Kosttillskott som en orsak till dopingbrott

Kosttillskott innefattar en stor grupp av olika former produkter med olika typer av ingredienser och med olika uppgivna effekter. Idrottsutövare använder dom av flera olika skäl, och användningen är hög i så gott som alla områden och på alla nivåer av idrott.

Trots att idrottsförbund och anti-dopingorganisationer under många år varnat för en ofrivillig risk att få i sig förbjudna substanser vid bruk av kosttillskott finns det föga tecken på att bruket minskas.

I en norsk studie över 18 år studerades förhållandet mellan bruk av kosttillskott och fällande domare efter överträdelse av dopingreglerna.

I 26 procent (n=49) av alla dopingfall 2003-2020 (n=192) hävdade idrottsutövaren att det var ett kosttillskott som var orsak till det positiva dopingprovet. Bevis för eller hög grad av sannolikhet att så verkligen var fallet förelåg i 27 fall, det vill säga 14 procent av alla dopingfall i Norge den aktuella tiden.

Olika typer av stimulantia var vanligast i dessa fall (n=24) och av dessa förekom metylhexanamin oftast (n=17). Så kallade pre-workout kosttillskott hade högst risk (n=20) och därnäst produkter som hävdade att de förbrände fett (n=4).

ÅrAntal positivaAntal dopingprov därAntal dopingprov där

dopingprovidrottsutövaren hävdadeantidopingorganisationen

kosttillskott som källaansåg kosttillskott vara

en sannolik källa till ett

positivt prov

2003 521

20041111

20051120

2006 720

20071120

2008 822

2009 810

20101831

20111433

20121475

2013 721

20141510

2015 833

20161520

2017 600

20181274

20191775

2020 521

Totalt 192 49 (26 %) 27 (14 %)

Substanserna som “godkänts” som orsak till positiva dopingprov:

Metylhexanamin17

Anabola steroider 2

Efedrin 2

Sibutramin 2

Higenamin 1

Oxilofrin 1

4-metylpentan-2-amin 1

N-etyl-1-fenylbutan-2-amin§ 1

Referens: Lauritzen F. Dietary supplements as a major cause of anti-doping rule violations. Front Sports Act Living 2022; 4: 868228.