrottarnas dryck.
Artikeln granskar hur antidopingens ideal om rättvist spel krockar med genetiska och ekonomiska ojämlikheter mellan idrottare.
Forskning kopplar samman kroppsuppfattning, ätstörningar och användning av anabola steroider hos både män och kvinnor.
En genomgång av de etiska argumenten för och emot antidoping, från Platons idrottsfilosofi till dagens WADA-kod.
En studie visar att över hälften av 775 elitidrottare skulle vara intresserade av vissa dopingmedel om de legaliserades under medicinsk övervakning, samtidigt som rädsla för biverkningar avhöll många.
En reflektion kring hur idrottens dopingregler vuxit fram och kan förstås ur ett moraliskt och medicinskt, snarare än strikt juridiskt, perspektiv.
Artikeln analyserar hur idrotten och antidopingarbetet blivit alltmer juridiskt reglerade och vilka konsekvenser detta förrättsligande får för idrottsrörelsens självstyre och etik.
Artikeln beskriver hur kosttillskott och receptfria läkemedel ofta ligger bakom oavsiktlig doping, trots idrottens princip om strikt ansvar.
En genomgång av de etiska och moraliska principer som ligger till grund för idrottens syn på doping och fair play.
En studie av 18 avstängda idrottare visar hur dopning normaliseras inom idrottskulturer och varför nuvarande avskräckande åtgärder brister i trovärdighet.
Artikeln redogör för "Goldmans dilemma" – tankeexperimentet om idrottare som skulle offra sitt liv för garanterad sportlig framgång – och den kritiserade forskning som ligger bakom det.
En forskningsöversikt visar hur psykologiska och kulturella faktorer påverkar idrottares benägenhet att dopa sig, och hur den kunskapen kan användas i antidopingarbetet.
En studie av dopingdomar 2013–2018 i 160 länder visar att dopingförekomst hänger ihop med socioekonomiska faktorer som utvecklingsnivå och korruption.
Artikeln granskar forskningen kring kön, testosteron och prestationsförmåga inom idrotten, med fokus på DSD-kvinnor och transpersoner.
En svensk studie undersöker de positiva upplevelser och värden som användare av anabola steroider själva beskriver, som en motvikt till den dominerande bilden av dopning som enbart farligt och avvikande.
Studie visar att moraluppfattning och syn på fair play tillsammans påverkar idrottares attityder till doping.
Läkare som sprider falsk medicinsk information på internet går sällan sanktioner till mötes, vilket hotar både folkhälsa och professionens trovärdighet.
Artikeln beskriver hur olika definitioner av doping – i svensk lag, inom idrotten och hos allmänheten – skapar etiska och praktiska problem i antidopingarbetet.
En svensk avhandling argumenterar för ett bredare, socialt grundat ansvarsbegrepp kring doping i idrotten, bortom enbart den enskilde utövaren.
Prova en bredare sökning, ta bort ett filter eller börja från ett tema.