Spironolakton är förbjudet inom idrotten även om det används mot akne

Spironolaktpn är ett receptbelagt läkemedel som utvecklades i slutet av 1950-talet och introducerades som läkemedel i början av 1960-talet. Det godkändes för medicinskt bruk i Sverige 1960 och började därefter användas kliniskt, främst som ett vätskedrivande medel (diuretikum) och för behandling av högt blodtryck, hjärtsvikt och bukvätska (ascites) vid leversvikt.

Det var ett av de första så kallade kaliumsparande diuretika, vilket innebär att det hjälper kroppen att göra sig av med natrium och vatten utan att förlora lika mycket kalium – något som gjorde det särskilt värdefullt i behandling av vissa hjärt- och hormonrelaterade tillstånd.

Läkemedel skrivs idag emellertid ut av många olika skäl och kan ordineras för tillstånd som inte verkar ha något samband med prestationshöjning såsom akne eller fertilitetsproblem. Idrottare som omfattas av antidopningsregler måste emellertid alltid kontrollera om läkemedlet är förbjudet och spironolakton är förbjudet eftersom det som vätskedrivande kan förhindra utsöndringen av anabola steroider – det vill säga att läkemedel kan ha andra effekter som idrottare inte känner till men som kan påverka prestation. Diuretika som spironolaktton kan exempelvis påverka hur kroppen metaboliserar och utsöndrar beta-2-agonister (”astmamediciner”).

Kanrenon är ett derivat av spironolakton och är också förbjudet.

Riktlinjer från American Academy of Dermatology (AAD) stödjer användning av spironolakton (Aldactone®) för behandling av måttlig till svår akne hos kvinnor. Med ökande forskning som visar god effekt som aknebehandling föreslår vissa läkare detta som ett förstahandsalternativ för kvinnor med akne som även har polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller hyperandro-genism enligt hormonella utredningar.

Båda läkemedlen är farmakologiska antagonister till aldosteron (ett hormon som påverkar kroppens reglering av blodtryck) och leder till ökad utsöndring av natrium och vatten, samtidigt som kaliumförlusten minskar.

Spironolakton kan även användas utanför godkänd indikation för att behandla hormonell akne hos vuxna kvinnor, där det blockerar effekten av androgener som påverkar talg-produktionen. Hos manliga idrottare har diuretika främst missbrukats för att motverka biverkningar av steroidanvändning, såsom vätskeretention och ökad talgproduktion.

En idrottare som tävlar i sanktionerade tävlingar måste ansöka om ett medicinsk dispens (Therapeutic Use Exemption, TUE) innan användning av spironolakton eller kanrenon för att behandla någon medicinsk åkomma, inklusive akne. Varje dispensansökan bedöms utifrån medicinska grunder och specifika kriterier. Det räcker alltså inte med en läkarordination. Idrottare måste kunna visa dokumentation på en diagnostiserad sjukdom, motivera varför tillåtna alternativ inte är lämpliga samt presentera en tydlig behandlingsplan som visar behovet av det förbjudna läkemedlet. Enbart förbättring av allmänna symtom räcker inte som grund för att få dispens.

Det finns flera behandlingar som rekommenderas i-mot akna och som är tillåtna inom idrotten, till exempel, varför det är svårt att få dospens för spironolakton på denna indikation

Antibiotika, lokalt eller i tablettform

Lokala aknemedel som bensoylperoxid, salicylsyra, azelainsyra, resorcinol och dapson

P-piller (östrogen/progesteron)

Retinoider och retinoidliknande läkemedel (vilka i Sverige bara får skrivas ut av hudläkare på grund av risk för svåra biverkningar)