Doping i schack

Även inom schack är det möjligt att använda prestationshöjande substanser. När det gäller centralstimulerande medel för kognitiv dopning – såsom amfetaminer, metylfenidat, modafinil och efedrin – finns det studier som tyder på en viss förbättring av prestationen. Samtidigt finns det också belägg för att dessa substanser kan ha negativa effekter på beslutsfattandet under tidspress.

Dessa preparat innebär i allmänhet hälsorisker. Särskilt vid överdosering kan de belasta hjärt- och kärlsystemet eller utlösa psykotiska symtom. Dessutom finns en grundläggande risk för beroende eller att preparaten fungerar som en så kallad inkörsport till andra droger.

Eftersom schack är erkänt som en officiell idrott genomförs dopningskontroller inom organiserade tävlingar. Kontrollerna är dock begränsade till tävlingar på elitnivå och förekommer därför relativt sällan. Av den anledningen har hittills få uppmärksammade dopningsfall blivit kända.

Däremot misstänks dopning vara vanligare inom tävlings- och amatörschack, bland såväl professionella spelare som amatörer. Trots detta bedöms det största hotet mot ett rättvist spel inom schack vara andra former av fusk, såsom otillåten hjälp (cheating) eller elektronisk dopning, där spelare använder datorer eller andra elektroniska hjälpmedel för att få otillbörliga fördelar under partier.

Referens: Wasswendorf TE. Doping in chess. Bundesgesundheitsblatt Gesundheitsforschung Gesundheitsschutz 2026 Jun 11 [Online ahead of print].