Kosttillskott i Norge deklarerade vid dopingkontroller

Kosttillskott (dietary supplements, DS) kan utgöra en risk för idrottarens hälsa och orsaka positiva dopingtester om de innehåller förbjudna substanser. Det finns ingen enskild definition för vad som utgör en DS, men det beskrivs ofta som “ett livsmedel, livsmedelskomponent, näringsämne eller icke-livsmedelsförening som avsiktligt intas utöver den vanemässigt konsumerade kosten i syfte att uppnå en specifik hälso- och/eller prestationsfördelar.” Den amerikanska kongressen beskrev, när den utformade 1994 års kosttillskottshälsolag beskrev ett kosttillskott som:

”…en produkt, annan än tobak, som används i samband med en hälsosam kost och som innehåller en eller flera av följande kostingredienser: ett vitamin, mineral, ört eller annan botanisk, en aminosyra, en dietsubstans för människan att komplettera kosten genom att öka det totala dagliga intaget, eller ett koncentrat, metabolit, beståndsdel, extrakt eller kombinationer av dessa ingredienser”

Antidoping Norge (ADNO) samlar årligen in ungefär 2 800 dopingprover fördelade på 2 000 dopingtester av idrottare som deltar i idrotter organiserade under Norges olympiska och paralympiska kommitté och idrottsförbund. Under dopingtestet måste varje idrottare fylla i ett dopingkontrollformulär (DCF) inklusive demografisk information, idrottsutövares nivå, idrottsgren och information om eventuella kosttillskott och/eller läkemedel som använts under de föregående sju dagarna. Föreliggande norska studie undersökte användningen av kosttillskott bland idrottare som har deltagit i dopningkontroller genom att extrahera information från 10 418 dopingkontrollformulär (DCF) som samlats in av Antidoping Norge från 2015 till 2019.

Följande information från varje DCF registrerades manuellt i en elektronisk databas med hjälp av Microsoft Excel: Dopingkontrollår, kön, åldersgrupp (<20; 20–24; 25–29; 30–34; 35–39; ≥40), idrottsnivå (idrottare på nationell nivå eller lägre), idrottsgren, typ av test (under tävling eller utanför tävling) och nationalitet. Idrottsgrenarna kategoriserades i grupper utifrån fysiologiska egenskaper och risken för dopning. Vidare registrerades om idrottaren hade registrerat information om användning av någon kosttillskott under de sju dagarna före dopingkontrollen (ja; nej). Användningen av kosttillskott definierades som att registrera ett eller flera kosttillskott på DCF. Kosttillskott registrerades efter kategori (medicinska kosttillskott; sportprodukter; ergogena ämnen; blandprodukter; växtbaserade och andra naturprodukter; andra produkter).

Totalt 10 418 dopingformulär (män: 76 %, n=7 939, kvinnor: 24 %, n=2 479) från 2015 till 2019 inkluderades i studien. Idrottare på nationell nivå utgjorde 59 procent (n=6 184). Idrottare med norskt medborgarskap utgjorde 94 procent. En knapp majoritet (54 %) erhölls från dopningskontroller utanför tävling. Materialet representerar idrottare från 67 olika idrottsgrenar, varav 25 idrottsgrenar bidragit med ≥100 DCFs under perioden.

Sammantaget innehöll 51 procent av dopingkontrollformulären information om minst ett kosttillskott.

IdrottsgrenAntal testerFormulär medGenomsnitt

(en person kankosttilskott an-antal kost-

ingå > 1 gång)givna (%) skott

Styrkelyft649793,2

Tyngdlyftning375682,7

Skridsko249662,0

Friidrott695652,6

Rodd152642,7

Skidor989642,1

Orientering135631,8

Alpin skidåkning150622,1

Kickboxning190572,2

Brottning137542,6

Boxning166522,0

Judo102502,0 Skidskytte378501,9

Triatlon173491,8

Cykling735492,5

Ishockey657461,9

Amerikansk fotboll251452,1

Cheerleading154432,2

Simning244421,8

Basket380421,9

Innebandy190401,6

Handboll614381,9

Fotboll 1358371,9

Volleyboll298311,7

Taekwondo105231,3

Totalt 9526522,1

Idrottare på nationell nivå rapporterade oftare att de använde kosttillskott än motionärer (RA) (53 vs 47 %). Idrottare som använde kraft (71 %), uthållighet (56 %) och muskeluthållighetsi-drotter (55 %) hade den högsta andelen formulär med information om kosttillskott.

Medicinska kosttillskott var den mest använda kosttillskottskategorin för båda könen och inom alla sporter. Kosttillskott med hög risk att innehålla dopningsmedel var vanligast bland motionerande män inom styrke- och kraftsporter. Det fanns små och icke-signifikanta variationer från år till år i prevalensen av idrottare som använder kosttillskott, medan antalet produkter som används samtidigt toppade 2017 innan de sjönk 2019 (2,30 mot 2,08). Användningen av medicinska kosttillskott och ergogena substanser ökade något för både elitidrottare och motionärer från 2015 till 2019, medan användningen av alla andra kosttillskottskategorier minskade. Kosttillskott med hög risk att innehålla förbjudna ämnen sågs exempelvis i cheerleading och amerikansk fotboll.

Referens: Lauritzen F, Gjelstad A. Trends in dietary supplement use among athletes selected for doping controls. Front Nutr 2023; 10: 1143187.