WADA utreder läckor i kinesiska simskandalen - kopia

WADA utreder läckor i kinesiska simskandalen

WADA genomför en intern utredning för att identifiera de personer som läckt information om fallet med de 23 simmare från den asiatiska giganten som testade positivt för doping 2021. Det rapporterade Tysklands public service-bolag ARD, som avslöjade nyheten i onsdags.

Enligt WADAs interna dokument förklarar den statliga tv-kanalen att byrån under kodnamnet ”Operation Puncture” under de senaste månaderna har begärt att olika antidopingorgani-sationer ska lämna uppgifter som kan hjälpa till att identifiera eventuella läckor relaterade till Kina-ärendet. Enligt uppgifterna har utredningen godkänts av WADA:s ordförande Witold Banka och generaldirektör Olivier Niggli och finansieras med resurser avsatta för kampen mot doping.

ARD:s redaktion uppger att organisationen med bas i Montreal undvek att besvara frågor om ärendet, bland annat sådana som gällde finansieringen och vilka säkerhetsrisker eventuella visselblåsare skulle kunna utsättas för. Enligt ARD framgår det i flera interna meddelanden att WADA hävdat att operationen initierats efter en begäran från byråns egen idrotts-kommission.

Fallet med de kinesiska simmarna slog hårt mot antidopingsorganets trovärdighet för nästan ett och ett halvt år sedan. En gemensam granskning av ARD och The New York Times i april avslöjade att 23 simmare från Kina testat positivt för trimetazidin, ett receptbelagt hjärtmedicin som kan förbättra prestationsförmågan, strax före de pandemiförsenade OS i Tokyo 2021. Den kinesiska antidopingsbyrån hävdade då att idrottarna ovetande fått i sig den förbjudna substansen i mycket små mängder. De menade att ingen åtgärd mot simmarna var motiverad. Specifikt hävdades att föroreningen skett genom maten, eftersom spår av läkemedlet hittats i köket på hotellet där laget bodde.

WADA valde att inte agera på grund av ”brist på trovärdiga bevis” och avstod från att fortsätta utreda ärendet efter att ha rådgjort med forskare, externa juridiska rådgivare och efter att ha offentliggjort en rapport från den oberoende schweiziske åklagaren Eric Cottier. Denne väckte dock kritik, eftersom han ansåg att WADA inte visat särbehandling av Kina och att beslutet att inte överklaga till Idrottens skiljedomstol (CAS) var rimligt. ”I slutändan drog vi slutsatsen att det inte fanns någon solid grund för att ifrågasätta den rapporterade kontamineringen,” sade WADA:s forsknings- och medicindirektör Olivier Rabin i februari. Vid det laget hade antidopingsorganet redan accepterat CHINADA:s ursprungliga förklaring och tillåtit idrottarna att tävla (och vinna medaljer) i Tokyo, vilket ledde till stark kritik från USA:s antidopingsbyrå och andra aktörer inför OS i Paris 2024, där flera av dem deltog igen.

Skandalen med simmarna – som hölls hemlig av Kina och WADA tills den avslöjades av journalister – skapade en förtroendekris kring byråns transparens. Ett stort antal idrottsorganisationer och idrottarförbund kritiserade WADA för att okritiskt ha accepterat den asiatiska stormaktens förklaring. Situationen gödde misstankar om möjlig särbehandling som kan ha gynnat Kina. Avslöjandet av ”Operation Puncture” utgör nu ytterligare ett kapitel i denna historia.

Enligt uppgifter som samlats in av den tyska tv-kanalen förklarade utredare från WADA:s underrättelseavdelning internt att ”Operation Puncture” startats och att utredningen om läckan av konfidentiell information till medierna hade inletts. Inför ett möte med WADAs exekutivkommitté i september i år klassificerades operationen som ”pågående”.

Reaktionen från människorättsorganisationer och övervakningsorgan har varit snabb och kraftig. Human Rights Watchs chef för globala initiativ, Minky Worden, uttryckte oro för ARD och varnade för att ”Operation Puncture” kan få ”farliga konsekvenser”. Hon tillade: ”Alla organisationer är skyldiga att skydda visselblåsare. Detta är särskilt viktigt när det gäller Kina, som är känt för att slå ner på visselblåsare.” Hennes varning understryker riskerna i sammanhang där förföljelse av källor är en bevisad realitet och inte en hypotes.

Transparency International uttalade sig i samma anda och sade till den tyska tv-kanalen att ”Detta fall speglar exakt den typ av beteende som avskräcker andra potentiella visselblåsare från att rapportera missförhållanden.” Organisationen tillade att ”två av de främsta orsakerna till att människor inte slår larm är rädsla för repressalier och tron att deras oro inte kommer att tas på allvar eller leda till meningsfulla åtgärder.” Dessutom rekommenderade organisationen att ”visselblåsare, när officiella kanaler misslyckas, bör vända sig direkt till allmänheten eller medierna, eftersom de där är bättre skyddade mot repressalier.” Dessa ord, återgivna ordagrant av ARD, utgör kärnan i argumentationen hos dem som menar att jakten på läckare avskräcker framtida avslöjanden.

Athletics Integrity Unit bekräftade att den blivit kontaktad av WADA angående frågor kopplade till operationen, men att den vägrade lämna information efter att ha samrått med ARD:s redaktion. Detta avslag, dokumenterat av samma kanal som avslöjade läckorna, illustrerar den försiktighet som vissa organisationer visat inför WADA:s begäran.

WADA bekräftade i sin tur utredningen för den tyska sportnyhetsbyrån SID och motiverade den med en begäran från sitt eget idrottsråd, som redan presenterat den offentligt i maj 2024. I samma uttalande riktade antidopingsorganet skarp kritik mot ARD:s rapportering och sade att ”I dag har en missvisande artikel publicerats på en tysk sportsajt, som försöker sprida en helt annan och falsk berättelse baserad på felaktiga antaganden och rykten.”

WADA:s chef för underrättelse och utredningar, Günter Younger, sade att organisationen inlett ”Operation Puncture” för att utreda läckan, men hävdade att målet inte är att identifiera visselblåsaren. ”Vi är inte ute efter visselblåsaren. Det vi vill ta reda på är hur läckan skedde och vilket motiv som låg bakom,” sade han till Associated Press på torsdagen.

Younger betonade byråns starka skydd för visselblåsare och underströk att pågående utredningar som regel inte offentliggörs för att skydda individer som annars skulle kunna utsättas för ogrundade dopinganklagelser.

För observatörer och experter inom idrottsstyrning är den resulterande paradoxen tydlig och farlig: WADA, som sedan 2017 upprätthållit den offentliga rapporteringsplattformen ”SpeakUp!” för att uppmuntra och skydda informanter, befinner sig nu i en situation där den måste förklara varför den lägger resurser på att kartlägga dem som offentliggjort fall som just pekar på brister i WADA:s egna processer. Jens Sejer-Andersen, grundare av Play the Game, sammanfattade spänningen för ARD genom att säga: ”Det verkar som om WADA vill straffa personer som inlett en fullständigt legitim debatt, eftersom många av deras frågor kring WADA:s hantering av de kinesiska fallen fortfarande inte har besvarats.”

I väntan på ytterligare officiella klargöranden fortsätter debatten om WADA:s roll i kampen mot doping och i skyddet av visselblåsare. För kritikerna bekräftar ”Operation Puncture” en oroande tendens: en institution som verkar mer intresserad av att kontrollera och tysta dem som bidragit till att avslöja dess svagheter, än av att stärka förtroendet.