Amerikanska råd avseende kosttillskott vid idrott

Den amerikanska antidopingorganisationen USADA är inte bara ansvarig för doping-testningen utan har också – liksom vårt svenska Antidoping Sverige – ansvar för den förebyggande verksamheten. Som alternativ till doping har USADA bland annat givit råd om kolhydrater, proteiner och fett till idrottsutövare på ett klokt men ändå lättfattligt sätt. Här kommer dessutom råd och synpunkter avseende kosttillskott, lätt modifierade för att passa det svenska språket (råden som sådana är inte ändrade).

Kosttillskott definieras enligt amerikansk lag som produkter som innehåller ”dietary ingredients” och som avser att bidra till kostens innehåll. Det rör sig om vitaminer, mineraler, aminosyror, växtdelar, kryddor, enzymer, delar av djurvävnader (särskilt körtlar), metaboliter till kemiska substanser och liknande. Sedan lagen Dietary Supplement Health and Education Act (DSHEA) infördes 1994 har Food and Drug Administration (FDA) inte längre något ansvar för kosttillskottens säkerhet eller att de har angivna positiva effekter. Dock begränsar lagen tillverkarnas möjlighet att påstå att tillskotten har medicinska effekter (lagstiftningen är således tämligen lik den svenska).

Det är således enkelt för kosttillskottstillverkare att bjuda ut sina varor utan särskilda kontroller och även om det påvisas allvarliga biverkningar av preparaten kan det vara svårt att få bort dem från marknaden.

The Anabolic Steroid Control Act från 2004 har emellertid blivit ett viktigt tillskott till lagtexten. Där förbjuds de flesta prohormoner och substanser som kan användas för syntes av anabola steroider att säljas som kosttillskott. Enligt denna lag kan överträdelse av lagen – innehav eller försäljning – ge upptill fem år fängelse. De kan samtidigt påpekas att de flesta kosttillskott faktiskt görs av ansvarstagande tillverkare, men det finns ett ökande antal av oseriösa kosttillskottstillverkare som framställer produkter som innehåller dopingklassade substanser. Dessa tillverkare bygger sin verksamhet på att konsumenterna vill maximera sina prestationer – inkluderande utseendet – och lockar med preparaten som hälsosamma och säkra trots att de egentligen är motsatsen.

De flesta amerikaner är helt okunniga om att designer steroids (anabola steroider som framtagits just för sina anabola egenskaper) och andra hälsofarliga preparat säljs som kosttillskott. En försiktig bedömning att minst ett hundratal kosttillskott på den amerikanska marknaden 2021 innehåller en eller flera av de 20-25 designer steroids som idag finns tillgängliga. I en undersökning redan från 2004 av ett laboratorium som samarbetade med Internationella Olympiska Kommittén visades 15 procent av 634 undersökta kosttillskott innehålla hormoner eller prohormoner som inte ens stod i innehållsförteckningen. Sedan des finns det ett stort antal kompletterande undersökningar som visar att det finns ett stort antal kontaminerade, falskt innehållsförtecknade eller förfalskade kosttillskott på marknaden.

Mot denna bakgrund – och mot bakgrund av att ett betydande antal elitidrottare har blivit fällda för doping efter att ha tagit vad det trott vara ”ofarliga” kosttillskott – skall alla kosttillskott till idrottsutövare ses som en reell risk för doping. Dessutom är det visat att några kosttillskott är hälsofarliga av andra skäl, exempelvis att de innehåller insektsbekämpnings-medel, tungmetaller och liknande.

Naturligtvis finns det kosttillskott som inte är avsedda att innehålla något farligt eller förbjudet, men det är tyvärr visat att det förekommer kontamination också under tillverkningsprocessen. Dt innebär att en tillverkningsserie (batch) kan vara helt godkänd medan en annan kan innehålla något förbjudet – vilket också påvisats i andra delar av matvaruframställning (små, små allergiframkallande nötdelar kan exempelvis påvisas i en rad födoämnen trots att de inte borde vara där enligt tillverkaren). En del av dessa oförutsebara substanser kan inte bara ge dopingrisker utan också andra hälsorisker.

Idrottsutövarna måste alltså skydda sig – det är ett riktigt problem de står inför. Man kan inte helt lita på tillverkarnas innehållsförteckningar och man kan definitivt inte lita på de positiva effekter som tillverkarna anger att preparaten har. Inom idrotten gäller dessutom ett fullständigt ansvar (strict liability), vilket innebär att idrottsutövaren är ansvarig för innehållet i de dopingprov på urin och blod som lämnas, nästan helt oberoende hur han eller hon fått ämnena i sig.

Det finns inga riskfria kosttillskott ur ett dopingperspektiv och det enda sättet att försäkra sig om att man inte får i sig någon oönskad substans denna väg är att låta bli kosttillskott helt. I andra hand skall man välja kosttillskott som säljs av någon tillverkare som är känd och som kan ställas till ansvar om innehållsförteckningen inte visar sig stämma.