Åtta tunisiska fotbollsspelare hade clenbuterol i urinen vid fotbolls
Åtta tunisiska fotbollsspelare hade clenbuterol i urinen vid fotbolls-VM
Åtta spelare i Tunisiens landslag har under fotbolls-VM 2026 testat positivt för det förbjudna ämnet clenbuterol. Dock visar den initiala utredningen att resultaten med största sannolikhet beror på kontaminerat kött som laget ätit på sin bas i Monterrey, Mexiko, snarare än medveten doping.
Clenbuterol är en förbjuden substans (en beta-2-agonist) och är förbjuden både i och utanför tävling. På grund av att det förekommit flera fall med positiva prover för clenbuterol men där de drabbade på ett tillfredställande sätt kunnat visa att det med all rimlig säkerhet berott på att idrottarna ätit kött som kontaminerats med clenbuterol (boskapsuppfödare har givit köttdjur – främst nötkreatur – clenbuterol för att öka muskelmassan hos slaktdjur) har WADA fastställt ett rapporteringsgränsvärde för clenbuterol. Det innebär således inte att användningen av preparatet är tillåten om mängderna går under det angivna gränsvärdet i urinen ytan att WADA-laboratoriet inte skall anmäla det atypical finding till bestraffnings-myndigheten.
WADA:s ackrediterade laboratorier använder således en Minimum Reporting Level (MRL) för att avgöra när ett laboratorium ska rapportera ett positivt fynd (Adverse Analytical Finding). För clenbuterol är denna nivå 0,2 ng/mL (200 pg/mL) i urin. Det är alltså en laboratoriteknisk rapporteringsnivå som ska säkerställa enhetlig rapportering mellan ackrediterade labora-torier. Om ett prov innehåller clenbuterol vid eller över MRL rapporteras det normalt som ett positivt fynd. Om halten ligger under MRL rapporteras den däremot inte, men informationen kan användas för vetenskapliga eller pseudovetenskapliga syften
Det är också viktigt att känna till att WADA, på grund av dokumenterade fall av livsmedels-kontaminering i vissa länder (inte minst Mexico), kan tillämpa särskilda utredningsrutiner i vissa situationer. Ett positivt fynd leder därför inte automatiskt till en dopingavstängning – idrottaren kan få möjlighet att visa att exponeringen skett oavsiktligt, exempelvis genom kontaminerat kött. Men själva substansen har inget tillåtet koncentrationsgränsvärde på samma sätt som vissa andra förbjudna ämnen.
I Tunisiens aktuella fall har dopingkontrollerna har klassats som “atypiska fynd” (atypical findings). Enligt WADA:s regelverk leder låga nivåer av clenbuterol i länder med kända köttproblem till en obligatorisk utredning i stället för en automatisk avstängning. Eftersom clenbuterol används olagligt inom mexikanskt jordbruk förväntas spelarna inte drabbas av några disciplinära straff eller avstängningar. Spelarnas respektive klubbar har blivit informerade om situationen som rutinåtgärd medan WADA och FIFA slutför sin utredning.
De tunisiska spelarna hade extremt låga spårämnen (mikromängder) av clenbuterol i sina dopingprover. Även om de exakta, specifika mätvärdena för varje enskild spelare inte har offentliggjorts av FIFA, har The Times rapporterat att spelarnas värden låg under WADA:s gränsvärde, det vill säga under 5 ng/mL i urinproverna. Enligt WADA:s tekniska regelverk (Technical Letter 23) indikerar mängder under just 5 ng/mL att substansen har intagits oavsiktligt via mat. Detta stämmer överens med att spelarna ätit mexikanskt nötkött på sin bas i Monterrey. Dessa minimala restmängder ger ingen prestationshöjande effekt, vilket är anledningen till att spelarna slipper avstängningar under den pågående utredningen. Enligt uppgifter har antidopingsmyndigheterna lyckats identifiera den specifika restaurang i Monterrey där det tunisiska landslaget åt det kontaminerade nötköttet.
Incidenten har skakat om turneringen. Andra landslag som spelar i Mexiko har skärpt sina rutiner markant. Exempelvis har det engelska landslaget valt att resa med helt egna kockar och importera sin egen mat för att garantera att spelarna inte får i sig mexikanskt kött.
Problemet är så utbrett att tennisturneringen Mexican Open i Acapulco helt tog bort kött från spelarmatbörsen. Det finns flera stora historiska fall som tvingat WADA att ändra sina regler:
U17-VM i Mexiko (2011): Det absolut största fallet i fotbollshistorien. Under denna turnering testade 109 spelare från 19 olika landslag positivt för clenbuterol. FIFA och WADA avskrev samtliga fall efter att en studie visat att det rörde sig om en omfattande folkhälsokris med kontaminerat kött på spelarhotellen
Gold Cup (2011): Fem spelare i Mexikos A-landslag testade positivt precis före turneringen. De stängdes först av men friades helt efter att det bevisats att de ätit kontaminerad kyckling och biff på ett träningsläger
Canelo Álvarez (2018): Den mexikanska boxningsstjärnan Saul “Canelo” Alvarez testade positivt för clenbuterol inför en stor titelmatch. Han hävdade köttkontaminering och stängdes av i sex månader (ett reducerat straff) eftersom han inte kunnat bevisa exakt var köttet kom ifrån.
Trött på de ständiga köttfallen införde WADA år 2021 en ny regel (Technical Letter 23). Den innebär att alla clenbuterolfynd under 5 ng/mL inte längre automatiskt klassas som dopingbrott. I stället fryser man eventuella avstängningar och gör en obligatorisk utredning av idrottarens matintag – vilket är precis den skyddsregel som nu tillämpas för de tunisiska spelarna.
– Äter man kött i Mexiko riskerar man att få i sig det här, säger Jenny Schulze på Antidoping Sverige.

