Kinas annorlunda idrottssystem med avgångsvederlag
Den olympiske mästaren Liu Xiang har valt att lämna Kinas statliga idrottssystem genom en frivillig uppgörelse, elva år efter att han avslutade sin friidrottskarriär. Han hade tidigare tackat nej till flera olika alternativ efter karriären, uppger Shanghais idrottsbyrå.
Liu Xiang, tidigare olympisk mästare på 110 meter häck, har i stället valt att satsa på en självständig karriär. Idrottsbyrån uppger att man respekterar hans beslut. Enligt Shanghais idrottsbyrå lämnade han den 1 september in en ansökan om frivillig övergång till självständigt arbete och undertecknade därefter ett avtal. Hans personalöverföring var i huvudsak genomförd den 7 september och Liu fick 494 000 yuan, motsvarande cirka 63 441 euro, i ersättning.
Beslutet kommer efter en offentlig diskussion om Lius situation efter pensioneringen. Han har bland annat hävdat att han ställdes inför valet mellan att acceptera ett avgångsvederlag och att bli tränare.
Liu, som är 43 år, bekräftade på sitt personliga Weibo-konto på onsdagen att han hade slutfört uppgörelsen den 1 september och fått utbetalningen på 494 000 yuan, motsvarande cirka 63 441 euro. Han berättade också att han hade skänkt de 982 935 yuan, cirka 126 400 euro, som han hade fått i lön och bidrag sedan pensioneringen den 7 april 2015 till China Charity Federation. Pengarna skulle användas till katastrofhjälp efter jordskred i Xizang (Tibet) i sydvästra Kina.
Shanghais idrottsbyrå uppgav att den respekterade Lius beslut att donera sina inkomster efter pensioneringen till hjälpinsatserna. Liu kritiserade samtidigt hur lång tid det hade tagit att lösa hans situation efter pensioneringen, även om han sade att han respekterade de gällande reglerna.
”Jag respekterar reglerna och accepterar bristerna, men regler får aldrig vara en ursäkt”, skrev Liu. ”Precis som att bli tränare eller ta emot avgångsvederlaget kom detta elva år för sent, och då var det inte längre ett val.”
I stället för att kräva offentliga påtryckningar för att tvinga myndigheterna att skapa ytterligare ett alternativ för honom sade Liu att han önskade större flexibilitet i hur pensionerade idrottare tas om hand. ”Jag hoppas att organisationen på allvar kommer att tänka på framtiden för varje pensionerad idrottare och behandla dem väl, göra arrangemangen efter pensioneringen mer flexibla och ge dem alternativ som passar dem bättre”, skrev han.
Liu Xiang avslutade sin idrottskarriär 2015 efter en karriär som gjorde honom till en av Kinas mest framgångsrika friidrottare. Han föddes i Shanghai 1983 och vann guld på 110 meter häck vid OS i Aten 2004 på tiden 12,91 sekunder. Det innebar tangerat dåvarande världsrekord och nytt olympiskt rekord. År 2006 satte han världsrekord med 12,88 sekunder i Lausanne och blev året därpå världsmästare i Osaka.
Skador tvingade honom senare att avstå från OS i Peking 2008 och London 2012 innan han officiellt avslutade karriären i april 2015. Pensionerade kinesiska idrottare kan enligt sportkommentatorn Fu Zhenghao i Global Times välja mellan att stanna kvar inom det statliga idrottssystemet eller att gå över till självständigt arbete och få en engångsersättning.
Enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua pensionerar sig mer än 3 000 idrottare varje år i Kina. Att bli tränare är ett av de vanligaste karriäralternativen. Den olympiske mästaren i bordtennis Wang Hao började exempelvis arbeta som tränare efter sin aktiva karriär.
Andra har gått vidare till idrottsadministration, träning och utbildning, medan vissa har satsat på företagande och entreprenörskap. Den olympiske gymnastikmästaren Li Ning är ett av de mest kända exemplen. Han grundade sportklädesföretaget som bär hans namn. Sociala medier har också öppnat nya möjligheter. Den kinesiska olympiska mästaren Zhang Jiaqi började exempelvis arbeta med e-handel genom direktsända försäljningar på Douyin efter sin idrottskarriär.
